Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv

Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.

Hos räddningstjänsten i Ludwigsburg, strax norr om delstaten Baden-Württembergs huvudstad Stuttgart, står sedan några veckor en röd container med arbetsytor för konservatorer och utrustning för att rädda tryckt kulturarv som skadats vid till exempel översvämningar och bränder. Enklast kan den beskrivas som en rullande konserveringsateljé och ambulans för böcker och andra papper. Containern är en mobil resurs som kan tas i bruk i hela landet.

– Och inte bara i Tyskland, utan också i till exempel Frankrike, säger Rupert Schaab som är chef för delstatens regionbibliotek.

Under våren kommer kurser att arrangeras för personal från bibliotek, arkiv och andra institutioner som ska lära sig att använda utrustningen inuti bokambulansen. Den har förverkligats tack vare en donation på 250 000 euro från en av medlemmarna i vänföreningen för regionbiblioteket i Baden-Württemberg. Övriga medel kommer från Koordinierungsstelle für die Erhaltung des schriftlichen Kulturguts (KEK), ett federalt projekt för det skriftliga kulturarvets bevarande.

Tragisk historia bakom första ambulansen

Bokambulansen i Stuttgart är den andra i landet, den första finns i Köln sedan 2020 och bakgrunden till dess tillkomst är en dramatisk och tragisk händelse som inträffade elva år tidigare.

I mars 2009 kollapsade det bunkerliknande stadsarkivet i Köln, byggt 1971. Byggnaden verkade oförstörbar, men en grund som underminerats av vatten gjorde att den utan förvarning rasade ihop. Två personer omkom och stora kulturhistoriska värden förstördes eller skadades.

– Utifrån erfarenheten av den katastrofen och vad som krävs för att rädda känsliga samlingar, utvecklades den första containern, berättar KEK:s chef Ursula Hartwieg.

Papper som blivit blött i en översvämning eller dränkts med vatten från eldsläckning behöver djupfrysas för att mögel ska motverkas. Ju snabbare detta sker, desto större chans att rädda det skadade materialet.

Den insikten ledde till utvecklandet av containern i Köln, som kom till användning bara ett år senare när västra Tyskland drabbades av stora översvämningar. Containern skickades till den lilla staden Stolberg nära gränsen mot Belgien för att rädda arkivmaterial som riskerade att gå förlorat.

– Det är som en ambulans för tryckt material som gör det möjligt att rädda böcker och arkivmaterial på plats. Det är ett första steg för att minimera framtida kostnader, för genom att agera tidigt blir det enklare och billigare att längre fram rädda materialet, säger Ursula Hartwieg.

Naturkatastrofer blir vanligare

En genomlysning av tyska beredskap som gjordes 2022 ledde till slutsatsen att naturkatastrofer är ett problem som kommer att bli allt vanligare, berättar Ursula Hartwieg och beskriver bokambulanserna i Köln och Stuttgart som svar på den insikten. KEK har dessutom finansierat två mindre varianter i delstaten Sachsen, som dras på en släpvagn bakom en vanlig personbil. Flera exemplar av denna modell har också köpts in av det tyska riksarkivet.

Ambulanser behövs på fler håll i landet, anser Hartwig som samtidigt konstaterar att KEK:s resurser inte räcker för att finansiera ytterligare satsningar.

– Vi har val här i Tyskland nu i januari och jag hoppas verkligen att den framtida regeringen kommer att gå in med större anslag till sådana här projekt.

När bokambulanser framöver tas i bruk i delstaterna Bayern, Nordrhein-Westfalen och Rheinland-Pfalz kan det ändå ske med federal finansiering ur en nödfond, förutsatt att regionerna har drabbats av översvämningar och skyfall.

– Det kommer alltså snart att finnas några fler här i Tyskland, som förmodligen är det enda landet som hittills har tagit sådana här utrustningar i bruk, säger Ursula Hartwieg.

Tyskland har kommit längre än Sverige – någon motsvarighet till det federala projektet KEK finns inte här. Förra året fick dock bland andra Kungliga biblioteket, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet regeringens uppdrag att bilda ett ”forum för samverkan, kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt för sammanvägning och prioritering av identifierade behov av beredskapsåtgärder för skyddet av kulturarv”.

Har du några råd till dina svenska kollegor?

– Det finns mycket samlad kunskap och erfarenhet att ta del av. Uppfinn inte hjulet på nytt, säger Ursula Hartwieg.

Läs också
›› En beredskapsplan gör det tydligt vad biblioteket kan bidra med i krig
›› Svensk kommitté för att skydda kulturarvet