Förebyggande arbete behövs för att stoppa bokstölder

Oftast är det ekonomisk vinning som driver boktjuven. Men inte alltid. Bibliomani är inte ovanligt, enligt Lars Korsell, forskare vid BRÅ.

Häromveckan grep Europol nio personer som misstänks ha stulit 170 antika böcker till ett värde av 2,5 miljoner euro från nationalbibliotek i flera europeiska länder. De skatter som finns gömda i bibliotekens arkiv är mycket värdefulla och det finns anledning att tro att bokstölder är vanligare än de flesta känner till. En viktig uppgift för biblioteken är därför att se till att förebygga dem.

– Det är sådana fantastiska böcker som finns där, med sådana historier och vedermödor att skriva dem att man nästan tappar andan.

Det säger Lars Korsell, docent i kriminologi och verksam vid Brottsförebyggande rådet (Brå) och en av författarna till boken Brottsplats KB, Jakten på de stulna böckerna. Boken handlar om arbetet med att hitta och återföra de böcker som KB-mannen stal.

Redan innan arbetet med boken arbetade han med frågan om de stulna KB-böckerna.

– Då hade jag inte fattat böckernas kulturhistoriska värde. Det var först när jag jobbade med Greger och Janne (Greger Bergwall och Jan Ottosson, medförfattare till boken, reds anm) som jag förstod vilka fantastiska böcker det här är.

Och genom att sprida kunskapen om värdet av böckerna i hela organisationen kan man också förebygga framtida bokstölder. Om fler på arbetsplatsen har kunskap om värdet av de böcker som finns skapas ett annat slags säkerhet. De som jobbar på bibliotek kan många gånger se till andra värden än de ekonomiska, men enligt Lars Korsell skulle det inte skada om fler hade kunskap om ekonomiska värden också.

– Det är viktigt att medvetandegöra vilka skatter man sitter på. Det, till att man tittar en extra gång, ställer en extra fråga. Man får det jag kallar för dynamisk säkerhet och inte bara den formella säkerheten.

Visserligen kan detta även innebära att tjuvar får upp ögonen för skatterna på biblioteken, men Lars Korsell bedömer att fördelarna med dynamisk säkerhet är större än nackdelarna.

En annan viktig del i förebyggandet av bokstölder är dokumentation. När KB-mannen tog böcker från raritetskammaren, ”rarren” kallad bland de anställda, tog han även de fotostatkopior av böckerna som förvarades i samma rum, vilket senare försvårade i utredningen av stölderna. Han försökte också manipulera Libris och ta bort böckerna där, men misslyckades.

När en bibliotekarie i Nya Zeeland skulle stjäla böcker raderade hon dem från den datoriserade katalogen de fanns i. Genom att stjäla böcker som ”inte fanns” var det svårt att bevisa att ett brott hade begåtts. Och om en bok inte existerar i bibliotekets katalog är det så gott som omöjligt att upptäcka att den inte finns i samlingarna.

Därför är dokumentationen grundläggande i det förebyggande arbetet. Och det har visat sig att gamla handskrivna kataloger ibland kan vara svårare att manipulera än datoriserade kataloger.

Mycket tyder på att antalet stulna böcker från bibliotek är mycket större än vad vi känner till.

– Problemet på bibliotek, liksom på museer, är att mycket är undanstoppat och att böcker är magasinerade. Det finns samlingar, men ingen har riktig koll på dem. Det gör att det kan ta flera hundra år innan man upptäcker stölder i vissa fall.

När 1600-talsboken New-Englands Rarities Discovered, som borde ha stått på Stockholms universitetsbibliotek, upptäcktes vara till salu på Sotheby’s i New York var det ingen som visste hur länge den hade varit borta från sin plats på hyllan.

– Det är sådana ofantliga mängder och det finns inte riktigt resurser att göra inventeringar. Det är väldigt viktigt att man har koll på vad man har: att det finns bra dokumentation och att den inte går att manipulera.

En annan anledning till att vissa bokstölder förblir okända är att inte alla bibliotek går ut offentligt med det. När det stod klart att det var en högt respekterad chef på KB som var skyldig till stölderna vände sig ledningen direkt till polisen. Så sker dock inte i alla fall.

– Det kan uppfattas som känsligt att ha blivit utsatt för stölder. Det är inte något som är speciellt för bibliotek utan gäller i flera verksamheter. Chefen kan få kritik, verksamheten kan få dåligt rykte och det kan påverka exempelvis donationer, säger Lars Korsell.

Vilka är då gärningsmännen?

Inte sällan är det faktiskt någon som, liksom KB-mannen, redan jobbar på biblioteket och därmed har tillgång till samlingarna. Men det vanligaste är ändå att det är externa personer som stjäl antika böcker, även om det kräver mer för att komma åt dem.

Det vanligaste motivet är ekonomisk vinning. Men det är också den svåraste delen av hela operationen.

– Den största svårigheten är nog inte att komma över böcker om man är biblioteksanställd, det svåra är att sälja.

Efterfrågan är dålig på svarta marknaden så för att få ett bra pris är det lagliga auktionshus som gäller. Och i dagsläget läggs många av deras utbud ut offentligt. Ju ovanligare böcker och ju mer värdefulla de är, desto svårare är de att sälja.

– Man ska inte underskatta det här samlandet, säger Lars Korsell.

Det behöver inte gå så långt som i fallet i Köpenhamn där en anställd på det Kongelige bibliotek led av bibliomani och samlade böckerna han stal på hög i sitt hem. Liknande fall har inträffat i USA och det faktum att böckerna inte säljs gör det svårare att hitta tjuven.

I det senaste fallet där en liga nyligen greps av Europol var motivet uppenbart ekonomiskt och flera böcker har redan hunnit säljas på auktion. Men tillvägagångssättet, där tjuvarna skapade närmast exakta kopior av originalböckerna, är ovanligt och Lars Korsell har inte hört om något liknande fall tidigare.