Fysiskt och digitalt i statistiken för 2023

15 maj 2024 • < 1 min

Digitala medievanor avspeglas i Kungliga bibliotekets statistik över bibliotekens inköp och bestånd under 2023. Samtidigt är det tydligt att bibliotekens har fortsatt stark betydelse som fysiska platser.

Strax efter midnatt mellan onsdag och torsdag släppte Kungliga biblioteket sin årliga statistik. På alla ledder beskriver uppgifterna tillståndet i det svenska biblioteksväsendet – omfattningen är så stor att Biblioteksbladet säkert får tillfälle att återkomma till utvalda delar av materialet.

Siffrorna har ofta väckt dystra tankar – men den här gången tycks den negativa utvecklingen åtminstone ha tagit ett tillfälligt uppehåll.

Det totala antalet bibliotek har till exempel sakta men säkert sjunkit under flera år. Mellan 2015 och 2020 försvann runt 100 verksamheter, ett fall som nu inte bara har dämpats utan till och med vänt, om än försiktigt: mellan 2022 och 2023 tillkom 13 nya bibliotek.

Statistiken kan på flera sätt läsas som en upprättelse för den fysiska platsen:

Biblioteksbesöken gick upp med sex procent – men ligger ännu inte på samma nivå som före pandemin.

2023 gjorde landets invånare i genomsnitt 6,3 besök vilket var en uppgång med tre tiondelar från 2022. Det är dock betydligt lägre än 7,8 besök 2019 och 8,9 besök 2015.

Parallellt har antalet dagar som huvudbiblioteket håller öppet ökat med en procent mellan 2022 och 2023 – till en nivå som ligger tio procent högre än 2015.

Den fysiska trenden är också tydlig när det handlar om författarbesök (upp 10 procent från 2022 till en högre nivå än före pandemin), berättar- och sagostunder (upp 17 procent) och filmvisningar och -samtal (upp 23 procent).

I statistiken syns också tydliga spår av nya, digitala medievanor. Nyförvärven av ljudböcker ökade med 13 procent medan det totala beståndet av e-titlar gick upp med 20 procent.

Samtidigt minskade beståndet av fysiska tidskrifter och tidningar med 28 respektive 20 procent.

Läs också ›› Hon ansvarar för KB:s statistik: ”Alla i Bibliotekssverige tycker att de känner mig”

1 kommentarer

  1. Många intressanta siffror där, men något jag verkligen saknar är att kunna se det engelskspråkiga beståndet för sig. Nu är det inbakat i ”titlar på utländska språk på fysiska medier, inkl. musik”. Saken är ju den att svenskar läser allt mer på engelska, i så hög grad att förlagen idag ofta drar sig för att låta översätta engelskspråkiga böcker (något som flera gånger berörts i den utmärkta Förlagspodden), och jag är rädd att detta är en utveckling som biblioteken missat. Att beståndet av titlar på utländska språk på folkbiblioteken minskat med en tredjedel sedan 2017 tyder väl tyvärr på den saken (även om en betydande del av minskningen antagligen utgörs av musik och böcker på invandrarspråk).

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Nyheter

Så ska bokens värde säkras

Politiken bryr sig inte om litteraturen. Det anser Sveriges författarförbund som samlar representanter från litteraturområdet för att stärka branschens intressen.

15 maj 2024 • 2 min

Politik

Få "library lovers" i Sverige

I en ansats att lyfta biblioteksfrågorna har organisationen Public Libraries 2030 utmanat EU-parlamentariker att bli en biblioteksälskare, en "library lover". I Sverige är det bara en politiker som har antagit utmaningen.

7 maj 2024 • 3 min

Krönika

Hur bra är du på att bubbelhoppa?

Att röra sig utanför sin egen trygga sfär ger perspektiv och kunskap. Om bubbelhoppning ute i stora världen verkar skrämmande – börja med att fråga en skolbibliotekarie, en sjukhusbibliotekarie eller en fängelsebibliotekarie vad han eller hon gör om dagarna, skriver Anya Feltreuter.

29 apr 2024 • 3 min