”Ett år för läsning” – något för Sverige att ta efter

Storbritannien har ett "year of reading" där läsning kopplas ihop med musik, idrott, mat, familj och annat som ägnas mycket tid. Kanske kan alla som stod bakom läslovet och kampanjen för bemannade skolbibliotek samlas för ett sådant år för Sverige, skriver Helene Öberg.

Under det som ofta beskrivs som en svensk läskris har mycket fokus legat på hur vi får barn att läsa mer.

Nu har vi bemannade skolbibliotek på plats, och förändringar görs i läroplanen för att säkerställa att skolans läsundervisning sker på evidensbaserad grund. Engagemanget för barns läsförmåga ska vi hålla i. Men kanske finns det nu utrymme för att prata om värdet av vuxnas läsande?

I början av året var jag i London och besökte bland annat Queen’s Reading Room. Det är Storbritanniens drottning Camilla som låtit den bokklubb hon startade på Instagram under covid, utvecklas till en stiftelse som nu bedriver forskning. 

För att undersöka om det finns ett samband mellan läsning och välbefinnande gjordes en större neurovetenskaplig studie på hjärnan. Den visade att fem minuters läsning kan minska stress med 20 procent. Läsning kan också förbättra koncentration, få oss att känna mer samhörighet med andra och göra oss mer redo att ta oss an utmaningar. Att läsa skönlitteratur kan minska känslan av ensamhet. 

Svensk biblioteksförening är en av undertecknarna till förslaget att låta kultur-upplevelser bli en del av friskvårdsbidraget. Även om det inte kostar pengar att besöka bibliotek tror jag vi har mycket att vinna på att bilden av vad som är hälsofrämjande breddas. Inte minst med tanke på att det finns forskningsstöd för det. 

Förslaget skulle kunna kritiseras för att det instrumentaliserar kulturen. Måste kultur vara nyttig och bidra till hälsa? 

Men jag tycker att det är mer intressant att vända på perspektivet. Många framgångsrika chefer skryter om sportsliga prestationer: Vasalopp och maraton. Mer sällan hör man dem prata om sin senaste läsupplevelse. Om båda har betydelse för välbefinnande, då behöver samhället skapa normer och strukturer för att behandla dem likvärdigt. Tänk om det kan få bli lika hög status att gå en timme till gymmet som att gå en timme till biblioteket?  

Jag tog med mig ytterligare något att inspireras av från mitt besök i London. Storbritannien har i år ett National Year of Reading. Syftet är att koppla samman annat vi lägger mycket tid på – som musik, idrott, mat och familj – med läsning, för att få det att bli en del av vardagen och inte något man gör om det finns tid över. 

Kanske kan alla goda krafter som stod bakom läslovet och kampanjen för bemannade skolbibliotek samlas bakom ett nationellt år för läsning i Sverige?