Tomma bokhyllor inget problem på Riksbanken

De sista resterna av Riksbanken bibliotek är snart borta. Vad går därmed förlorat? Mest en plats att sitta och bläddra på, enligt presschefen Tomas Lundberg.

Sedan Riksbankens bibliotek lades ner 2019 har beståndet – omkring 29 000 tidskrifter, 16 000 rapporter och 9 000 böcker – legat nedstuvat i källaren vid Brunkebergstorg. Om det låter som ett dystert öde är framtiden värre: Inför den kommande fyraåriga renoveringen har man försökt skänka bort materialet, men det mesta lär sluta som fjärrvärme åt stockholmarna, vilket Biblioteksbladet nyligen berättade om och Affärsvärlden var först med att rapportera.

Tomma bokhyllor, alltså. Vad har det inneburit för kunskapsinhämtningen på Riksbanken, vars hela verksamhet vilar på nationalekonomisk forskning?

Inte särskilt mycket, enligt presschefen Tomas Lundberg.

– I dag finns i stort sett all den information som medarbetarna behöver digitalt. Det gäller exempelvis forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar, tidskrifter, analyser och annan relevant litteratur, som kan nås via internet och de digitala tjänster som Riksbanken har tillgång till. Även äldre litteratur går i många fall att hitta digitalt.

Prenumerationerna administreras av bankens forskningsenhet, som också hjälper till med inköp när en specifik bok efterfrågas. Fysiska luntor används, enligt Tomas Lundberg, i betydligt mindre utsträckning än förr.

– Vi bedömer inte att medarbetarnas tillgång till litteratur har försämrats. Den tydligaste skillnaden är framför allt att det inte längre finns en fysisk plats där medarbetare kan gå och bläddra i böcker, tidskrifter och annat material.

När ett bibliotek stänger försvinner inte bara hyllorna, utan även bibliotekariens yrkeskunskap vad gäller att söka, värdera och sammanställa information. På Riksbanken har den uppgiften flyttat till användarna själva – med ny hjälp.

– Medarbetarna har sedan länge stor vana av att själva söka efter och hitta relevant litteratur och forskning, och så arbetade man i stor utsträckning även när biblioteket fanns. I dag används också AI-baserade verktyg som ett komplement.

Har ni övervägt att digitalisera samlingen, eller delar av den?

– Nej, det har inte bedömts finnas skäl till det. Digitalisering görs i stället när det finns behov av att bevara och tillgängliggöra unikt material, exempelvis material som finns i Riksbankens arkiv.

Är det billigare eller dyrare för Riksbanken att köpa in digitala licenser och databaser till forskarna jämfört med att drifta ett fysiskt bibliotek?

– Eftersom biblioteksverksamheten upphörde redan 2019 har vi inte gjort någon kostnadsjämförelse mellan att driva ett fysiskt bibliotek och dagens modell med digitala prenumerationer, licenser och inköp vid behov.

Finns det unika dokument och böcker i samlingen, som inte går att hitta på andra håll?

– En mindre mängd äldre material som bedömts ha ett särskilt historiskt eller arkivmässigt värde har tagits om hand av Riksbankens arkiv. Det rör sig dock om begränsade volymer. Riksbankens bokbestånd är i sig inte särskilt gammalt, och det finns därför relativt få böcker med unik karaktär.