En högaktuell och intensiv debatt om Booktok

Kan Booktok vara skadligt? Det senaste numret av Biblioteksbladet är gjort utifrån den frågan. Allt startade med några debattartiklar.

Artikeln är publicerad i Biblioteksbladet 4/2025, ”Numret om Booktok”.

”Risk att skolbiblioteken fylls med mjukporr och ätstörningar.” 

Så löd rubriken på en debattartikel på Biblioteksbladet.se i september, skriven av Magdalena Ivarsson, biblioteksutvecklare på friskolekoncernen Lärande. Hon lyfte fram att en del av litteraturen som är populär på Booktok ”rymmer grafiska sexscener, glorifierade ätstörningar eller destruktiva relationer som framställs som passionerade”. 

”Booktok har gjort att unga läser mer, och det är i sig något mycket positivt. Men skolbibliotek kan inte reducera sitt uppdrag till att köpa allt som trendar på Tiktok. Vi måste väga läslust mot ansvar – och vi måste göra det professionellt.”

Denna professionalitet är en bristvara, underströk Ivarsson, eftersom alla skolbibliotek inte bemannas av bibliotekarier. 

Texten var en kommentar till en krönika i våras av Magnus Johansson, folkbibliotekarie i Ludvika, som kretsade kring genren dark romance som är stor på Booktok, och då i synnerhet boken Haunting Adeline av H.D. Carlton. Bokens huvudperson förföljs av en stalker som utsätter henne för våldtäkt med en pistol. 

”Vilket Adeline förstås finner både otäckt och förnedrande. Fast mest av allt ändå sexuellt upphetsande…”, skrev Johansson. Han menade att genrens popularitet är problematisk och att det därför borde pratas om hur viss litteratur kan ha negativt inflytande på sina läsare. 

Reaktionerna var blandade: några tyckte att krönikan var moralistisk och att bibliotekarier inte ska vara smakdomare, andra ansåg att Johansson var något viktigt på spåren.

Magdalena Ivarssons text väckte också kommentarer, och ett par personer skrev egna repliker. 

Nordmalings bibliotekschef Tommy Bildström ansåg milt raljant att Johansson och Ivarsson visat att de är ”två tossiga tokar” (”för att citera den store filosofen Svampbob Fyrkant”). Men han reserverade sig för att skolbibliotek måste följa skolans värdegrund och att han själv har en annan utgångspunkt.

”Ur ett folkbiblioteksperspektiv vore det ett mardrömslandskap om vårt urval bestod av pedagogiskt riktiga böcker som ska styra barnen mot en viss ideologi.”

Bildström tackade samtidigt Magnus Johansson och Magdalena Ivarsson för att de väckt diskussionen om vad som hör hemma på bibliotek. ”Vi behöver mer samtal om litteratur, urval och ansvar och frihet. Det bästa för biblioteken är om vi tillsammans utforskar gränserna tills ni andra inser att jag har rätt.”

Sista ordet den här gången gick till Alva Franzon, skolbibliotekarie på Rosendalsgymnasiet i Uppsala. Risken att skolbiblioteken fylls med mjukporr och propaganda för ätstörningar vore minimal, även om alla inköpsbeslut gjordes med Booktok som vägledning, hävdade hon. Skälet är att variationen på plattformen är större än så. 

Hon berättade om en låntagare med bara klassiker i sitt flöde, en annan med tips om självhjälp och psykologi och en tredje med tjocka böcker av Thomas av Aquino. ”För dem är det Booktok.”

Alva Franzon vände sig emot en förenklad debatt. Hennes råd var att istället läsa så mycket ”trendande litteratur” som möjligt och dela läsupplevelserna med varandra, framför allt när innehållet är störande. 

”Det är superviktigt att vi prestigelöst vågar ställa frågor om genrer, verk eller samhällsfenomen direkt när behovet att veta mer uppstår.”

Hon efterlyste mer kunskap och uppmanade kollegor att ställa krav på BTJ att recensera fler engelskspråkiga titlar
i BTJ-häftet. 

”Vi behöver alla kompetenslyft: om Booktok, om subgenrer och om specifika verk.”

Debatten bidrog starkt till beslutet att ägna det här numret av Biblioteksbladet åt Booktok.