Granskning av skolbibliotek startar i vår

Skolinspektionens generaldirektör Marie Axelsson befarar tolkningssvårigheter. "Vi kommer att se olika varianter på hur man som skolhuvudman har sett till att följa skollagens krav."

Den 1 juli trädde lagändringen i kraft som innebär att alla elever från förskoleklass till gymnasiet ska ha tillgång till ett bemannat på bibliotek på sin skola. Men för långt ifrån alla skolelever ser det ut så. Statistik som Kungliga biblioteket nyligen släppte visar att verkligheten på många av landets skolor är fjärran det lagen kräver. Det saknas bland annat biblioteksbemanning på var fjärde skola.

Det är Skolinspektionen som granskar att skollagen följs för att, som det uttrycks på myndighetens webbsida, ”verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö”.

Så hur går det med granskningen av hur skolorna lever upp till lagändringen om bibliotek? Det visar sig att detta arbete inte har startat än.

– Tanken är att börja under våren, säger Skolinspektionens generaldirektör Marie Axelsson.

Trots att ändringen sedan länge var känd finns ingen granskning med i Skolinspektionens läsårsplan för hösten 2025 och våren 2026. Planen kommer att revideras så snart myndighetens interna förberedelsearbete har avslutats, säger Marie Axelsson.

– Jag kommer att fatta beslut om det så fort vi är klara.

Förberedelserna handlar till exempel om att ta ställning till vilken typ av granskning som ska göras och hur urvalet ska se ut.

– Vi kan göra på olika sätt, vi kan till exempel göra skrivbordsgranskningar där vi skickar frågor och ber huvudmännen beskriva sin verksamhet. En sådan granskning kan sedan kompletteras med besök, säger Marie Axelsson utan att närmare precisera vilken metod som faktiskt kommer att användas.

– Vi har ännu inte kommit så långt i planeringen.

Det finns en komplexitet i uppdraget som handlar om hur lagändringen kan tolkas och vilka krav som egentligen går att ställa på skolornas huvudmän, framhåller Marie Axelsson. Hon jämför med 2010 när skollagen trädde i kraft. Det parti av lagen som i somras kompletterades med skrivningar om att biblioteken ska vara bemannade, fanns med redan då med krav om att varje skola ska ha ett bibliotek.

– Det ledde till mycket diskussioner om vad ett skolbibliotek är. Det pratades om ”samling med böcker”, och det fanns huvudmän som köpte gamla böcker på antikvariat och sedan hävdade att de hade ett skolbibliotek.

KB:s statistik om skolbibliotek ger bilden att det antingen finns skolbibliotek – eller inte. Intrycket är att det borde vara lätt att slå fast vilka som bryter mot lagen, men Marie Axelsson delar inte slutsatsen.

– Att det finns eller inte, det är i din värld, säger hon och refererar återigen till 2010.

– Mitt minne från den tiden är att det fanns väldigt många varianter. Det var inte så svart-vitt, inte att man antingen hade eller inte hade skolbibliotek.

Vad befarar du att granskningen kommer att synliggöra?

– Jag befarar ingenting. Men det finns väldigt många olika skolor i Sverige, de är olika stora, de har olika möjligheter eller förutsättningar. Därför tror jag att vi kommer att se olika varianter på hur man som skolhuvudman har sett till att följa skollagens krav. Sedan är det upp till oss att avgöra om man verkligen gör det eller inte.

Vilka sanktionsmöjligheter finns om ni bedömer att en skolhuvudman inte lever upp till lagen?

– Det vanligaste är att förelägga huvudmannen att rätta bristen, vi skriver vad som behöver göras för att leva upp till lagens krav. Om man inte följer det kan vi förelägga om vite. Och följs inte det då går vi till domstol, som får döma ut vitet.