Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
11 mar 2025 • 4 min
Den samiska biblioteksbussen kommer inte längre till dalgångarna i Vilhelmina. Kommunen har hoppat av samarbetet. ”Så himla dåligt av en förvaltningskommun”, säger kritikerna.
Många passar på att låna när biblioteksbussen är på besök. Här i Klimpfjäll i Vilhelmina kommun.
– Det är bedrövligt att Vilhelmina som är en samisk förvaltningskommun inte vill vara med i projektet. Vi vill gärna ha Julla Májja kvar, säger Åsa Larsson som arbetar på äldreboendet Saxnäsgården.
Saxnäs är en av dalgångarna i Vilhelmina kommun och därifrån är det tio mil till biblioteket i tätorten.
För de äldre på Saxnäsgården betyder det mycket när den samiska biblioteksbussen kommer, berättar Åsa Larsson.
– Det är en stor grej här uppe, de kommer in och läser för de gamla. Många av dem är för dåliga för att gå ut till bussen, men då kommer de in med böcker till de boende.

Den samiska biblioteksbussen Julla Májja drivs av V8-kommunerna, åtta kommuner i Västerbottens inland. Till en början var inte en av de minsta kommunerna, Norsjö, med. Och när Norsjö väl hoppade på samarbetet var det lagom till att Vilhelmina, den största kommunen, hoppade av.
Kommunens utvecklingschef Bogge Bolstad ansvarar för biblioteket, men hänvisar frågor om Julla Májja till kommunalrådet Andreas Eliasson (S). Han förklarar att kommunen har en utmanande ekonomisk situation med minskande och åldrande befolkning.
– Det fanns en förhoppning att kunna fortsätta genom externa medel. Kommunen har fått frågan att finansiera med egen budget men där har vi inte haft det utrymmet, säger kommunalrådet.
– Vilhelmina kommun har sedan 2020 stått inför väldigt stora besparingsuppdrag. I dag har vi också köpstopp. I de bästa av världar hade vi haft kvar Julla Májja.
Julla Májja har varit ett stöd för biblioteket att leva upp till kravet om fokus på nationella minoriteter, i det här fallet urfolket samer.
– Det har varit en förstärkning av det arbete som har pågått, men uppdraget har vi haft sedan tidigare och vi har kunnat fortsätta med det arbete vi gjorde tidigare, säger Andreas Eliasson.
Men på biblioteket saknar personalen Julla Májja.
– Det är ju en fantastiskt bra resurs, säger Karin Rönnblom, bibliotekarie i Vilhelmina.
Biblioteket har haft både glädje och nytta av den samiska biblioteksbussen.
– Först och främst expertisen. Julla Májja har fyllt ett hål kunskapsmässigt. Dessutom är Vilhelmina en stor kommun till ytan. Det är långa avstånd här och för att nå ut även uppe i byarna i fjällvärlden har den varit jättebra.
Den har också haft en funktion att sprida information och kunskap om den samiska kulturen till icke-samer.
– Det är jätteviktigt också och där har vi haft stor hjälp från Julla Májja. Vi hoppas att vi kan återuppta samarbetet.
Anna Hagenwald på biblioteket berättar att de sedan tidigare har jobbat med att främja minoriteternas språk och kultur. Biblioteket samarbetar bland annat med Vilhelmina sameförening och kommunens samiska samordnare. Arbetet för att leva upp till bibliotekslagen pågår alltså, samtidigt konstaterar hon att det inte går att ersätta allt det som Julla Májja har bidragit med.

Även Marita Stinnerbom, minoritetssamordnare i Vilhelmina, slår fast att det är svårt för kommunen att ersätta det som Julla Májja erbjöd de samiska medborgarna i dalgångarna.
– Hur man tänker sig att man ska ersätta Julla Májja utifrån biblioteksverksamheten och bibliotekslagen är bibliotekschefens ansvar. Men jag kan inte se att man har haft något samråd med den samiska befolkningen om detta.
Borde det ha hållits ett samråd?
– Det är en förändring i verksamheten som berör samer, jag tycker absolut att biblioteket skulle ha haft ett samråd.
Kommunalrådet Andreas Eliasson håller med till viss del.
– Vi hade nog inte samråd specifikt i den frågan, men däremot har vi lyft utmaningen med ekonomin.
Borde ni ha haft samråd kring detta?
– Möjligen skulle man kunna ha diskuterat den frågan mer. Men det är svårt att säga eftersom det var en del av budgeten. Det hade varit annorlunda om vi hade antagit en budget och märkt under året att det inte gick att fortsätta, då hade det varit på verksamhetsnivå på ett annat sätt, förklarar han.
– Men samråd är alltid bra, det kan aldrig bli för mycket.
Och förhoppningen finns, förklarar han, att samarbetet med Julla Májja återupptas i framtiden.
För Julla Májja innebär Vilhelminas avhopp mindre pengar och att budgeten behöver skruvas på. Men också färre långa resor, eftersom Vilhelmina är den största av de åtta kommunerna till ytan.
I grannkommunen Dorotea, också en samisk förvaltningskommun, berättar kultur- och fritidschef Linnéa Johansson att Julla Májja bidrar till att stärka den samiska kulturen och gör att kommunen kan leva upp till kraven i bibliotekslagen på att jobba mot de prioriterade grupperna.
– Dels så når vi alla invånare, framför allt dem uppe i fjället. Och så är det värdet av att stärka den samiska kulturen.
Hon konstaterar att verksamheten står inför flera utmaningar i framtiden.
– Det är tuffa tider och vi jobbar med att hitta en långsiktig lösning för att driva Julla Májja vidare utanför projektform, så att vi får en stabil lösning för den samiska biblioteksbussen, säger hon.
– Vi är alla överens om att det är en viktig verksamhet, nu handlar det om att hitta en finansiering.

En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer