Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
6 dec 2024 • 3 min
I dag invigs Agnes kulturhus där Gävles stadsbibliotek är inrymt. Byggnaden är ritad med en framtid i åtanke där pappersboken inte längre har en självklar plats.
Klockan 14 i dag, fredag, invigdes Gävles nya stadsbibliotek, huvudverksamhet i Agnes kulturhus som även inrymmer konsthall, bio och konsumentrådgivning. Den nya byggnaden är beläget på samma plats vid Slottstorget som det gamla biblioteket från 1962, men med större yta och med betydligt mer anslående utformning.
Kulturhusets namn är hämtat från författaren Agnes von Krusenstjerna som föddes 1894 i Växjö men kom till Gävle som åttaåring när hennes far blev chef för stadens regemente.
I en krönika i Biblioteksbladet med rubriken Nybyggen utan satsningar på nätet ett svek mot läsarna i augusti 2021 riktade författaren och digitaliseringsexperten Mattias Beijmo skarp kritik mot det pågående biblioteksbygget i Gävle. Han vände sig mot att dyrbara ”katedraler i trä och betong” skapades trots att samtidens ”transaktioner och relationer, värderingar och attityder centreras till nya lägereldar i appar och smartphones”.
Stadsbibliotekets chef Petra Jonsson minns artikeln och säger att det är hennes fasta övertygelse att boken inte kommer att bli omodern och att det inte finns en motsättning mellan en ny fysisk byggnad och digital utveckling.
– Det finns ett värde i att visa upp att här finns en plats för läsning. Vi vill ju att barn och unga ska läsa mer och vi talar om att det är något vi tycker är viktigt och bra.
För Johan Forsman Sachs, uppdragsansvarig arkitekt på Nyréns arkitektkontor, har tryckta mediers osäkra framtid ändå varit en viktig faktor när den nya byggnaden tagit form.

– Det har ju hänt mycket med pappersboken och andra tryckta medier under de senaste decennierna, det finns en osäkerhet kring vad som ska ske framöver. Därför måste man utforma den här typen av byggnader med väldigt stor flexibilitet, för att försöka möta det som sker i framtiden, säger han.
Konkret betyder det till exempel en konstruktion med få bärande väggar, vilket innebär att de avgränsningar som finns går att flytta om det uppstår nya behov.
Diskussionen om ett nytt stadsbibliotek i Gävle hade pågått i många år innan projektet till slut startade 2018. Interiören präglas av rymd och öppna ytor och en trappa som löper genom hela byggnaden.
– Det är jätteviktigt att man kommer in och känner att det är ett kulturhus och förstår vad huset har att erbjuda, men man ska också förstå att det är ett bibliotek. Och man ska också förstå vad huset har att erbjuda, säger Petra Jonsson också har det övergripande ansvaret för hela kulturhuset.
Vad innebär den nya byggnaden för nya möjligheter för er?
– Det är så mycket så jag vet inte riktigt vad jag ska framhålla! Det är en helt ny byggnad med helt ny inredning, teknik, allt sådant, och det spelar ju också roll för vilket intryck man får av en verksamhet. Nu har vi ändamålsenliga lokaler, vi har otroligt mycket sittplatser, läsplatser, en jättefin barn- och ungdomsavdelning, vi har kreativa ytor, vi har studierum. Allt sådant som vi inte hade innan. Vi hade ju nästan inget. Det fanns nästan inga sittplatser i det gamla biblioteket, det var jättetrångt, slitet och svårjobbat.
Har ni några helt nya funktioner som ni inte ha haft tidigare?

– Vi har ett VR-rum och en poddstudio, den typen av verksamheter har vi inte haft tidigare. Och de kreativa ytorna, det är också helt nytt.
Ytterligare en nyhet Petra Jonsson framhåller är att biblioteket delar byggnaden med andra verksamheter.
– Tillsammans med de andra kan vi jobba temamässigt, vi kan dra olika grupper åt varandra och så vidare. Så jag tycker att det är en fördel, både för de andra verksamheterna och för biblioteket.
Arbetet med biblioteket påbörjades redan 2018 med medborgardialoger och annat samlande av tankar om de krav som borde ställas på den nya byggnaden. När dialogen med arkitekterna tog vid hade pandemin brutit ut.
– Det var utmanande, säger Petra Jonsson, arkitekterna var ju på plats i biblioteket och de hade möten med olika grupper med ungdomar, men sedan satt vi mest i Teams. Det har funkat, men man har ändå önskat att det hade varit under en annan tid.
Johan Forsman Sachs säger att det har varit hedrande att jobba med Agnes kulturhus. Dels för det framträdande läget i Gävle, dels för att ett bibliotek är en av de mest offentliga platser som finns.
– Det är en byggnad för bildning och lärande, och det är spännande.
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Den 1 juli förra året infördes tillägget i skollagen om bemannade skolbibliotek. Men det ser väldigt olika ut i landets kommuner. Biblioteksbladet har besökt Kungsbacka som anställde sex nya skolbibliotekarier i somras.
5 jan 2026 • 9 min
Hur lever landets skolor upp till det kravet på bemannade bibliotek? Skolinspektionen får regeringens uppdrag att granska det.
19 dec 2025 • < 1 min
Höstens flöde på Biblioteksbladet.se har rymt palestinska bibliotekarier, arkiv för kreativa processer, ryskt informationskrig, svenska platsannonser och mycket annat.
18 dec 2025 • 3 min
Den nya processen för Legimus ifrågasätts. Lång väntan för studenterna och orimliga krav på personalen anser kritikerna – och Svensk biblioteksförening och andra organisationer har begärt möte i Regeringskansliet för att framföra sina synpunkter. MTM svarar att ändringarna är önskade och kommer att ge större rättssäkerhet.
17 dec 2025 • 4 min
Det såg ut som att Julla Májja kört sin sista tur. Men ett tillfälligt bidrag gör att den samiska kulturbussen blir kvar nästa år – sedan är det osäkert.
16 dec 2025 • < 1 min
0 kommentarer