Hon ifrågasätter Booktok-kritiken: ”Vi befinner oss i en läskris”

Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.

Artikeln är publicerad i Biblioteksbladet 4/2025, ”Numret om Booktok”.

Booktok har blivit stort. Nya förlag riktar sig särskilt till denna marknad, bokhandlare och bibliotek sätter upp synliga hyllor vid sina entréer, ofta fyllda med färgglada böcker tillhörande genrer som romance, fantasy och science fiction.

Jasmine Darban driver det största Booktok-kontot på svenska, och vill gärna sätta plattformens betydelse för dess unga användare i centrum.

– Booktok är ett fenomen som fått otroligt många unga att läsa och gjort det mer attraktivt att läsa, säger hon.

Hennes bana är bekant bland plattformens användare. Som ung brukade hon sluka böcker, i tonåren kom hon av sig och hittade sedan tillbaka till litteraturen under pandemin. Nu driver hon ett Tiktok-konto med nästan 50 000 följare och pluggar juridik i Stockholm. Bara under den gångna hösten har hon inbjudits att tala om Booktok i riksdagen, på Chalmers bibliotekskonferens Chals och på Bokmässan i Göteborg.

Booktok driver såväl läsning som försäljning av böcker. Men fenomenet är inte helt okontroversiellt. Skolbibliotekarier vittnar om lärare och elever som bett dem köpa Booktok-böcker till biblioteken och varit tveksamma kring innehållet. Andra, inte sällan litteraturkritiker, påpekar att böckerna som cirkulerar där ofta är konventionella och enkla.

Läs också: En högaktuell och intensiv debatt om Booktok

”Vi befinner oss i en läskris

Istället för att prata om fördomarna hon möter vill Jasmine Darban istället framhäva de positiva aspekterna:

– Vi befinner oss i en läskris men istället för att uppmuntra ungdomar att läsa väljer många att gradera vad som är bra eller dålig litteratur.

Isabella Reinhold Carlsson, som under namnet @bellalovesbooks har närmare 10 000 följare på Tiktok, vill också betona det utpräglat unga samtalet på plattformen:

 – Samtalet behöver passa Tiktok-formatet. Det måste finnas någonting i böckerna, en tydlig punkt i handlingen eller en tydlig karaktär, som man kan trycka på för att nå ut.

Hon är 19 år, född i Stockholm och pluggar journalistik i Göteborg. Likt Jasmine Darban brukade hon sluka böcker som mycket ung, men började inte läsa igen förrän under pandemin.

Det var en så kallad Booktok-bok – The Song of Achilles av Medeleine Miller, en kärlekshistoria mellan Akilles och Patroklos under det trojanska kriget – som väckte hennes läsintresse igen. Nu skapar hon korta klipp med boktips, humoristiskt innehåll på temat skola, pratar om böcker och chattar i kommentarerna med sin publik.

När jag frågar henne om det går att definiera den typiska Booktok-boken tvekar hon lite. En vanlig kritik av plattformen är att samtalet enbart kretsar kring vissa stora titlar inom väldefinierade genrer, men hon säger att innehållet där är bredare än vad folk tror:

– Alla genrer finns på Booktok, så det är inte riktigt det. Men böckerna måste passa publiken som finns där, yngre personer måste vara målgruppen.

Samtidigt upprepar hon föreställningen att det är upplevelser snarare än analys som står i centrum för samtalet:

– Det finns ett stort värde i att kunna säga saker som ”den här boken fick mig att känna mig på det här sättet”. Böckerna kretsar ofta kring identitet, att få känna igen sig i en karaktär, hitta sig själv och storslagna äventyr. Man vill känna mycket och det tror jag är en röd tråd genom litteraturen.

Starka känslor, byggandet av identitet och storslagna äventyr är sådant unga länge dragits till. Den gemensamma nämnaren för Tiktok-användarna verkar också vara att de flesta är unga, nästan alltid tjejer.

Två litterära ekosystem

Killar är däremot ovanliga, vilket kanske inte är så konstigt när varannan man född efter millennieskiftet inte läser alls, enligt Internetstiftelsen. Isabella Reinhold Carlsson berättar att hon försöker tilltala en mångfald av följare och inte enbart unga tjejer, men att hon ändå reagerar när en kille väl dyker upp i kommentarsfältet.

Med Booktoks frammarsch framstår det numera som om det finns två litterära ekosystem utan kontakt med varandra: ett fin- och vuxenlitterärt som breder ut sig på kultursidorna, och ett mer internationellt och ungdomslitterärt som nästan uteslutande syns på sociala medier.

Den bilden vill Jasmine Darban nyansera. Hon nämner sitt arbete på Fenix, en imprint till förlaget Bonnier Carlsen som fokuserar på Tiktok, som ett försök att bygga en brygga mellan världarna:

– Det känns som att gränsen inte är lika tydlig längre, att den suddas ut i och med att plattformen blivit så stor att bokbranschen måste utnyttja den.

Kan du nämna några exempel?

– Vissa kallar Den hemliga historien av Donna Tartt för en Booktok-bok, andra kallar Glaskupan av Sylvia Plath för en. Ett nytt exempel är Jag som aldrig känt en man, av Jacqueline Harpman. Den är gammal, men slog helt plötsligt igenom på Booktok och plockades upp av förlagen. Precis som Dostojevskijs Vita nätter tidigare slog igenom och plockades upp.

När jag tar upp frågan om klassiker börjar Isabella Reinhold Carlsson resonera om status. Även om Booktok är en inbjudande community som försöker vara en positiv kraft hos unga så finns en tydlig hierarki där, berättar hon:

– Jag skulle ju säga att klassiker och dark academia värderas som bäst. Läser man dem är man mest intelligent och bildad. Literary fiction, vanliga romaner, ger också status.

När Aftonbladets litteraturredaktör Rasmus Landström publicerade ett manifest under Bokmässan 2023 om att kultursidan bland annat skulle börja recensera romaner med ”älvsex” väckte det starka reaktioner. Vissa berättigade, andra mindre.

Jasmine Darban menar att det offentliga samtalet kring litteratur lätt blir elitistiskt, att vuxna ofta är nedlåtande kring fenomen som Booktok:

– Det är så himla tråkigt att folk använder så nedsättande ord för att beskriva en genre som så många, speciellt unga, väljer att läsa. Jag förstår inte varför journalister fortfarande skriver ”älvsex” eller kallar romance för ”tantsnusk”. Det är så förlöjligande. Man pratar om ungdomar utan att prata med ungdomar.

Möjligen ligger pudelns kärna där. Unga har hittat ett forum för att diskutera litteratur och angränsande frågor på ett för dem angeläget sätt. För många är det kanske den enda platsen där de kan möta andra jämnåriga litteraturintresserade.

Det räcker inte att tillbringa en timme på Booktok för att överblicka plattformen, ännu mindre för att förstå fenomenet, framhåller Jasmine Darban. Precis som andra sociala medier skapar appen sammanhang efter användarnas intressen. Själv befinner hon sig någonstans i mittfåran, mellan romance och fantasy.

Makten att styra samtalet

Tiktoks design innebär dock att samtalet styrs av appens algoritmer. Starka känslor premieras eftersom det är vad som väcker reaktioner. Istället för att utmanas tilldelas användare mer av det redan bekanta.

Därmed får också de mest känsloladdade romaner mycket skjuts av algoritmerna, till exempel titlar inom genrer som dark romance och dark fantasy, makabra romaner som ofta kretsar kring tabubelagda teman som sexuella övergrepp. Frågan om det finns skadlig litteratur, och om unga ska ha tillgång till den, har diskuterats i bland annat Biblioteksbladet. På så vis påminner Booktok om annan ungdomskultur – i bästa fall är den obegriplig i vuxnas ögon, i värsta fall är den moraliskt förkastlig. Med undantaget att den här kulturen helt och hållet utspelar sig på en algoritmstyrd plattform ägd av ett utländskt företag.

Carlsson berättar dock att många användare är medvetna om innehållet i vissa Booktok-böcker och ofta diskuterar frågan om böckerna är lämpliga:

– Det samtalet finns ju redan. En av bästsäljarna, Colleen Hoovers Det slutar med oss, har blivit väldigt kritiserad för att den skulle romantisera våld i nära relationer.

Samtidigt menar hon att läsning är en frihetshandling och att litteraturen, likt annan kultur, måste få vara moraliskt ambivalent. Om vissa tycker att en bok romantiserar våld och övergrepp och andra inte håller med, då kan man fråga sig: är det här verkligen en bok som jag vill eller behöver läsa?

Oavsett vad man tycker om böckerna kan man också fråga sig om innehållet i dem är värre än annat på internet, när såväl våld som porr numera alltid finns några knapptryck bort. Framför allt betonar booktokarna att det är viktigt att användarna får reglera samtalet själva, utan pekpinnar från omvärlden. Därför menar Jasmine Darban att det följer ett stort ansvar med att vara kreatör:

– Jag måste förstå att allt jag gör har stort inflytande på andra personer, förstå att folk ser upp till mig och att jag därför måste vara medveten om alla beslut. Sen är det svårt. Man kan inte alltid kontrollera allt. Men det gäller att hela tiden vara medveten.

Av samma anledning menar Isabella Reinhold Carlsson att hon vill göra något gott för sina följare på Tiktok, och försöker agera som inspiratör snarare än som influerare.

– Jag vill verkligen visa de goda sidorna av läsningen, de goda effekterna. Framför allt vill jag att fler unga ska börja läsa och tycka att det är kul. Det tycker jag är så himla viktigt.

Men balansgången mellan bildning och underhållning är inte alltid helt lätt.

– Det är motsägelsefullt att vara på Booktok. Jag vill att folk ska titta på mina klipp, men helst av allt vill jag att de ska stänga av Tiktok, lägga ner sin telefon och börja läsa.