Efterlysning: nationell infrastruktur för digitala bibliotekstjänster

28 sep 2020 • 2 min

Sverige ligger långt efter många andra länder i digitaliseringen av kulturarvet. En orsak är det splittrade landskapet av digitala bibliotekstjänster, enligt Jesper Klein som har skrivit rapporten Biblioteket i skyn.

Jesper Klein, huvudförfattare till delrapporten Biblioteket i skyn i förslaget till nationell biblioteksstrategi.

Organiskt och utan särskild styrning har de digitala biblioteks­tjänsterna vuxit fram i Sverige.
Det anser Jesper Klein, huvudförfattare till delrapporten Biblioteket i skyn i förslaget till en nationell biblioteksstrategi. Han är tidigare avdelningschef vid Myndigheten för tillgängliga medier och numera projekt­ledare för Världens bibliotek samt konsult vid företaget Crio.
Rapporten innehåller bland annat jämförelser med andra länders tillgängliggörande av kulturarvet. Det framgår i rapportens detaljerade statistik att Sverige ligger långt efter Norge, Frankrike, Nederländerna och Danmark när det gäller antalet böcker, tidningar och tidskrifter som har digitaliserats och tillgängliggjorts.

Detta är, enligt Jesper Klein, ett resultat av de andra ländernas mångåriga strategiska arbete på kultur- och forskningsområdet. Han nämner miljardsatsningen som kom i gång i Frankrike på 90-talet och som resulterade i tjänsten Gallica samt den tillhörande datatjänsten data.bnf.fr.
I Nederländerna är styrningen av bibliotekens tjänster kring e- och ljudböcker till stora delar statlig, medan Danmarks modell bygger på kommunkonsortiet eReolen.
– En iakttagelse jag också gjort är att nationalbiblioteket i Nederländerna fått med sig upphovsrättsinne­havarna vilket innebär att deras ersättningar är ”billigare” (för biblioteken) när det gäller tillgängliggörandet av kunskapsarvet, jämfört med i Sverige.

Ett betydligt mer omfattande problem för svenska bibliotek och inte minst KB, är att landskapet av digitala bibliotekstjänster är splittrat och svårstyrt, enligt Jesper Klein. Detta inverkar negativt på tillgängligheten.
– Tjänster som skulle kunna erbjudas nationellt finns på lokal eller regional nivå, utan samordning. Den brokiga skaran av aktörer i Bibliotekssverige borde kunna omvandlas till en enda sammanhållande enhet, tillgängliggörande behöver en större nationell infrastruktur.
– KB:s tidningsarkiv är unikt, om man sammanför det till en enda nationell tjänst får man stordriftsfördelar. KB är en viktig kulturarvsmiljö, men corona har tydligt visat på sårbarheten i fysiska samlingar.

Läs mer ›› Visionen som blev verklighet – ett litet tag

Text: Marielouise Samuelsson

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Symbolisk timme för läsning

På söndag är det FN:s läskunnighetsdag och mellan klockan sju och åtta på kvällen infaller Lästimmen, ”Read Hour”. En symbolisk timme för att uppmärksamma vikten av läsning, som i år utökas till en hel helg.

6 sep 2024 • 2 min

Essä

Ett folkbibliotek för alla – vad betyder det?

Konflikter om vem biblioteket ska vara till för blir ofta en antingen-eller-fråga om huruvida neutralitet är möjlig, skriver doktoranden Anne-Sofie Elbrønd Nissen. ”Genom att fokusera på när och hur konkreta aktiviteter bidrar till att göra biblioteket till en plats för alla blir det möjligt att ha mer nyanserade diskussioner om dess demokratiska roll.”

4 sep 2024 • 5 min

Nyheter

Prischanser för Biblioteksbladet

Nomineringar till Publishingpriset i två kategorier kan ge åtråvärda prisstatyetter senare i höst. ”Glädjande att ansträngningarna uppmärksammas”, säger Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

2 sep 2024 • < 1 min

Annons

Annons

Tips för att läsa och förstå finansiella nyheter

Genom att ha en bättre förståelse för att läsa och förstå finansiella nyheter, kan man enklare fatta bättre ekonomiska beslut. Den här artikeln kommer närmare gå in på grundläggande begrepp att känna till, hur man får en förståelse av aktiemarknadens rörelser samt vikten av att läsa mellan raderna i analytikerrapporter.

28 aug 2024 • 2 min