Författarförbundet starkt kritiskt mot regeringen och KB

Bland andra Författarförbundet och Förläggareföreningen ifrågasätter KB:s tolkning av pliktexemplarslagen samtidigt som de är missnöjda med att regeringen inte kalkylerat med ersättning till författarna och översättarna. I uppdraget står att Kungliga biblioteket ska ta fram olika AI-språkmodeller i syfte att ”driva samhällsnytta, hållbar utveckling samt konkurrenskraft och innovation i både näringsliv och offentlig sektor.

I regeringens höstbudget där kulturen får 9,6 miljarder går 40 miljoner till Kungliga bibliotekets AI-utveckling. 30 miljoner av dessa är öronmärkta för att lagrings- och beräkningskapaciteten för arbetet med svenska språkmodeller ska byggas ut.

– Sverige har goda förutsättningar att vara ledande inom AI-området, men riskerar tyvärr att halka efter i AI-utvecklingen jämfört med flera länder i vår omvärld. Därför satsar regeringen i budgeten på att Kungliga Biblioteket ska kunna utöka lagringskapaciteten och beräkningskraften, som en del i arbetet med att säkra svensk kompetens och teknologi inom AI-området, säger forskningsminister Lotta Edholm i ett mejl till Biblioteksbladet.

Vi har tidigare skrivit om KB-labb, den del av KB som ska vara en nationell infrastruktur för datadriven forskning och AI-material. Med Kungliga bibliotekets digitala material som källa. Labbets uppgift är helt enkelt att möjliggöra kvantitativ forskning på samlingarna av text, ljud, bild och video och att ta fram modeller baserade på samlingarna.

Författarförbundet har utfärdat ett så kallat förbehåll och säger att förbundets medlemmar meddelar förbud mot att KB använder medlemmarnas så kallade pliktexemplar för text- och datautvinningsändamål i de delar som inte omfattas av forskning. Det är pliktexemplaren som ska användas för den svenska språkmodellen.

Förbundets ordförande Anja Gatu tycker att det är konstigt att man i regeringsuppdraget inte har varit tydligare med hur man ser på upphovsrätten.

– Det är inte KB:s fel utan jag tycker att det är märkligt att man från regeringens sida har budgeterat för allt förutom ersättning till upphovspersonerna, säger Anja Gatu.

Hon tar ett exempel som hon brukar använda sig av: Regeringen ska bygga ett hus som ska komma hela samhället till gagn. Man projekterar och avsätter medel för att betala arkitekter, byggarbetare, elektriker, byggnadsställningar och skogsarbetare.

– Men man avsätter inte några pengar för att ersätta skogsägarna som äger själva skogen. Man tänker att det ska lösa sig efter hand. Och kanske kan de få skogen gratis? Det är ju ändå för en god sak. Men så hade man aldrig gjort på riktigt. Då hade man börjat med materialet, med materialkostnader och med att bestämma varifrån man skulle hämta materialet. Och så hade man budgeterat för det. Nu börjar man i fel ände, menar Anja Gatu.

Lotta Edholm poängterar i sitt mejlsvar att regeringen följer frågan om upphovsrätten noga.

– Det är viktigt att hantera den frågan. Därför fick Kungliga biblioteket nyligen också i uppdrag att analysera förutsättningarna och förbereda för en bredare användning av myndighetens språkmodeller i svensk offentlig sektor. En del i uppdraget är att se över hur man ska hantera frågan vad gäller upphovsrätt och när förutsättningarna undersöks kan det bli aktuellt att titta på vilken finansiering som krävs, konstaterar Lotta Edholm.

Hon lägger till att KB enligt uppdraget ska föra en nära dialog med berörda aktörer och förklarar att hon ser fram emot att ta del av myndighetens slutsatser när uppdraget redovisas. Hon understryker att hon ”alltid välkomnar synpunkter på och tankar kring regeringens politik”.

Tillbaka till Anja Gatu som när hon funderar kring språkmodeller och upphovsrätten stannar vid AI-kommissionens färdplan för Sverige, den utredning som regeringen har beställt.

– Ja, i den pekar man verkligen på en balans mellan immateriella värden och teknologisk utveckling och hur viktigt det är att upphovsrätten tas i beaktande och att rättighetsinnehavarna involveras i ett tidigt stadium, säger Anja Gatu och påpekar sedan att regeringen tycker att det är viktigt att kulturen står på egna ben och kan försörja sig själv.

Det är konstigt, menar hon, att regeringen inte understryker vikten av upphovsrätten tydligare. Utan den finns inte något ekonomiskt värde i kulturen och kulturskaparna har därmed ingenting att ta betalt för, slår hon fast.

– Dessutom är KB:s syn på den här frågan problematisk. Vi menar att KB inte har lovlig tillgång till det här materialet. Pliktexemplaren har aldrig varit tänkta att användas på det här sättet. Bara för att KB har pliktexemplar och bara för att det finns en viss typ av forskning som ska eller kan bedrivas på pliktexemplar, betyder inte det att KB har rätt att göra vad som helst med pliktexemplaren eller låta vilken forskning som helst bedrivas, understryker Anja Gatu.

Karin Lodin är chefsjurist på Kungliga biblioteket och hon refererar till § 15a i upphovsrättslagen som handlar om text- och datautvinning ”för vilket ändamål som helst”.

– Då kan man lämna ett förbehåll, så som Författarförbundet nu har gjort. Men KB tillämpar inte den paragrafen utan vi tillämpar bestämmelsen som heter § 15b, som gäller för forskningsändamål, och enligt den kan man inte lämna ett förbehåll och den gäller bara vissa utpekade aktörer som forskningsorganisationer och allmänna bibliotek. Det är EU-lagstiftning i bakgrunden och lagstiftaren har gjort en intresseavvägning och har kommit fram till att i detta fallet har forskningen företräde. Vårt arbete med utveckling av språkmodeller för AI sker i dag inom ramen för forskningsprojekt, och de har alltid som slutmål att främja svensk forskning, säger Karin Lodin.

De språkmodeller som KB har tagit fram är i första hand mindre och nischade modeller och de kan inte generera upphovsrättsskyddade träningsdata vid användning eller upphovsrättslikt material.

Författarförbundet och sex andra rättighetshavarorganisationer har en annan syn på saken. De menar att forskningsundantaget som Karin Lodin hänvisar till inte gäller.

– Det handlade i originalpropositionen om att analysera och beforska det svenska kulturarvet, inte om att skapa generativ AI. Jag kan inte förstå hur man kan få det till att man ska ta fram språkmodeller som dessutom ska användas i kommersiellt syfte, säger Anja Gatu och fortsätter:

– Vi förstår att man vill använda sig av det här materialet och vi säger inte nej till att det ska användas. Vi tycker att det är viktigt att det tas fram en svensk språkmodell och att den bygger på högkvalitativa data. Men då måste man inkludera upphovspersonerna, rättighetshavarna, i framtagandet.

Anja Gatu är tydlig med att hon, förbundet och de andra organisationerna, är öppna för en dialog men ”då kräver det att man kallar parterna till bordet”, som hon säger det. Men hon tycker att det är konstigt att regeringen och KB ”kör på” och hon har några frågor: Om det visar sig att de har fel, vad händer då? Kan man dra tillbaka data? Kan upphovspersonerna ersättas i efterhand?

– Det finns olika tolkningar men jag menar att det inte bara finns en juridisk aspekt utan även en moralisk aspekt. Den får framförallt regeringen stå för. Hur vill man att upphovsrätten ska behandlas i Sverige? Hur vill vi att våra författare och översättare ska ersättas? Det handlar om respekt för våra kulturskapare, menar Anja Gatu.

Åter till Karin Lodin på KB som trycker på att det i regeringsuppdraget ingår att även analysera upphovsrättsliga aspekter.

– Nu har vi fått ett nytt uppdrag att analysera och förbereda för en bredare användning av språkmodeller i offentlig sektor. I det analysarbetet kommer vi att belysa de upphovsrättsliga och ekonomiska aspekterna och samverka med och inhämta synpunkter från alla relevanta aktörer, både myndigheter och upphovsrättsorganisationer, säger Karin Lodin.

KB ska delredovisa den 15 januari och slutredovisa senast den 1 juni nästa år. På måndag, den 13 oktober, ska Svenska Förläggareföreningen, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Läromedelsföretagen, Läromedelsförfattarna, Svenska Tecknare och Författarförbundet träffa Lotta Edholm.

– Vi vill verkligen ha dialog med berörda parter och vi anser att KB gör en progressiv tolkning av lagstiftningen som vi inte håller med om. Vi ser ett stort värde i att regeringen satsar pengar men det måste ske på rätt sätt och i rätt ordning. Vi vill inte att frågan om språkmodeller sjabblas bort, säger Mikaela Zabrodsky som är Svenska Förläggareföreningens vd.