Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med i krig

Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.

– Det visade sig under pandemin och när vi i Sverige fick en stor del flyktingar 2015 att biblioteken är väldigt bra på att möta olika kriser eller förändrade situationer. Men eftersom biblioteken är kommunalt styrda finns det egentligen inget nationellt stöd så varje kommun får bestämma hur det här ska se ut, säger Karin Ågren som är verksamhetsutvecklare med fokus på bibliotek på Region Uppsala.

I grunden är bibliotek bra på att möta folk, och bra på att se människors behov, menar hon. Men biblioteken behöver fundera på, och skriva beredskapsplaner för att internt förstå vilka kunskaper och kunskapsluckor som finns, men också för att externt visa samverkansparter vad biblioteken kan erbjuda allmänheten i händelse av kris eller krig.

– Inte minst behövs en beredskapsplan för att man ska förbereda sig för att kunna hantera en kris. Samtidigt leder själva arbetet med planen till att man kan få syn på sådant som kanske måste åtgärdas. Det kan handla både om utbildning av den egna personalen och om åtgärder i det fysiska rummet, påpekar Karin Ågren.

Gränser måste dras

Hon menar att frågan är väldigt komplex och att den insikten blir påtaglig när man arbetar med en beredskapsplan. Det kan handla om vilka gränser som kanske måste dras, vad biblioteken ska bistå med i form av vatten, värme och så vidare. Men det är också viktigt, menar Karin Ågren, att synliggöra för andra inom kommunen och för dess politiker, vad biblioteken kan bidra med och vad som redan sker i beredskapsfrågan när det kommer till biblioteken.

I höstas inleddes en digital kurs om beredskapsplan för bibliotek. Utbildningsserien är ett samarbete mellan sex regionala biblioteksverksamheter i Blekinge och Kronoberg, Halland, Jönköping, Uppsala, Västmanland och Västra Götaland och riktar sig till både chefer och beredskapsansvariga.

– Kursen handlar mycket om behovet av samverkan. Vi vill att kursdeltagarna genom samtal med varandra ska få inspiration och en liten knuff för att få i gång planarbetet och för att ta kontakt med viktiga samverkansparter i den egna kommunen, säger Karin Ågren.

MIK viktig fråga

Hon konstaterar att kursen ger konkret kunskap om vad som behöver finnas med i en plan, hur man når utsatta eller prioriterade målgrupper och hur man ska tänka i bevarande-frågor. Fokus kommer också att ligga på hur biblioteken kan arbeta med MIK.

Sedan kursen inleddes har det kommit förfrågningar från regioner som inte är med, från bibliotekschefer som gärna skulle vilja vara med och från andra biblioteksutvecklare som är intresserade av att få inspiration och tips från kursen.

– Vår förhoppning är att kursen kan ge deltagarna konkreta råd som gör att de lätt kan komma i gång med planarbetet, nästan som en mall. Och det kanske allra viktigaste, att de funderar på frågor som dessa så att de är beredda vid nästa pandemi, förklarar Karin Ågren.

Läs också

›› Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv

›› Bibliotekens roll i brinnande Los Angeles