Knappt var femte använder bibliotekens e-tjänster

Endast 18 procent av svenskarna använder sig av bibliotekens e-tjänster. Det visar Internetstiftelsens senaste rapport om hur vi använder oss av internet.

Fler kvinnor än män använder bibliotekens e-tjänster och fler unga än äldre. Bland de som är födda på 00-talet använder sig 27 procent av e-tjänsterna på biblioteket. De tjänsterna är också populärare bland personer som bor i städerna och hos personer med högre utbildning än grundskola. Däremot verkar inte inkomst påverka hur mycket vi använder bibliotekens e-tjänster.

Årets rapport från Internetstiftelsen, Svenskarna och internet 2021, presenterades på tisdagsmorgonen och visar att en stor del av samhället är digitaliserat och de allra flesta använder sig av digitala tjänster, många dagligen. Men också att en del av befolkningen inte alls är uppkopplad. Var femte pensionär använder inte internet överhuvudtaget.

Samma mönster visar sig även på biblioteken. Bland personer som är födda på 1920- och 1930-talen använder endast 9 procent e-tjänsterna. I undersökningens fritextsvar är det många som uppger att biblioteken är en bra plats för digital utbildning och hjälp.

De e-tjänster som används mest är Skatteverkets och vårdens e-tjänster. Därefter följer digitala brevlådor och e-tjänster för kollektivtrafik eller allmänna transportmedel. Bibliotekens e-tjänster kommer först på femte plats och används av knappt var femte person.

Årets rapport visar också att det finns en oro för digitala tjänster. Ungefär hälften av internetanvändarna är rädda för att utländska myndigheter ska samla in och använda deras personliga uppgifter. Nästan lika många är rädda för att techjättar som Google och Facebook använder sig av deras personliga data. Bedrägerier och näthat utgör också en stor källa till oro. Var femte tillfrågad uppger att de undviker att använda digitala samhällstjänster för att de känns osäkra.