AI-strid splittrar författarförbundet

Sveriges författarförbunds medverkan i den svenska AI-modellen SE.LLMA möter kritik. På helgens förbundsstämma väntas debatten bli hård. "Författarförbundet ska inte slå in kilar mellan författare och översättare."

Frågan om en svensk språkmodell engagerar inför Sveriges författarförbunds årsstämma som äger rum imorgon, lördag. En motion riktar kritik mot styrelsens hållning till forskningsprojektet SE.LLMA, där forskare inom det Wallenbergfinansierade AI-programmet Wasp (Wallenberg AI, autonomous systems and software program) tillsammans med bland andra författarförbundet, svenska förlag och mediehus vill utveckla en storskalig svensk språkmodell.

Motionärerna yrkar på att förbundets medverkan pausas tills frågan har förankrats bättre bland medlemmarna.

– Jag tycker alltid att den demokratiska processen är viktig och i det här fallet – med en teknikutveckling som bara påförs stora delar av mänskligheten – så känns det extra viktigt, säger Nino Mick, författare och en av motionens fyra undertecknare. Hen fortsätter:

– Författarförbundet ska inte slå in kilar mellan författare och översättare, som är fallet här, eftersom vårt arbete efterfrågas för att ersätta översättare. Därför yrkar vi på en paus och ett demokratiskt arbete fram till nästa stämma, säger Nino Mick.

Författaren Olivia Bergdahl står också bakom motionen. Så även hennes make, översättaren Linus Kollberg.

– Vårt äktenskap illustrerar problemet: Ska jag sälja mina texter och böcker för att de ska bygga en maskin som gör min man arbetslös? säger Olivia Bergdahl.

– Jag tycker inte att författarförbundet nödvändigtvis ska göra gemensam sak med de stora förlagen i det här fallet. För förlagen finns det en tydlig ekonomisk vinst i att spara in på översättningar, som är dyra.

Förbundet vill ”sitta med vid bordet”

Författarförbundet styrelse menar att medverkan är viktig och att forskningsprojektet är ett sätt att stärka upphovsrätten.

– Vi ser att efterfrågan på svenskspråkiga språkmodeller ökar och att initiativen blir fler. Vi har också sett flera försök att bygga språkmodeller, utan att några representanter för upphovspersoner medverkat. I de fallen har man har helt enkelt tagit materialet. Här finns en aktör som är seriös och vill ha dialog om upphovspersonernas villkor, därför är vi intresserade, säger Sveriges författarförbunds ordförande Anja Gatu.

Hon ser forskningsprojektet, som författarförbundet varit med om att initiera och som bygger vidare på en längre dialog mellan Klys (Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd) och Wasp, som ett försök att etablera en ny norm för språkmodeller. Hittills rör sig författarförbundets medverkan om att ”sitta med vid bordet” berättar Anja Gatu.

– Vi har fått kritik för att frågan inte varit tillräckligt förankrad och det kan jag förstå. Vi har gått ut tidigt med det här och då har det framstått som att vi redan har gjort en massa saker som vi inte har gjort. Vi har inte formellt gått med i projektet och inte heller sagt att vi ska leverera litteratur och rättigheter. Det vi har gjort är att delta i diskussioner och utreda möjligheter: Hur skulle det här kunna se ut? Vi är fortfarande bara i början av diskussionerna och välkomnar både kritik och debatt.

En central fråga är om modellen ska bygga på att upphovspersoner aktivt måste säga nej till att deras verk används, eller i stället aktivt säga ja. Författarförbundets jurister har utgått från avtalslicensmodellen, som bygger på möjligheten att lämna förbehåll – opt out.

– Många har reagerat och frågat om man inte aktivt borde säga ja i stället. Det har framstått som att det är något som är hugget i sten, men det är det inte, säger Anja Gatu.

SE.LLMA beskrivs av Wasp som ett tvåårigt forskningsprojekt som ska utveckla svenska språkmodeller och bygga nationell kompetens inom storskalig AI-utveckling.

”De språkmodeller vi vill utveckla inom projektet har som mål att kunna möta de krav som finns i många tillämpningar särskilt inom offentlig sektor, rättsväsende, forskning, och medier”, skriver Amy Loutfi, Wasps programdirektör och professor i datavetenskap vid Örebro och Linköpings universitet, i ett mejl.

Hon skriver vidare att projektet också syftar till att utveckla modeller för hur upphovsrätt, tillstånd och ersättning ska hanteras.

”Projektet syftar därför också till att samarbeta med upphovsrättsinnehavare för att utveckla godtagbara ramverk för tillstånd och ersättning”, skriver hon.

Även inom Svenska journalistförbundet debatteras medverkan. Förbundsstyrelsen väntades nyligen ta ställning till om förbundet skulle gå in i projektet, men beslutet bordlades efter ett brev från Medietextarna, som organiserar frilansare inom undertextning.

Författarförbundet och andra organisationer som samlar upphovsrättsinnehavare har samtidigt riktat skarp kritik mot Kungliga bibliotekets arbete med språkmodeller. KB har fått i uppdrag av regeringen att analysera och förbereda för en bredare användning av myndighetens språkmodeller i svensk offentlig sektor. I sitt arbete med språkmodeller hänvisar KB till det undantag för upphovsrätten som finns för forskningsändamål – vilket författarförbundet menar är en felaktig tolkning av lagen. Förbundet utfärdade hösten 2025 ett förbehåll för att hindra att KB tränar AI-modeller på medlemmars verk.

Måndag 1 juni ska KB redovisa sitt regeringsuppdrag, där man bland annat har i uppgift att ”belysa ekonomiska och upphovsrättsliga aspekter” av språkmodeller. Anja Gatu hoppas att det kommer innebära en ny hållning i frågan om upphovsrätt från myndighetens sida.

– KB hävdar att pliktexemplarslagen ger dem laglig tillgång till det material som finns i deras samlingar och att de kan utgå från forskningsundantaget, säger hon.

– Jag hoppas att KB nu insett att deras jurist är den enda som menar att det är så och att de tar in fler perspektiv. En myndighet som får i uppdrag att utreda sig själv och sitt uppdrag och kommer fram till en ståndpunkt som skiljer sig från så många andras kan behöva både en second och en third opinion.