Fokus på livet ska slå hål på fördomar

Med fokus på judiskt liv, i stället för på förintelse och död, vill resursbiblioteket för jiddisch öka förståelsen och minska fördomarna mot judar. Ett år efter Hamas attack på judar i Israel kämpar svenska judar mot eskalerande antisemitism.

– Den 7 oktober är ett judiskt trauma, den värsta pogrom mot judar sedan andra världskriget. Omvärlden måste hantera att vi har mötts av en tsunami av antisemitism senaste året, säger Elisabet Sannas, projektledare på resursbiblioteket för jiddisch.

– Hotbilden är extremt hög nu, konstaterar Rebecka Glaser.

Hon är jubileumsgeneral för 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige som hålls nästa år. 1775 fick Aaron Isaac tillåtelse av Gustaf III att bosätta sig och bilda den första judiska församlingen i Sverige. Förhoppningen är att uppmärksammandet av det och det liv som har följt för judar i Sverige ska leda till ökad kunskap och därmed färre fördomar och minskad antisemitism.

Under hela 2025 firas 250 år av judiskt liv i Sverige runt om i landet. Syftet är folkbildande och det kommer att hållas öppna föreläsningar och utställningar på flera håll­­­­­.

– Vi har fått förfrågningar från många olika bibliotek som vill uppmärksamma jubileet om hjälp och tips. Det är jätteroligt, säger Elisabet Sannas.

Fokuset är hur det är att leva som jude i Sverige, med bland annat fakta om hur många judar som bor i landet, vilka högtider som firas och hur judiska traditioner ser ut. För, konstaterar de, kunskapen är stor om judarna som dog under andra världskriget. Men det finns nästan ingen kunskap om hur judar lever. Förintelsen, som är en viktig del av judarnas historia, blir på sätt och vis också definitionen av folket.

Under hela 2025 hålls utställningar och föreläsningar på museer, bibliotek och andra platser. Alla bibliotek som vill delta kan få tips, stöd och material från resursbiblioteket. Elisabet Sannas kommer själv att ge sig ut i landet tillsammans med en klezmergrupp och erbjuda ett kombinerat uppträdande med musik och föreläsning om judiska traditioner.

250-årsjubileet främst riktar sig till icke-judar i majoritetssamhället för att sprida kunskap. Det gör även resursbiblioteket, men har också den judiska minoriteten som  målgrupp.

– Det handlar om revitalisering av språk och kultur.

Resursbiblioteket erbjuder utställningar i olika storlekar för att det ska passa in och få plats på både stora och små bibliotek. Det finns också en utställning för förskolebarn.

En viktig del är att det ska kopplas till lokalhistorien.

– I dag kopplar många den judiska identiteten till storstäderna, men för 70 år sedan fanns det judiska församlingar runtom i Sverige. Det finns fortfarande folkminnen av judiskt liv på landsbygden.

Genom att berätta om det judiska livet i Sverige genom historien hoppas de kunna förbättra situationen för landets judar i dag. För den är ansträngd. Många sänker rösten när de sitter på tunnelbanan och pratar om judiska saker, använder kodord, för att inte omgivningen ska förstå. På universiteten finns det judiska studenter som känner sig hotade av de propalestinska protesterna. Som i sak inte behöver vara fel, understryker Rebecka Glaser. Men som ibland saknar nyanser.

– Många har ingen koll på hur komplex konflikten mellan Israel och Gaza är. De upprörs över att Israel bombar Gaza. Och det är upprörande, det håller jag med om. Men det kan bli väldigt lösryckt från sitt sammanhang.

Som exempel på när protesterna mot Israel blir förenklade berättar hon hur några demonstranter häromveckan, vid ett arrangemang där Förintelsens överlevare besökte synagogan i Stockholm, ropade barnamördare till överlevarna.

– När världen blir så förenklad blir jag jätteledsen.

Och som ett sätt att bredda den förenklade berättelsen, den om andra världskriget, betonar Elisabet Sannas och Rebecka Glaser vikten av att sprida kunskap om judiskt liv. Och här har biblioteken en viktig uppgift som folkbildare.

– Det bästa svenska folkbibliotek kan göra är att visa och normalisera judiskt liv i Sverige, för att avdramatisera det judiska, säger Elisabet Sannas.

Är man orolig för något rekommenderar hon folkbiblioteken att ta kontakt med kommunens säkerhetschef.

Målet och förhoppningen är att den våg av antisemitism som har sköljt över Sverige det senaste året ska minska. Och 250-årsjubileet ser de som ett avstamp.

– Regeringen lanserar tioårsstrategin Stärkande av judiskt liv i Sverige under 2025. Och jag hoppas att det om tio år ska vara tryggt att säga ”jag är jude”, säger Rebecka Glaser.

Läs också ›› Efter ett år av krig ”skrämmande tyst bland kollegorna”