Fysiskt och digitalt i statistiken för 2023
15 maj 2024 • < 1 min
Digitala medievanor avspeglas i Kungliga bibliotekets statistik över bibliotekens inköp och bestånd under 2023. Samtidigt är det tydligt att bibliotekens har fortsatt stark betydelse som fysiska platser.
Biblioteken som fysisk plats spelar fortfarande en viktig roll, visar den senaste biblioteksstatistiken. Bilden är från biblioteket i Hässleholm.
Strax efter midnatt mellan onsdag och torsdag släppte Kungliga biblioteket sin årliga statistik. På alla ledder beskriver uppgifterna tillståndet i det svenska biblioteksväsendet – omfattningen är så stor att Biblioteksbladet säkert får tillfälle att återkomma till utvalda delar av materialet.
Siffrorna har ofta väckt dystra tankar – men den här gången tycks den negativa utvecklingen åtminstone ha tagit ett tillfälligt uppehåll.
Det totala antalet bibliotek har till exempel sakta men säkert sjunkit under flera år. Mellan 2015 och 2020 försvann runt 100 verksamheter, ett fall som nu inte bara har dämpats utan till och med vänt, om än försiktigt: mellan 2022 och 2023 tillkom 13 nya bibliotek.
Statistiken kan på flera sätt läsas som en upprättelse för den fysiska platsen:
Biblioteksbesöken gick upp med sex procent – men ligger ännu inte på samma nivå som före pandemin.
2023 gjorde landets invånare i genomsnitt 6,3 besök vilket var en uppgång med tre tiondelar från 2022. Det är dock betydligt lägre än 7,8 besök 2019 och 8,9 besök 2015.
Parallellt har antalet dagar som huvudbiblioteket håller öppet ökat med en procent mellan 2022 och 2023 – till en nivå som ligger tio procent högre än 2015.
Den fysiska trenden är också tydlig när det handlar om författarbesök (upp 10 procent från 2022 till en högre nivå än före pandemin), berättar- och sagostunder (upp 17 procent) och filmvisningar och -samtal (upp 23 procent).
I statistiken syns också tydliga spår av nya, digitala medievanor. Nyförvärven av ljudböcker ökade med 13 procent medan det totala beståndet av e-titlar gick upp med 20 procent.
Samtidigt minskade beståndet av fysiska tidskrifter och tidningar med 28 respektive 20 procent.
Läs också ›› Hon ansvarar för KB:s statistik: ”Alla i Bibliotekssverige tycker att de känner mig”
1 kommentarer
Senaste nytt
Sluta tvivla – hoten mot demokratin är på riktigt
"Är inte de här som kallar sig nazister egentligen bara några få knäppgökar?", undrade en besökare nyligen när Jan Scherman besökte biblioteket i Arboga. Den här krönikan är hans svar på frågan.
16 sep 2024 • 3 min
Urholkning av budgetar för public service oroar
En oroväckande urholkning av budgeten för public service lyfts fram i remissvar till regeringens utredning om public services uppdrag.
13 sep 2024 • 2 min
Efter hat och hot: nu läser dragqueens sagor i riksdagen
Den 24 september läser teatersällskapet Bland drakar och dragqueens sagor i riksdagens andrakammarsal. Alla ledamöter är inbjudna. Initiativtagare är Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd i Stockholm, och organisationen Civil Rights Defenders, och riksdagens tvärpolitiska hbtqi-nätverk står för inbjudan.
12 sep 2024 • 2 min
De är höstens krönikörer
Biblioteksbladet vill att fler personliga och initierade röster med ett ärende ska höras. Miriam Nauri och Jan Scherman är höstens krönikörer.
11 sep 2024 • < 1 min
Boktips på nytt sätt
Vilken bok önskar du att du kunde läsa igen som om det var för första gången? Sandra Johnsons fråga gav hundratals svar och inspirerade Åsa Nilsson på Flens bibliotek till ett nytt sätt att ge besökarna boktips.
10 sep 2024 • 4 min
Årets pristagare: ”Jag har visat dem vad ett skolbibliotek kan vara”
Hur lyckas man med skolbiblioteket? Stick ut hakan och visa vad en bibliotekarie kan erbjuda, säger Felix Sjögren på Årets skolbibliotek.
9 sep 2024 • 3 min
Symbolisk timme för läsning
På söndag är det FN:s läskunnighetsdag och mellan klockan sju och åtta på kvällen infaller Lästimmen, ”Read Hour”. En symbolisk timme för att uppmärksamma vikten av läsning, som i år utökas till en hel helg.
6 sep 2024 • 2 min
Svensk kommitté skapad för att skydda kulturarvet
Säkerhetsläget i Europa ställer nya krav på kunskap om kulturarvet. I dagarna bildas en nationell kommitté i Sverige för att skydda kulturarvet.
5 sep 2024 • < 1 min
Ett folkbibliotek för alla – vad betyder det?
Konflikter om vem biblioteket ska vara till för blir ofta en antingen-eller-fråga om huruvida neutralitet är möjlig, skriver doktoranden Anne-Sofie Elbrønd Nissen. ”Genom att fokusera på när och hur konkreta aktiviteter bidrar till att göra biblioteket till en plats för alla blir det möjligt att ha mer nyanserade diskussioner om dess demokratiska roll.”
4 sep 2024 • 5 min
Efter hackerattacken: KB lär av brittiska erfarenheter
Tio månader efter ransomwareattacken mot British Library är flera fysiska och digitala arkiv fortfarande stängda. ”Det finns ingen silver bullet som kan rädda och försvara oss”, säger KB:s it-chef om händelsen.
3 sep 2024 • 3 min
Prischanser för Biblioteksbladet
Nomineringar till Publishingpriset i två kategorier kan ge åtråvärda prisstatyetter senare i höst. ”Glädjande att ansträngningarna uppmärksammas”, säger Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.
2 sep 2024 • < 1 min
Prisat skolbibliotek ”fullt integrerat”
Skolbiblioteket på Nydalaskolan i Malmö har gått från att vara en separat enhet till att vara helt integrerad i skolverksamheten. Nu utnämns det till Årets skolbibliotek.
2 sep 2024 • < 1 min
LEDARE
Vi bygger ett kulturarv med stora luckor
Sociala medier speglar och formar vår samtid. Men nästan inget sparas för framtiden, skriver chefredaktör Thord Eriksson.
DEBATT
”Läromdelsföretagen överdriver om Legimus”
Läromedelsföretagen hävdar att talbokstjänsten Legimus hotar branschen, men debatten har hamnat snett och siffrorna är överdrivna, skriver tre talboksbibliotekarier.
REPORTAGE
Bemannade skolbibliotek – ny marknad för BTJ
Konkursen har flera gånger varit nära för BTJ. Nu anar vd:n Anette Grönroos en ljus framtid när skolorna ska bemanna sina bibliotek.
KRÖNIKA
Läsning kan inte tas för givet
Inte heller bland äldre, skriver Helene Öberg.
Många intressanta siffror där, men något jag verkligen saknar är att kunna se det engelskspråkiga beståndet för sig. Nu är det inbakat i ”titlar på utländska språk på fysiska medier, inkl. musik”. Saken är ju den att svenskar läser allt mer på engelska, i så hög grad att förlagen idag ofta drar sig för att låta översätta engelskspråkiga böcker (något som flera gånger berörts i den utmärkta Förlagspodden), och jag är rädd att detta är en utveckling som biblioteken missat. Att beståndet av titlar på utländska språk på folkbiblioteken minskat med en tredjedel sedan 2017 tyder väl tyvärr på den saken (även om en betydande del av minskningen antagligen utgörs av musik och böcker på invandrarspråk).