Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
5 maj 2020 • 2 min
Finns det skäl att oroa sig över att coronaviruset ska spridas via återlämnade låneböcker? Frågan får olika svar beroende på var den ställs.
I Sverige utgår myndigheternas rekommendationer från att viruset främst sprids via så kallad droppsmitta när en person hostar eller nyser, och inte via kontakt med ytor på exempelvis låneböcker, sedlar, mynt eller brev.
På en direkt fråga från Biblioteksbladet för en månad sedan svarade statsepidemiolog Anders Tegnell att det inte finns skäl till oro över att böcker som lämnas tillbaka ska föra med sig smitta – artikel här.
– Böcker som du petar in i något inkast någonstans och ligger där en stund kommer definitivt inte att smitta någon, sade han.
Anders Vahlne, professor emeritus i klinisk virologi vid Karolinska institutet och en av de forskare som har riktat generell kritik mot Folkhälsoinstitutets strategi i coronakrisen, delar inte Tegnells uppfattning utan anser att hans uttalande är väl kategoriskt.
– Jag upplever risken som låg, men man kan inte utesluta den. Shit happens. Ta det säkra före det osäkra.
Rådet från Anders Vahlne är att hantera återlämnade böcker och andra medier med handskar och att torka av omslag med spritindränkt papper.
– Då är det ingen fara. Och inne i böckerna är risken noll.
[fakta id=”22308″]
En färsk undersökning från de europeiska biblioteksmyndigheternas samarbetsorganisation National Authorities of Public Libraries in Europe, Naple, visar att det är den mer försiktiga hållningen som dominerar hanteringen av återlämnade böcker och andra medier. Längst går Polen där bibliotek rekommenderas sätta böcker i karantän i minst tio dygn (se faktaruta för fler exempel).
Hanteringen skiljer sig inte bara mellan länder, utan också inom Sverige:
I Hagfors får återlämnade böcker stå i något dygn innan de plockas upp, vilket Biblioteksbladet berättat om tidigare. I Vansbro är karantänstiden tre dygn medan reserverade böcker sätts ut direkt efter att ha spritats av. Och högskolebibliotekeket i Borås håller böckerna i karantän i fem dygn.
Är det önskvärt med mer konkreta rekommendationer från myndigheterna?
I ett mejl svarar riksbibliotekarie Karin Grönvall att alla verksamheter ska följa de föreskrifter och råd som utfärdas.
”De måste tolkas i sitt sammanhang, i en verksamhet där man kan rutiner med mera och kan göra riskbedömningar. Det ser olika ut på olika bibliotek, beroende på verksamhetens inriktning, hur verksamhetens lokaler är utformade, med mera. Min bild är att man lokalt kan verksamheten bäst och ser sammanhangen och kan då tolka de föreskrifter och rekommendationer som finns.”
Karin Grönvall tillägger att alla arbetsgivare har arbetsmiljöansvar och skyldighet att göra riskbedömningar och upprätta åtgärdsplaner.
”Alla verksamheter ska säkerställa att de vidtar lämpliga åtgärder för att minska smittspridningen. Min uppfattning är att bibliotek inte är undantag utan att den ansvarsmodell som finns ska följas.”
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min
När fackförbundet Dik lämnar Ifla finns 26 svenska medlemmar kvar i den kritiserade biblioteksfederationen. Trots all kritik tyder inget på att fler kommer att lämna.
18 sep 2023 • 4 min
0 kommentarer