KTH jobbar för större könsbalans

18 nov 2021 • 2 min

KTH:s satsningar för att locka tjejer till ingenjörsutbildningar för att få större könsbalans verkar ge effekt. "Det är viktigt att jobba kontinuerligt med frågan."

Alina Lingnau, kommunikatör och projektledare för KTH Giants, en satsning för att öka andelen kvinnliga studenter. Foto: KTH

KTH vill ha de bästa studenterna. Då räcker det inte att bara rekrytera bland den ena hälften av befolkningen. Det menar Alina Lingnau, som är kommunikatör och projektledare för KTH Giants, en satsning för att öka andelen kvinnliga studenter.
– Om många duktiga kvinnor inte söker sig till oss går vi miste om duktiga studenter, och i framtiden duktiga ingenjörer som kan utveckla lösningar på tekniska problem, säger hon.

På vissa av KTH:s utbildningar är könsfördelningen jämn, men på utbildningarna inom datateknik, maskinteknik och elektroteknik utgör kvinnorna mindre än 20 procent av studenterna. Då blir det också en fråga om studiemiljö, menar Alina Lingnau, det kan skapas en exkluderande miljö.
– Då vågar alla kanske inte bidra på samma sätt. Kvinnor ska känna att de hör hemma hos oss, det blir enklare om de inte är de enda kvinnorna.
KTH har två stora satsningar som riktar sig till kvinnor och flickor. Den ena är Teklafestivalen för tjejer i åldern 11–15 år där de får delta i workshops och testa olika teknikområden på ett lekfullt sätt.
– Vi vill ge dem möjlighet att utforska tekniken på sina egna villkor, säger Alina Lignau.

Läs också ›› Få insatser för att locka män till bibliotekarieutbildningar

När tjejerna blir äldre väljer de bort teknikutbildningar på högskolan för att de inte riktigt vet vad det innebär. KTH Giants riktar sig därför mot tjejer på gymnasiet som får möjlighet att prata med lärare och studievägledare, lyssna på föreläsningar och träffa kvinnliga studenter som berättar om sina drivkrafter och utmaningar.
– Vi vill utmana samhälls­bilden av ingenjören som bara sitter ensam framför en dator och kodar hela dagarna. Det kan också vara ett socialt yrke där man bidrar till att förbättra samhället genom att utveckla olika lösningar.
Men har insatserna någon effekt? Det är svårt att svara på, menar Alina Lingnau. Hösten 2014 var andelen kvinnliga förstahandssökande till civilingenjörsprogrammet i elektroteknik 13,8 procent. Året efter, när Giants­-satsningen startade, var siffran 9,5 procent. 2017 hade antalet kvinnliga sökande stigit till 20,3 procent. Men hösten 2021 är siffran nere på 11,6 procent.
– Det är viktigt att jobba kontinuerligt med frågan och det räcker nog inte med ett evenemang per år. Men vi vet inte vad som hade hänt om vi inte hade gjort något alls. Det är inte heller bara vi som påverkar vilken utbildning kvinnorna väljer.

Samtidigt kan lärosätet se att 30–40 procent av dem som besökt KTH Giants under åren 2017–2019 också sökt en utbildning på läro­sätet. Den yngre målgruppen är svårare att följa upp, men 2019 svarade 61 procent av deltagarna på Teklafestivalen att de blivit mer intresserade av natur- eller teknikvetenskapliga utbildningar.

Artikeln publicerades i Biblioteksbladet nummer 3, 2021

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

"Tystnaden är ett sjukdomstecken"

Många har hört av sig efter en artikel om att bibliotekspersonal sällan tillåts läsa på arbetstid. "Vittnesmålen ger bilden av arbetsplatser där det straffar sig att tala klarspråk", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

4 okt 2022 • 2 min

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min