Knappt var femte använder bibliotekens e-tjänster

26 okt 2021 • < 1 min

Endast 18 procent av svenskarna använder sig av bibliotekens e-tjänster. Det visar Internetstiftelsens senaste rapport om hur vi använder oss av internet.

Fler kvinnor än män använder bibliotekens e-tjänster och fler unga än äldre. Bland de som är födda på 00-talet använder sig 27 procent av e-tjänsterna på biblioteket. De tjänsterna är också populärare bland personer som bor i städerna och hos personer med högre utbildning än grundskola. Däremot verkar inte inkomst påverka hur mycket vi använder bibliotekens e-tjänster.

Årets rapport från Internetstiftelsen, Svenskarna och internet 2021, presenterades på tisdagsmorgonen och visar att en stor del av samhället är digitaliserat och de allra flesta använder sig av digitala tjänster, många dagligen. Men också att en del av befolkningen inte alls är uppkopplad. Var femte pensionär använder inte internet överhuvudtaget.

Samma mönster visar sig även på biblioteken. Bland personer som är födda på 1920- och 1930-talen använder endast 9 procent e-tjänsterna. I undersökningens fritextsvar är det många som uppger att biblioteken är en bra plats för digital utbildning och hjälp.

De e-tjänster som används mest är Skatteverkets och vårdens e-tjänster. Därefter följer digitala brevlådor och e-tjänster för kollektivtrafik eller allmänna transportmedel. Bibliotekens e-tjänster kommer först på femte plats och används av knappt var femte person.

Årets rapport visar också att det finns en oro för digitala tjänster. Ungefär hälften av internetanvändarna är rädda för att utländska myndigheter ska samla in och använda deras personliga uppgifter. Nästan lika många är rädda för att techjättar som Google och Facebook använder sig av deras personliga data. Bedrägerier och näthat utgör också en stor källa till oro. Var femte tillfrågad uppger att de undviker att använda digitala samhällstjänster för att de känns osäkra.

Fakta Bibliotekens e-tjänster

  • Används av totalt 18 procent
  • 21 procent kvinnor
  • 15 procent män
  • 40 procent studenter
  • 27 procent personer som är födda på 00-talet
  • 25 procent 90-talister
  • 23 procent 70- och 80-talister
  • 11 procent 60-talister
  • 12 procent 50-talister
  • 13 procent 40-talister
  • 9 procent 20-och 30-talister
  • Signifikant färre bland personer som bor på landsbygden och personer som endast har grundskoleutbildning.

2 kommentarer

  1. Det kanske vore på sin plats att påminna läsarna att andelen aktiva låntagare i landet för bibliotekens totala erbjudande ligger runt 25%.

    En annan rubrik hade varit: Andelen aktiva digitala låntagare växer för varje år. Snart lika stor som fysiska låntagare?

    Men det vore ju såklart att berätta en annan historia.

    Ps. Statistiken i slutet av artikeln skulle kunna förtydligas. ”Inom gruppen x är andelen y”. Med det kanske bara är jag som blir förvirrad av uppställningar av kategorier som överlappar varandra.

Senaste nytt

Internationellt

Wlic i Dubai inställt

Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.

3 okt 2023 • < 1 min

Debatt

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag

En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.

3 okt 2023 • 2 min

Nyheter

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan

Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.

29 sep 2023 • 3 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min