Efterlysning: nationell infrastruktur för digitala bibliotekstjänster

28 sep 2020 • 2 min

Sverige ligger långt efter många andra länder i digitaliseringen av kulturarvet. En orsak är det splittrade landskapet av digitala bibliotekstjänster, enligt Jesper Klein som har skrivit rapporten Biblioteket i skyn.

Jesper Klein, huvudförfattare till delrapporten Biblioteket i skyn i förslaget till nationell biblioteksstrategi.

Organiskt och utan särskild styrning har de digitala biblioteks­tjänsterna vuxit fram i Sverige.
Det anser Jesper Klein, huvudförfattare till delrapporten Biblioteket i skyn i förslaget till en nationell biblioteksstrategi. Han är tidigare avdelningschef vid Myndigheten för tillgängliga medier och numera projekt­ledare för Världens bibliotek samt konsult vid företaget Crio.
Rapporten innehåller bland annat jämförelser med andra länders tillgängliggörande av kulturarvet. Det framgår i rapportens detaljerade statistik att Sverige ligger långt efter Norge, Frankrike, Nederländerna och Danmark när det gäller antalet böcker, tidningar och tidskrifter som har digitaliserats och tillgängliggjorts.

Detta är, enligt Jesper Klein, ett resultat av de andra ländernas mångåriga strategiska arbete på kultur- och forskningsområdet. Han nämner miljardsatsningen som kom i gång i Frankrike på 90-talet och som resulterade i tjänsten Gallica samt den tillhörande datatjänsten data.bnf.fr.
I Nederländerna är styrningen av bibliotekens tjänster kring e- och ljudböcker till stora delar statlig, medan Danmarks modell bygger på kommunkonsortiet eReolen.
– En iakttagelse jag också gjort är att nationalbiblioteket i Nederländerna fått med sig upphovsrättsinne­havarna vilket innebär att deras ersättningar är ”billigare” (för biblioteken) när det gäller tillgängliggörandet av kunskapsarvet, jämfört med i Sverige.

Ett betydligt mer omfattande problem för svenska bibliotek och inte minst KB, är att landskapet av digitala bibliotekstjänster är splittrat och svårstyrt, enligt Jesper Klein. Detta inverkar negativt på tillgängligheten.
– Tjänster som skulle kunna erbjudas nationellt finns på lokal eller regional nivå, utan samordning. Den brokiga skaran av aktörer i Bibliotekssverige borde kunna omvandlas till en enda sammanhållande enhet, tillgängliggörande behöver en större nationell infrastruktur.
– KB:s tidningsarkiv är unikt, om man sammanför det till en enda nationell tjänst får man stordriftsfördelar. KB är en viktig kulturarvsmiljö, men corona har tydligt visat på sårbarheten i fysiska samlingar.

Läs mer ›› Visionen som blev verklighet – ett litet tag

Text: Marielouise Samuelsson

0 kommentarer

Senaste nytt

Ledare

Omfamna, bemästra och använd AI

Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.

30 nov 2023 • 2 min

Digitalisering

Gammal data hotas av utrotning

Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.

28 nov 2023 • 3 min