Ingen ny biblioteksstrategi i sikte

För fyra år sedan presenterade den dåvarande kulturministern Jeanette Gustafsdotter (S) en nationell biblioteksstrategi som sträckte sig till 2025. Vad händer nu när strategin har löpt ut?

Ett förslag till nationell biblioteksstrategi lades fram våren 2019 av Erik Fichtelius som då var Kungliga bibliotekets särskilda samordnare. Hans förslag utformades utifrån sex målområden: demokrati, digitalisering, tillgänglighet, läsning, utbildning och infrastruktur.

När biblioteksstrategin offentliggjordes av regeringen tre år senare innehöll den få konkreta förslag, istället angav den riktning och mål i form av tre fokusområden: Ett biblioteksväsende som är tillgängligt och relevant för alla och ett biblioteksväsende som bidrar till och följer samhällets utveckling. Dessutom poängterades vikten av en nationell infrastruktur för biblioteksväsendet.

Biblioteksstrategin löpte ut förra året och regeringen har i nuläget ingen plan på att ta fram en ny. I ett mejl till Biblioteksbladet apropå biblioteksstrategins vara eller inte vara skrev kulturminister Parisa Liljestrand:

”Kungliga biblioteket presenterade i november 2024 sitt uppdrag att ta fram förslag på former för stärkt samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet samt att bidra till den långsiktiga utvecklingen för vissa nationella digitala bibliotekstjänster för prioriterade målgrupper.”

Hon fortsatte med att understryka att KB fortsatt arbetar utifrån den inriktning som beskrevs i slutredovisningen och sin uppgift enligt bibliotekslagen, ”att ha nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet”.

Någon vecka senare, fick vi en telefonintervju med Parisa Liljestrand och passade på att ta upp ämnet igen.

Varför har ni inga planer på att sjösätta en ny biblioteksstrategi?

– Vi gör en rad saker just nu som är kopplat till folkbiblioteken men också till skolbiblioteken och till läsning och bildning generellt. Där ser vi att de insatser som vi gör är viktiga och de får effekt. Men vi ser i nuläget inget behov av att ta fram en ny biblioteksstrategi. Sedan ser vi också att det finns utmaningar, inte minst som folkbiblioteken har. Men det är också utmaningar som vi försöker omhänderta genom andra typer av uppdrag. Jag tänker till exempel på det här med utlåning av digitala böcker som är en sådan sak som många folkbibliotek just nu lyfter som svårt, att det har skapat en svår ekonomisk situation men där har vi gett KB i uppdrag att ta fram en gemensam kravspecifikation och en gemensam standard. Vi försöker jobba fråga för fråga för att förbättra situationen för biblioteken men framförallt också för besökarna för att få så stor tillgång som möjligt, sa Parisa Liljestrand.

Som kulturministern nämnde lämnade KB sin slutredovisning för regeringsuppdraget om stärkt samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Det var i december 2024 och förslagen syftade till att utveckla bibliotekssektorn över tid.

– Bland annat skrev vi att regeringen skulle ge oss uppdraget att utreda digitala böcker för folkbibliotek. Så blev det. Sedan har vi tagit fram en nationell handlingsplan för utveckling av biblioteksväsendet. En viktig sak i den är att vi poängterar att när KB identifierar områden eller uppdrag där det inte är tillräcklig finansiering, då ska vi lyfta det till regeringen. Då gör vi det i vårt budgetunderlagsäskande som skickas in i mars varje år, säger Anna Lundén som avdelningschef för Samverkan, KB.

För 2027–2029 äskar KB medel för en omställning av en nationell lånecentralsverksamhet och för just uppdraget som handlar om digitala böcker till folkbibliotek. Anna Lundén konstaterar också att regeringen och hela det allmänna biblioteksväsendet kommer att få en årlig uppdatering utifrån nationell överblick, KB:s grunduppdrag.

– Det kulturministern säger visar att det finns en tillit till KB:s grunduppdrag att ha nationell överblick och att främja samverkan. Det visar också att den process som vi har presenterat gör att man inte ser behovet av en ny strategi utan vi har tagit hand om de områdena. Det viktigaste, och det har bibliotekssektorn efterfrågat, det är verkstad. Och den viktigaste verkstaden att komma till skott med just nu är digitala böcker för folkbibliotek, säger Anna Lundén.

I december i år ska KB slutredovisa det uppdraget som innebär att man ska ta fram gemensamma krav och en gemensam standard för en tjänst för utlån av både e-böcker och ljudböcker som kan användas av folkbiblioteken.

Fackförbundet DIK:s ordförande Anna Troberg är inte särskilt imponerad av regeringens resonemang om den nationella biblioteksstrategin. I ett mejl till Biblioteksbladet skriver Anna Troberg att det behövs en tydlig nationell strategi. ”Den gamla håller i stora delar, men det har ändå hänt en hel del sedan dess, särskilt vad det gäller ny teknik och det ansträngda omvärldsläget. En biblioteksstrategi tar inte fram sig själv.”

Anna Troberg anser att kulturministern borde ha legat i startblocken för länge sedan och att man nu tvingas laga efter läge.

Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen poängterar att frågan om biblioteksstrategi inte är en fråga som föreningen driver. Istället har styrelsen kommit fram till att de ska driva enskilda sakfrågor, som i den valplattform man precis har lanserat.

– Det finns för- och nackdelar med en biblioteksstrategi. Och om den kommer utan pengar kan det vara svårt att genomföra det som står i strategin. Den strategi som har varit har varit ganska svag, det finns andra sätt att jobba med sakfrågorna, säger Silvia Ernhagen och fortsätter:

– En fördel kan vara att frågorna kommer upp på bordet när strategin arbetas igenom inom politiken. Man tvingas titta på frågorna långsiktigt och strategiskt. En nackdel kan vara att den blir väldigt övergripande och därför svår att använda.