Fjärrlån: Användare i kläm när branschen är oenig
6 okt 2020 • 2 min
Efterfrågan ska mötas lokalt – men allt går inte att köpa, skriver Svensk biblioteksförenings ordförande Johanna Hansson. "Därför behövs en samtida och nationell infrastruktur för den kompletterande medieförsörjningen."
”Biblioteksväsendet samverkar och ger alla likvärdig tillgång till medier, information och forskningsresultat oavsett funktionsförmåga.” Det är en av huvudpunkterna i Svensk biblioteksförenings vision som antogs 2019. Det är användaren och hennes behov som står i fokus. Men det är också användaren som hamnar i kläm när olika huvudmän i bibliotekssektorn inte lyckas uppnå en samsyn på hur ansvarsfördelning ska ske.
En gång fattades för den tiden progressiva och kloka beslut om att inrätta lånecentraler för folkbiblioteken och att – senare – införa fjärrlånekompensation för statligt finansierade bibliotek för forskning och högre utbildning. Med åren har systemen delvis urholkats och mediebranschen revolutionerats. Avsaknaden av en fungerande e-boksmodell för folkbiblioteken tillsammans med det faktum att precis allt som är värt att läsa aldrig någonsin kommer att finnas digitalt – och inte minst, att många faktiskt föredrar att läsa tryckta böcker, gör att fjärrlån av tryckt material är en fortsatt aktuell fråga, vilket de senaste månaders diskussion i branschen visat.
Min utgångspunkt är att det som går att köpa ska köpas, av det bibliotek som har efterfrågan. Jag menar att det är en både självklar och viktig princip. Det är mest klimatsmart och det placerar ansvaret där det hör hemma, nämligen lokalt. Detta är också i linje med de rekommendationer för fjärrlån som KB tagit fram.
Det bibliotek som inte har resurser att köpa de böcker som kommuninvånarna efterfrågar, måste lyfta den frågan till politiken. Antingen behövs mer pengar, eller ett förändrat uppdrag, kanske ett utökat samarbete inom regionen. Men allt går inte att köpa och alla bibliotek måste ha möjlighet att arbeta aktivt med sina bestånd och till exempel gallra en del av det som inte är efterfrågat för tillfället. Därför behövs en samtida och nationell infrastruktur för den kompletterande medieförsörjningen. Det är en av anledningarna till att Svensk biblioteksförening drivit frågan om en nationell biblioteksstrategi så hårt under så många år. Det finns ett tomrum att fylla som handlar om samordning och finansiering av det som tjänar på gemensamma lösningar. En övergripande, samlad och långsiktig strategi möjliggör kraftfulla satsningar och ger mer tillbaka än om motsvarande resurser fördelas ut i små och tillfälliga bidrag. Det är det som är en nationell biblioteksstrategi. I detta sammanhang har vi också ställt oss bakom förslaget att peka ut en biblioteksmyndighet med uppdrag att stödja den nationella biblioteksutvecklingen. KB:s uppdrag och roll är idag otydligt och behöver redas ut.
Kulturminister Amanda Lind säger till Biblioteksbladet den 11 september att hon hoppas kunna lägga fram en nationell biblioteksstrategi under riksdagsåret, alltså senast i september 2021. Vi fortsätter att bevaka och påminna så att frågorna inte tappas bort. För behoven av långsiktiga, nationella, samtids- och framtidsanpassade strategier för hela bibliotekssektorn är stora. En nationell, resurssatt infrastruktur som samverkar med lokala användarbehov och lokal kompetens, är ett kraftfullt sätt att bygga starka bibliotek.
Johanna Hansson,
Ordförande Svensk biblioteksförening
Mer om konflikten om fjärrlån i Skåne:
Astrid Larsson: Skåne, ett varnande exempel
Senaste nytt

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min

Replik: Vi behöver mer samarbete – inte mer polarisering
Anya Feltreuter om reaktionerna på hennes debattartikel om delade tjänster på skolbibliotek: "Sättet diskussionen förs på skapar en polarisering som jag befarar försvårar samarbetet."
28 maj 2025 • 4 min
0 kommentarer