Varför läsa när man kan titta och dela?
17 dec 2014 • 3 min
G-gruppen, så kallar antropologen Katarina Graffman de unga som är födda 1990-2005 och som aldrig levt något annat liv än...
G-gruppen, så kallar antropologen Katarina Graffman de unga som är födda 1990-2005 och som aldrig levt något annat liv än internetlivet. De hör till den största generationen någonsin – hälften av världens population är under 25 år, säger hon.
G står för Google, Gemenskap, Gratis och eGo. För nätets infödda är det digitala en vana snarare än ett verktyg. De lever i ett konstant nu, dygnet runt är deras digitala identitet aktiv. Och eftersom de i princip är födda med en fjärrkontroll i handen är de vana vid att allt går att pausa… när de vill. De har stor simultankapacitet, att vänta finns inte och för den här generationen är upplevelsen, inte verktygen det viktiga. Verktygen ser de som en del av kroppen – utan mobilen känner de sig ”stympade”.
”Jag delar, därför finns jag” lyder det identitetsdanande credot för den, med Katarina Graffmans ord, mest curlade och belönade generation, någonsin. De befinner sig i gilla-flödet av selfies och annat – ett uttryck för att man vill ha bekräftelse i den egna gruppen snarare än ett uttryck för ökad individualisering, menar Graffman. Sociala mediers belönande ger nya beteenden som i sin tur ger upplevelsen av kontroll: Vi bestämmer själva var vi vill delta och hur. Vi kan alltid bli hörda. Vi behöver aldrig vara ensamma…
Jag önskar att seminariet Den digitala folkligheten på Internetdagarna hade varit till bredden fylld av bibliotekarier och andra som ser de unga som en prioriterad målgrupp. Katarina Graffmans resultat och iakttagelser om hur unga har lärt sig att sortera i informationsbruset, välja bort innehåll utan mening och skoningslöst ”avfölja” konton de upplever som föga trovärdiga, ger några tankeställare för alla dem som nu håller på att vända ut och in på sig själva för att få fler unga att läsa. I den ambitionen utgår vi från premissen att vi lever i ett informations- och kunskapssamhälle. Icke, menar Graffman utifrån sina studier om unga och sociala medier: Vi lever i ett relationssamhälle. Varför läsa när man kan titta och dela? Den här gruppen tänker rörligt, tänker bild framför ord. De läser och tänker inte – de tittar och känner, använder andra sinnen och gör snabba bedömningar utifrån egna definitioner om eller upplevelser av vad som är underhållande (för allt ska vara underhållande).
Vad händer då med de textbaserade berättelserna? Ja, de blir väl i förlängningen rörliga bilder? Eller? Jag vill poängtera att när Katarina Graffman berättar om sina iakttagelser gör hon det inte utifrån en värderande hållning – mer utifrån matter of fact. Så här ser det ut och vi vars beteenden och tankemönster i hög grad åtminstone till viss del formats predigitalt måste förhålla oss till det.
Sociala medier förresten. Sluta klumpa ihop sociala medier, uppmanar Graffman. Varje media måste förstås utifrån vilka relationer som finns i respektive forum. Och när vi pratar om det måste vi separera vad vi menar och vilka relationer som avses. De digitala infödingarna ser ingen logik i att skilja mellan medier och sociala medier. De pratar kort och gott om plattformar och ställer man frågor som när de senast använde sociala medier ser de oförstående ut: ”Menar du att titta på TV eller?” Frågan studsar tillbaka och man inser att de tänker fredagsmys med familjen framför TVTV:n…
Gammelmedier (som jag tror på för att jag vill det) försöker nog förhålla sig till alla dessa nya beteendemönster, men lite känns det som att man får bita ihop, uthärda och vänta in samma retrovåg som gjort vinylen het igen. De största förlorarna är dock alla de i G-generationen som på grund av socioekonomiska och emotionella orsaker inte är på G. Som saknar de tekniska prylarna och resurserna för att kunna ta del av den digitalt baserade värld/samhälle de fötts in i. Vad händer med dem?
De hamnar utanför. De drabbas hårt. Dem får vi inte tappa och glömma.
Senaste nytt
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”
För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.
5 apr 2024 • 2 min
USA:s biblioteksförening mål i kulturkriget
Attackerna mot biblioteken trappas upp i USA. Ett nytt lagförslag förbjuder medlemskap i den amerikanska biblioteksföreningen.
5 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer