Fjärrlån: Skåne ett varnande exempel

Om vi menar allvar med att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser krävs det en ny struktur för fjärrlån. Det skriver Astrid Larsson, Vellinge bibliotek, och efterlyser ett större engagemang från KB i frågan.

Mitt i coronakrisen ställde Region Skånes kulturförvaltning in de regionala transporterna i sydvästra Skåne och Malmö stadsbibliotek deklarerade att de ville minska sina fjärrutlån med upp mot 70 procent. Vi som arbetar på mindre och medelstora bibliotek runt Malmö blev tagna på sängen. Nu har visserligen transporterna kommit igång igen men möjligheterna att fjärrlåna inom Skåne har kraftigt försämrats.

I dagsläget har Malmö stadsbibliotek och Lunds stadsbibliotek infört strikta restriktioner för sina fjärrutlån och hänvisar till lånecentralen i Umeå. Det är bara en tidsfråga innan Helsingborg och Kristianstad följer efter. Vi får nu ofta söka oss utanför länet och låna in mer från övriga delar av landet. Ur en miljömässig och ekonomisk synvinkel borde det vara bättre att fjärrlåna i närområdet.

På Biblioteksbladets webbplats har representanter för KB, Region Skånes kulturförvaltning, Malmö stadsbibliotek och bibliotekschefer i några kommuner uttalat sig om situationen. Jag som arbetar på ett medelstort folkbibliotek vill här ge min personliga syn på fjärrlånesituationen.

I bibliotekslagens fjortonde paragraf kan man läsa: ”I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka.” Hur tolkas detta av de tunga biblioteksaktörerna i landet? Christina Jönsson Adrial som är avdelningschef för publik verksamhet på KB tycker att det nuvarande regelverket räcker och att Skåne får lösa sina fjärrlån på regional nivå. Det hade varit klädsamt med lite större engagemang från en institution som ska ha nationell överblick över och främja samverkan inom bibliotekssektorn. Region Skånes kulturförvaltning ser det som sin roll att uppmuntra kommunbiblioteken till samarbete och betala en del av transporterna. Malmö stadsbibliotek vill ägna sig åt sina kommuninvånare.

Den känsla jag får är att de mindre kommunbiblioteken lämnas att klara sig bäst de kan. I Skåne finns tre delregionala bibliotekssamarbeten med gemensamt bestånd och gemensam katalog. Folkbiblioteken i sydvästra Skåne stör den bilden. Nu diskuteras i sydväst hur vi kan samarbeta framöver. Vi vet inte vilken lösning det kommer att leda till, men redan nu måste vi köpa in titlar som med stor säkerhet bara kommer att lånas ut en gång. Vissa kommuner har råd med detta, andra inte. När det gäller det äldre materialet är vi sämre rustade. I många kommuner har man gallrat flitigt i förvissningen att den äldre litteraturen fanns att låna från de större biblioteken. Nu inser vi att så inte är fallet.

Är Skåne unikt? Jag tror att problemen är tydligare här då det handlar om bibliotek av mycket olika storlek. Mindre kommunbibliotek behöver de större biblioteken mer än vad de behöver oss. Och jag kan förstå att de inte vill lägga tid och resurser på att serva de mindre biblioteken utan att få något i gengäld. Samtidigt innebär det att viktiga samlingar stängs för presumtiva läsare. Kanske är det lättare att samarbeta i regioner där biblioteken är mer jämnstora. Och många regioner har mediesamarbeten där det ofta ingår något stort bibliotek.

Om vi menar allvar med att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser behövs det en annan struktur för fjärrlåneverksamheten än idag. Om KB vill vara ett nationalbibliotek för hela Sverige måste de ta sitt ansvar och engagera sig även i mindre biblioteks behov. Det behövs fler större samlingar med folkbiblioteksinriktning dit landets bibliotek kan vända sig. Lånecentralen i Umeå går redan på knäna. Förmodligen behöver det också tillföras pengar. För universitets- och högskolebiblioteken finns fjärrlånekompensationen som 2019 uppgick till drygt 10 miljoner. Kanske behöver regionbiblioteken ta ett utökat ansvar.

Se Skåne som ett varnande exempel för hur det kan gå. Jämlik tillgång till litteratur kan inte vara beroende av om mindre bibliotek kan hitta någon att samarbeta med medan de stora drar sig undan och regionbiblioteken står bredvid och tittar på.

Astrid Larsson, Vellinge bibliotek

Läs mer:

Skånekonflikt om regler för fjärrlån

Regionen: ”Helt snett att satsa på nya fjärrlånepolicyer”

KB: Fjärrlånefråga bör lösas på regional nivå