Mitt i coronapandemin har en grupp börjat fundera på bibliotekens funktion i en kris. "Då det är svårt att veta vad som är sant ska det finnas en process för att få säker information ut till biblioteken", säger Bengt Kleijn, bibliotekarie vid Försvarets materielverk och en av initiativtagarna.

I Västerås är stadsbiblioteket utpekat  som en samhällskritisk funktion som ska prioriteras vid kris och krig. Nu vill en ny arbetsgrupp med bibliotekarier från såväl Försvarsmakten som folkbibliotek att detsamma ska gälla för alla bibliotek i landet, och att de blir en del av totalförsvaret.
Tankarna har funnits länge. I ett första utkast till förslaget om en nationell biblioteksstrategi, som presenterades våren 2018, framhölls bibliotek som viktiga i kampen mot spridning av lögner och propaganda. En möjlig väg att gå, konstaterades, är just att göra biblioteken till en del av totalförsvaret.
– Meningen med ett försvar är inte i första hand att försvara territoriet, utan att försvara vårt statsskick – vår demokrati, säger Erik Fichtelius som var nationell samordnare och ansvarig för arbetet med strategiförslaget.
– Hela vår vinkel på behovet och meningen med biblioteken landade i att lyfta fram demokratiuppdraget. Nu måste totalförsvaret rustas upp igen och då är vår enkla tanke att biblioteken ska finnas med, säger han.
Sedan några år tillbaka finns det ett löst sammansatt nätverk av representanter från Försvarsmaktens biblioteksverksamheter. Inspirerade av både skrivningen i utkastet till nationell biblioteksstrategi och en paneldebatt under Bokmässan hösten 2019, där bland andra Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder debatterade bibliotekens roll som informationsförmedlare, bestämde de sig för att ta steget vidare.
– Jag har alltid haft en idé om att folkbibliotekens informationskompetens underutnyttjas. Många kommuner reflekterar inte över att biblioteken skulle kunna vara en resurs. De tänker inte ens tanken, säger Bengt Kleijn, bibliotekarie och projektledare på Försvarets materielverk.

En ny arbetsgrupp har formats, där Bengt Kleijn och kollegorna från Försvarsmakten får sällskap av representanter från både folkbibliotek och andra aktörer. Arbetet påverkas förstås av det rådande läget. Covid-19-pandemins grepp om samhället har bekräftat behovet av krisberedskap, samtidigt som det har ställt allt på ända.
– När vi började såg vi ett scenario där internet slås ut och vi måste ha en reservplan för det. Men i det här läget är det ju tvärtom. Vi måste ha en stark digital närvaro, medan fysisk kontakt begränsas, säger Bengt Kleijn.
Han fortsätter:
– Men vi tänkte oss inte bara krigssituationer, utan även miljökatastrofer och liknande. I alla situationer då det är svårt att veta vad som är sant ska det finnas en process för att få säker information ut till biblioteken.

Meningen är att försvara vårt statsskick – vår demokrati

För oavsett kris är behovet av korrekt och tillförlitlig information detsamma. Vi har vant oss vid att få såväl uppdateringar om smittspridning och antal döda som varningar om ryktesspridning och vilseledande propaganda – vilket också bekräftar behovet av ett tillförlitligt forum för fakta.
– I tider av oro blir samhället och varje enskild individ extra sårbar och mottaglig för desinformation, säger Maria Bergroth, bibliotekarie på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som också ingår i arbetsgruppen.
Maria Bergroth lyfter fram bibliotekens starka ställning och roll som en trygg och betrodd plats.
– Jag tror att det är väldigt viktigt att biblio­teken håller öppet i den mån det går. Det ska vara en plats där man kan ta del av information, både digitalt och fysiskt, och fortsätter att komma till. Biblioteken är viktiga före, under och efter en sådan här tid, säger hon.
Förutom Västerås lyfter arbetsgruppens initiativtagare fram Västerbotten som en region där man redan har kommit en bit på väg när det gäller bibliotek och beredskap. Men medan kulturnämndens ordförande i Västerås talar om att vid behov flytta personal till biblioteken tror Jenny Lindmark Svedgård, biblioteksutvecklare på regionbibliotek Västerbotten, att det skulle kunna bli aktuellt att flytta personal därifrån.
– Vi ställer ju om vår verksamhet. Vi tror att vi kommer att ha folkbibliotek som möter sådant som de aldrig har mött förr. Och att man kan behöva stänga för att personalen behövs till annat, säger hon.
Jenny Lindmark Svedgård har börjat gå igenom krisberedskapen hos regionens 15 kommuner, och hur verksamheten ska prioriteras i händelse av en större kris.
– Det ser väldigt olika ut, jag blev lite paff över det. De större kommunerna har ju ofta en säkerhetsansvarig. Men det går inte att säga att större kommuner alltid ligger längre fram med arbetet, säger hon.

Tillsammans med Uppsala och Blekinge/Kronoberg nappade Västerbotten när det nya nätverket frågade om de ville delta i arbetet. I Västerbotten är en av utmaningarna att kommunerna kan vara små befolkningsmässigt men stora geografiskt. Men det har också gjort att den digitala utvecklingen har prioriterats, något som kan bli en viktig pusselbit om covid-19 slår hårt mot norra Sverige – och även vid andra kriser.
– Jag tycker att det faller tillbaka just på bibliotekens stora demokratiska uppdrag – att alla ska ha tillgång till ett oberoende ställe som alltid är öppet och välkomnande. Sedan om det är digitalt eller fysiskt kanske inte spelar så stor roll, säger Jenny Lindmark Svedgård.
Dialog med folkbiblioteken och utbyte av idéer och goda exempel är en viktig del i det kommande arbetet, säger Andreas Nilsson, chef för lärandestöd och pedagogisk utveckling, där biblioteket ingår, på Sjöstridsskolan.
– Vi har satt ihop en grupp med individer som vi önskar ha med, och som kan ge oss rätt information tillbaka. Förankringen i de lokala biblioteken är viktig, säger han.

Biblioteken är viktiga före, under och efter en sådan här tid

Mats Bornström, bibliotekarie och handläggare på MSB, vill lyfta fram ytterligare en aspekt, utöver den om biblioteken som faktaförmedlare.
– Det är det här med undanförsel. Att man har en plan för att ta hand om viktiga samlingar så att de inte förstörs. Vi har sett i andra länder vad som kan hända på museer och så vidare, men även bibliotek kan ha samlingar som behöver skyddas, säger han.

När det färdiga förslaget till nationell biblioteksstrategi väl presenterades och överlämnades till regeringen i början av förra året reagerade nätverkets medlemmar på att skrivningen kopplad till totalförsvaret inte alls var lika tydlig och omfattande som i utkastet. Men enligt samordnare Erik Fichtelius var anledningen helt och hållet redigeringsteknisk.
– Det är ingen nedtoning i prioriteringen. När civilförsvaret byggs upp igen ska biblioteken vara med, säger han.
Nu tar den nya arbetsgruppen över stafettpinnen, med just den ambitionen. I slutet av april, mitt under brinnande covid-19-kris, hölls ett första möte.
– Nu ska vi konstituera, bygga någon form av samsyn och diskutera hur man kan ta det vidare, säger Andreas Nilsson.
Det fortsatta arbetet kommer förstås att påverkas av det som händer i Sverige och världen just nu.
– Det här med coronaviruset har ju breddat hela scoopet, säger Bengt Kleijn på Försvarets materielverk.

I Västerås pekas biblioteken ut som samhällsviktiga

En informationsruta om covid-19 möter den digitala biblioteksbesökaren på hemsidan, och evenemangskalendern visar att de flesta av vårens evenemang ställs in. Men på Biskopsgatan 2 är dörren till Västerås stadsbibliotek
öppen för besökare. I sin kris- och beredskapsplan pekar Västerås stad ut biblioteken som samhällskritisk funktion om kris eller krig drabbar samhället. Kommunens beslut betyder att verksamheten ska hålla öppet så länge det bara går och att personal vid behov kan omplaceras till biblioteken från andra förvaltningar.
– Det innebär att den här verksamheten är den man vill stänga i sista hand. Den ska prioriteras framför andra verksamheter som inte har samma ställning, säger Markus Lindgren, miljöpartistisk ordförande i kulturnämnden i Västerås.
Markus Lindgren berättar att en stor hemvärnsövning i Västerås 2019 stärkte den politiska ledningens övertygelse om att biblioteken har en viktig roll i krissituationer och när annan verksamhet stänger. Runt 1000 soldater deltog och bland annat användes bibliotekets bokbuss som fältbibliotek.
– Vi såg att deltagarna värderade att ha tillgång till kultur och de andra tjänster som biblioteket tillhandahåller även i en sådan speciell situation, i skarpt läge, säger Markus Lindgren.
Under coronakrisen har detta konkret inneburit utökat digitalt arbetet och att budgeten för e-medier utökats.
– Vi har planer utifrån olika tänkbara scenarier. Varje dag kommer någon ny info som vi måste förhålla oss till, sa stadsbibliotekarien Marie Holmqvist till Biblioteksbladet i mitten av mars.

Text: Anna Falk