Sverige ligger långt efter många andra länder i digitaliseringen av kulturarvet. En orsak är det splittrade landskapet av digitala bibliotekstjänster, enligt Jesper Klein som har skrivit rapporten Biblioteket i skyn.

Organiskt och utan särskild styrning har de digitala biblioteks­tjänsterna vuxit fram i Sverige.
Det anser Jesper Klein, huvudförfattare till delrapporten Biblioteket i skyn i förslaget till en nationell biblioteksstrategi. Han är tidigare avdelningschef vid Myndigheten för tillgängliga medier och numera projekt­ledare för Världens bibliotek samt konsult vid företaget Crio.
Rapporten innehåller bland annat jämförelser med andra länders tillgängliggörande av kulturarvet. Det framgår i rapportens detaljerade statistik att Sverige ligger långt efter Norge, Frankrike, Nederländerna och Danmark när det gäller antalet böcker, tidningar och tidskrifter som har digitaliserats och tillgängliggjorts.

Detta är, enligt Jesper Klein, ett resultat av de andra ländernas mångåriga strategiska arbete på kultur- och forskningsområdet. Han nämner miljardsatsningen som kom i gång i Frankrike på 90-talet och som resulterade i tjänsten Gallica samt den tillhörande datatjänsten data.bnf.fr.
I Nederländerna är styrningen av bibliotekens tjänster kring e- och ljudböcker till stora delar statlig, medan Danmarks modell bygger på kommunkonsortiet eReolen.
– En iakttagelse jag också gjort är att nationalbiblioteket i Nederländerna fått med sig upphovsrättsinne­havarna vilket innebär att deras ersättningar är ”billigare” (för biblioteken) när det gäller tillgängliggörandet av kunskapsarvet, jämfört med i Sverige.

Ett betydligt mer omfattande problem för svenska bibliotek och inte minst KB, är att landskapet av digitala bibliotekstjänster är splittrat och svårstyrt, enligt Jesper Klein. Detta inverkar negativt på tillgängligheten.
– Tjänster som skulle kunna erbjudas nationellt finns på lokal eller regional nivå, utan samordning. Den brokiga skaran av aktörer i Bibliotekssverige borde kunna omvandlas till en enda sammanhållande enhet, tillgängliggörande behöver en större nationell infrastruktur.
– KB:s tidningsarkiv är unikt, om man sammanför det till en enda nationell tjänst får man stordriftsfördelar. KB är en viktig kulturarvsmiljö, men corona har tydligt visat på sårbarheten i fysiska samlingar.

Läs mer ›› Visionen som blev verklighet – ett litet tag

Text: Marielouise Samuelsson