Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
5 maj 2020 • 2 min
Finns det skäl att oroa sig över att coronaviruset ska spridas via återlämnade låneböcker? Frågan får olika svar beroende på var den ställs.

I Sverige utgår myndigheternas rekommendationer från att viruset främst sprids via så kallad droppsmitta när en person hostar eller nyser, och inte via kontakt med ytor på exempelvis låneböcker, sedlar, mynt eller brev.
På en direkt fråga från Biblioteksbladet för en månad sedan svarade statsepidemiolog Anders Tegnell att det inte finns skäl till oro över att böcker som lämnas tillbaka ska föra med sig smitta – artikel här.
– Böcker som du petar in i något inkast någonstans och ligger där en stund kommer definitivt inte att smitta någon, sade han.
Anders Vahlne, professor emeritus i klinisk virologi vid Karolinska institutet och en av de forskare som har riktat generell kritik mot Folkhälsoinstitutets strategi i coronakrisen, delar inte Tegnells uppfattning utan anser att hans uttalande är väl kategoriskt.
– Jag upplever risken som låg, men man kan inte utesluta den. Shit happens. Ta det säkra före det osäkra.
Rådet från Anders Vahlne är att hantera återlämnade böcker och andra medier med handskar och att torka av omslag med spritindränkt papper.
– Då är det ingen fara. Och inne i böckerna är risken noll.
[fakta id=”22308″]
En färsk undersökning från de europeiska biblioteksmyndigheternas samarbetsorganisation National Authorities of Public Libraries in Europe, Naple, visar att det är den mer försiktiga hållningen som dominerar hanteringen av återlämnade böcker och andra medier. Längst går Polen där bibliotek rekommenderas sätta böcker i karantän i minst tio dygn (se faktaruta för fler exempel).
Hanteringen skiljer sig inte bara mellan länder, utan också inom Sverige:
I Hagfors får återlämnade böcker stå i något dygn innan de plockas upp, vilket Biblioteksbladet berättat om tidigare. I Vansbro är karantänstiden tre dygn medan reserverade böcker sätts ut direkt efter att ha spritats av. Och högskolebibliotekeket i Borås håller böckerna i karantän i fem dygn.
Är det önskvärt med mer konkreta rekommendationer från myndigheterna?
I ett mejl svarar riksbibliotekarie Karin Grönvall att alla verksamheter ska följa de föreskrifter och råd som utfärdas.
”De måste tolkas i sitt sammanhang, i en verksamhet där man kan rutiner med mera och kan göra riskbedömningar. Det ser olika ut på olika bibliotek, beroende på verksamhetens inriktning, hur verksamhetens lokaler är utformade, med mera. Min bild är att man lokalt kan verksamheten bäst och ser sammanhangen och kan då tolka de föreskrifter och rekommendationer som finns.”
Karin Grönvall tillägger att alla arbetsgivare har arbetsmiljöansvar och skyldighet att göra riskbedömningar och upprätta åtgärdsplaner.
”Alla verksamheter ska säkerställa att de vidtar lämpliga åtgärder för att minska smittspridningen. Min uppfattning är att bibliotek inte är undantag utan att den ansvarsmodell som finns ska följas.”
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer