Han forskar om bibliotekens skuggsida

16 mar 2021 • 5 min

Zakayo Kjellströms avhandling handlar om skuggbiblioteken som sprider piratkopierad forskning. Fenomenet växer och är numer så etablerat att ett svenskt universitet till och med tipsar om det på sin webbplats.

Förekomsten av skuggbibliotek är inget nytt. De har existerat sedan början av 90-talet, men är nu ett fenomen på stark frammarsch. Det berättar Zakayo Kjellström, bibliotekarie som sedan förra året doktorerar i ämnet vid Umeå universitet.
Foto: Åke Ericson.

Den som loggar in på sajten Z-library möts av boktips och en trevlig blogg. Och så litteratur i mängder. Närmare bestämt 6,5 miljoner böcker och drygt 80 miljoner vetenskapliga artiklar, alla tillgängliga för gratis nedladdning med en knapptryckning. Visst låter det tilltalande? Problemet är förstås att verksamheten är olaglig.

Z-library är bara ett av alla så kallade skuggbibliotek som finns att välja på för den som inte vill eller kan betala för litteratur.

Ett annat, som är det mest populära bland svenska användare, heter Sci-Hub och har taglinen ”removing barriers in the way of science”. Även där hittar användaren över miljontals vetenskapliga artiklar för nedladdning.

Medan Z-library iklär sig rollen av ett helt vanligt socialt community och undviker att skylta med den illegala aspekten – att man helt kringgår upphovsrättslagstiftningen när man gör kopior av publicerade vetenskapliga artiklar och annan litteratur, och gör dem tillgängliga utan licenser eller betalväggar – gör Sci-Hub ingen hemlighet av saken. Tvärtom möts besökare redan på startsidan av en deklaration om att man kommit till en piratwebbsida som arbetar för att bekämpa den ojämlika tillgången till kunskap världen över. En sajt som förespråkar ett avskaffande av upphovsrättslagar för vetenskapliga och pedagogiska resurser.

Förekomsten av skuggbibliotek är inget nytt. De har existerat sedan början av 90-talet, men är nu ett fenomen på stark frammarsch. Det berättar Zakayo Kjellström, bibliotekarie som sedan förra året doktorerar i ämnet vid Umeå universitet. Enligt honom har förlagsindustrin möjliggjort, eller manat fram, utbredningen.

Då blir piratalternativen väldigt attraktiva. De är snabba, enkla och allt finns där.

– Det finns inte något universitetsbibliotek i världen som har råd med all litteratur, så det kommer alltid vara någon student eller forskare, vid något lärosäte, som kommer behöva något som inte finns i biblioteket. Och då kan den personen välja att göra det lagliga, eller så kan den ta den väldigt enkla vägen och ladda ner. Det finns egentligen inget alternativ, inget Netflix eller Spotify för akademisk litteratur. Då blir piratalternativen väldigt attraktiva. De är snabba, enkla och allt finns där.

Men finns verkligen allt?

– Nästan, säger han.

På Sci-Hub hittar besökaren till exempel 99 procent av det stora förlaget Elseviers alla vetenskapliga artiklar. När det gäller artiklar från tidskrifterna New England Journal of Medicine och The Lancet kan samma skuggbibliotek leverera 100 procent.

Ett annat, Libgen, som har den mest omfattande samlingen, har cirka 13 terabyte med böcker och artiklar i sin databas.

Skuggbiblioteken kommer i olika former med olika inriktningar. Vissa liknar specialbibliotek, andra universitetsbibliotek eller folkbibliotek. Användarna finns utspridda över hela världen även om de är fler i länder med god internetinfrastruktur. Tidigare forskning har visat att motiven till att använda dessa sajter varierar, från att vara sprungna ur aktivistiska ideal till att det, framför allt i rikare länder, handlar om minsta motståndets lag. I fattigare länder kan användandet av skuggbibliotek däremot vara en fråga om ”akademisk överlevnad”.

Att kartlägga användningen är emellertid inte helt lätt. Det hänger mycket på att hemsidorna ska släppa ifrån sig informationen, och det finns inget incitament för dem att låta forskare djupdyka i hur nedladdningen runt om i världen ser ut.

Den nyaste datan över svenska användare är från 2017.

– Av den data som finns ser användningen inte särskilt utbredd ut. Men datan är flera år gammal och inte helt tillförlitlig, eftersom det går enkelt att till exempel genom en VPN maskera var man laddar ner någonstans. Det man ändå kan säga är att det växer stadigt, säger Zakayo Kjellström.

Hans intresse för det som kallas black open access, ett slags paraplybegrepp för all form av illegal delning av litteratur, väcktes redan under bibliotekarieutbildningen i Lund. Särskilt skuggbiblioteken fascinerande honom.

Det var spännande att det fanns ett helt ekosystem av bibliotek

– Det var spännande att det fanns ett helt ekosystem av bibliotek, även om jag ställer mig lite tveksam till att kalla dem så, men i alla fall omfattande arkiv av böcker och artiklar av både skönlitterärt och akademiskt stuk, som existerar bortom det traditionella bibliotekssystemet, säger han.

När det var dags att skriva masteruppsats riktade han därför sin uppmärksamhet mot den ovan nämnda hemsidan Sci-Hub och mot black open access generellt. Genom kvalificerade intervjuer med fem bibliotekarier och tre doktorander, verksamma vid två svenska universitet, ville han undersöka hur inställningen till detta fenomen såg ut. Det visade sig att alla han pratade med såg förekomsten av black open access som något naturligt. Den rådande situationen, med bara ett fåtal publicister som tillhandahåller större delen av all akademisk litteratur, skapar ofrånkomligen motrörelser, menade informanterna.

Kunskapen om black open access och skuggbibliotek inom biblioteksvärlden är annars varierande, upplever han. En del vet massor om fenomenet medan andra inte känner till det alls. Visst har det diskuterats mer bland universitetsbibliotekarier, men Zakayo Kjellström menar att det här är ett ämne som rör alla inom yrket.

– Det är minst lika intressant för folkbiblioteken. Om man tycker att tillgången till akademiskt material är problematisk i universitetsvärlden så är det på en helt annan nivå på folkbiblioteken. Inte bara den senaste forskningen utan även e-böcker som format är svårt att få tag i så att man kan ha en lika betydande samling som på den fysiska sidan.

Det finns ett värde i att känna till att skuggbiblioteken existerar, tycker han. Sedan kommer hela den moraliska biten. Kan man som bibliotekarie rekommendera eller ens nämna dessa olagliga resurser, oavsett desperationen hos besökaren?

Att ladda ner material från skuggbibliotek kan i teorin ge konsekvenser, men hittills har ingen användare åkt fast i ett brottsmål. Förlagen, som är de som förlorar intäkter på grund av aktiviteterna, går hellre efter skaparna eller administratörerna av hemsidorna. (Det hände till exempel kazakiska Alexandra Elbakyan, grundare av Sci-Hub som ibland kallats ”vetenskapens Robin Hood”. Hon dömdes 2017 att betala 15 miljoner dollar i skadestånd till Elsevier.)

Zakayo Kjellström säger att han känner till bibliotekarier som brukar tipsa besökare om skuggbibliotekens existens. Han berättar också att Linköpings universitetsbibliotek har en guidande bild på sin hemsida över hur man hittar artiklar online, där de tydligast rekommenderar de traditionella kanalerna.

– Och så längst ner i hörnet står det typ ”the dark side” och där namnges exempelvis Sci-Hub och Libgen. Det är inte helt som att säga att ”här kan ni hämta”, men man visar att det existerar. Det är en moralisk gråzon.

Läs mer ›› Linköpings universitetsbibliotek: ”Det här existerar och vi tar upp det”

Om man bortser från det uppenbart problematiska i skuggbibliotekens verksamhet finns det en del som traditionella, lagliga bibliotek skulle kunna inspireras av, tycker Zakayo Kjellström. Flera av hemsidorna jobbar med avancerade sök- och rekommendationsalgoritmer och skapar lyckade digitala rum kring boken. I sitt avhandlingsarbete tittar han just nu närmare på skuggbiblioteket Z-library. Sajten är lite utav en utstickare i sammanhanget eftersom dess fokus inte ligger specifikt på akademiskt material utan även kretsar mycket kring skönlitteratur, populärvetenskap och biografier. I en blogg diskuterar administratörerna med användarna, som de refererar till som bibliotekarier, om hur biblioteket ska uppdateras för att bli så bra som möjligt. Det går att se vilka som är de mest citerade böckerna just nu och ta del av andra användares boklistor.

– Det är väldigt mjuk och snällt till skillnad från andra sidor som är mer avskalade och pragmatiska.

Sajten vill vara världens största digitala bibliotek och Zakayo Kjellströms hypotes är att för att bli det, måste den även ha världens största bibliotekskår.

– Och hur gör man det av icke-bibliotekarier? Jo, man segmenterar biblioteksyrket in i små beståndsdelar och låter användarna skapa en biblioteksupplevelse för sig själva.

I sin masteruppsats skriver han att skuggbiblioteken möjligtvis skulle kunna bidra till att akademin återfår kontrollen över publiceringen av forskning, om deras förekomst används som slagträ i förhandlingar med förlagen.

Själv är han osäker på vart fenomenet kommer att ta vägen.

– Om jag får sia så kommer det antingen bli standard på ett mer officiellt sätt, att det blir någon Spotifyliknande modell över det hela. Alltså samma väg som andra piratinstitutioner gått. Eller så går skuggbiblioteken samma väg som Alexandria och brinner upp. Men för att det ska ske skulle det krävas att förlagen och myndigheterna hittar ett sätt helt och hållet stänga ner verksamheten.

2 kommentarer

  1. En otroligt intressant artikel och en intressant slutkommentar. Vi som var involverade i frågor rörande fri kunskapsförmedling, open sorce och delad kultur på nätet i början av 2000-talet känner igen utvecklingen. Att administratörerna refererar till sig själva som bibliotekarier säger om något hur relevanta och sammankopplade de här frågorna är för vår yrkesroll. Frågan är nu bara var jag kan ta del av Kjellströms avhandling? Måste jag surfa i piratfyllda vatten?

    1. Zakayo Kjellström räknar med att vara klara cirka 2024. /Thord Eriksson

Senaste nytt

Nyheter

Lätt att få jobb för bibliotekarier

I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.

27 mar 2024 • < 1 min

Nyheter

Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen

Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.

22 mar 2024 • 2 min

Nyheter

KB rustar för krig

Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

20 mar 2024 • 2 min