Har inte samvete att stötta Wikipedia

Förra året skrev Karolina Andersdotter en rapport om hur bibliotekarier kan använda Wikipedia. Nu har hon tvärvänt. Vad har hänt?

Karolina Andersdotter, som doktorerar i biblioteks- och informationsvetenskap vid Åbo akademi, har tidigare uttryckt stark uppskattning för Wikipedia. I en krönika i Biblioteksbladet för två år sedan slog hon fast att bibliotekssektorns beröringsskräck inför Wikipedia var obefogad. Och förra året var hon författare till en rapport om hur nätencyklopedin kan ha betydelse för bibliotekens arbete.  Slutsatserna var positiva: Wikipedia kan vara ett sätt att ta sig an det demokratiska uppdraget. Det är en resurs för bildning om medie- och informationskunnighet. Så kallade skrivstugor, där deltagarna tillsammans skriver artiklar för encyklopedin, kan skapa ett socialt sammanhang där användare samlas och delar kunskap med varandra.

I ett inlägg på Linkedin nyligen visade Karolina Andersdotter att hon har tvärvänt: ”Jag kan inte med gott professionellt samvete understödja detta”, skriver hon bland annat.

Vad har hänt?

Karolina Andersdotter förklarar att det hänger ihop med en så kallad skrivstuga på Åbo stadsbibliotek under stadens pridevecka i slutet av augusti.

– Syftet var att synliggöra den dubbla minoriteten av hbtq-personer i Svenskfinland. Det handlade om att skapa nya artiklar och fylla på gamla artiklar.

Efter skrivstugan hade Wikipedias administratörer synpunkter på flera artiklar, de raderade flera och föreslog att andra skulle tas bort.

– Vi sa: ”kom hit och skapa kunskap, alla kan vara med och delta och bidra.” Och så blir man bemött på det här sättet. Det är ju jätteledsamt, säger Karolina Andersdotter och tillägger att agerandet rimmar illa med folkbibliotekens principer om öppen kunskap.

De frågor administratörernas ingrepp ledde till, har sedan blivit hängande i luften.

–  Det har gått två månader och de har inte bemödat sig med ett svar. Men det de bemödade sig med att göra var att gå in och diskutera med varandra och radera arbetet som folk har lagt ner, i stället för att försöka ta vara på det på andra sätt, till exempel genom andra artiklar. Jag tycker det här är väldigt anti-intuitivt om man vill få nya skribenter. För om någon skriver något och någon annan bara går in och säger att det här ska bort, då vill man ju inte skriva igen. Kunskap skapas i dialog.

Biblioteksbladet vänder sig till Wikimedia Sveriges ordförande Mattias Blomgren som framhåller att de som på frivillig basis jobbar med Wikipedia – ”gemenskapen” är benämningen som används för dem – har varierande förmåga att kommunicera.

–  Så jag kan se att det kan uppstå situationer som inte alltid är lyckade. Men när det gäller raderingar av artiklar så går ju en del snabbt för att det är uppenbart att de inte är relevanta. Andra tas ju upp i en diskussion där relevansen ifrågasätts, eller om det är artiklar som man ser en potential i men som inte är tillräckligt välskrivna och behöver vidareutvecklas, så kan de flyttas till en arbetssida för komplettering.

Mattias Blomgren påpekar också att det inte är Wikimedia Sverige som formellt står bakom produktionen av artiklar för Wikipedia, utan att det är något som sköts av ”gemenskapen”. Ett av Wikimedia Sveriges uttalade syften är i stället att bland annat hjälpa lärare och bibliotekarier att använda Wikipedia.

–Men vi uppmuntrar naturligtvis ett bra arbetsklimat på Wikipedia. Men de huvudsakliga diskussionerna sker genom gemenskapen.