Efterlysning: nationell infrastruktur för digitala bibliotekstjänster

28 sep 2020 • 2 min

Sverige ligger långt efter många andra länder i digitaliseringen av kulturarvet. En orsak är det splittrade landskapet av digitala bibliotekstjänster, enligt Jesper Klein som har skrivit rapporten Biblioteket i skyn.

Jesper Klein, huvudförfattare till delrapporten Biblioteket i skyn i förslaget till nationell biblioteksstrategi.

Organiskt och utan särskild styrning har de digitala biblioteks­tjänsterna vuxit fram i Sverige.
Det anser Jesper Klein, huvudförfattare till delrapporten Biblioteket i skyn i förslaget till en nationell biblioteksstrategi. Han är tidigare avdelningschef vid Myndigheten för tillgängliga medier och numera projekt­ledare för Världens bibliotek samt konsult vid företaget Crio.
Rapporten innehåller bland annat jämförelser med andra länders tillgängliggörande av kulturarvet. Det framgår i rapportens detaljerade statistik att Sverige ligger långt efter Norge, Frankrike, Nederländerna och Danmark när det gäller antalet böcker, tidningar och tidskrifter som har digitaliserats och tillgängliggjorts.

Detta är, enligt Jesper Klein, ett resultat av de andra ländernas mångåriga strategiska arbete på kultur- och forskningsområdet. Han nämner miljardsatsningen som kom i gång i Frankrike på 90-talet och som resulterade i tjänsten Gallica samt den tillhörande datatjänsten data.bnf.fr.
I Nederländerna är styrningen av bibliotekens tjänster kring e- och ljudböcker till stora delar statlig, medan Danmarks modell bygger på kommunkonsortiet eReolen.
– En iakttagelse jag också gjort är att nationalbiblioteket i Nederländerna fått med sig upphovsrättsinne­havarna vilket innebär att deras ersättningar är ”billigare” (för biblioteken) när det gäller tillgängliggörandet av kunskapsarvet, jämfört med i Sverige.

Ett betydligt mer omfattande problem för svenska bibliotek och inte minst KB, är att landskapet av digitala bibliotekstjänster är splittrat och svårstyrt, enligt Jesper Klein. Detta inverkar negativt på tillgängligheten.
– Tjänster som skulle kunna erbjudas nationellt finns på lokal eller regional nivå, utan samordning. Den brokiga skaran av aktörer i Bibliotekssverige borde kunna omvandlas till en enda sammanhållande enhet, tillgängliggörande behöver en större nationell infrastruktur.
– KB:s tidningsarkiv är unikt, om man sammanför det till en enda nationell tjänst får man stordriftsfördelar. KB är en viktig kulturarvsmiljö, men corona har tydligt visat på sårbarheten i fysiska samlingar.

Läs mer ›› Visionen som blev verklighet – ett litet tag

Text: Marielouise Samuelsson

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min