Labbet där framtidens hybridbibliotek utformas

6 feb 2024 • 3 min

Nu är det öppet, bibliotekslabbet som i dialog med invånarna i och kring det kraftigt växande Liljeholmen, ska ge ett underlag till politikerna som i nästa steg ska leda till ett nytt bibliotek. Frågan lyder: Vad ska egentligen ett bibliotek eller ett kulturhus innehålla?

På Liljeholmstorget i södra Stockholm, bredvid en av entréerna till gallerian och med tunnelbanan som granne, där ska bibliotekslabbet husera de närmaste fyra åren. Det är ett projekt som drivs av Stockholms stadsbibliotek och man håller till i en lokal där det tidigare låg en pizzeria. Än så länge är lokalen tämligen tom men den ska fyllas successivt, inte minst med böcker, i det som beskrivs som ett hybridbibliotek där man kommer att kunna låna, lämna och hämta reserverade böcker.

– Det allra viktigaste är formatet på projektet, att vi gör det i dialog med de boende i Liljeholmen och stockholmarna. De lärdomar och den verksamhet som kommer att utvecklas här, tanken är att det ska fungera som ett beslutsunderlag som vi kan presentera för politiken, säger Elisabeth Aquilonius som är biträdande stadsbibliotekarie i Stockholm.

I ett hörn av lokalen finns en tv-skärm och Virtual Reality-headset, det är ett sätt att med enkla medel testa sig fram, att skapa och visualisera det som skulle kunna bli, i framtiden, förklarar bibliotekarien Victor Alfson som här syns i skärmen när kultur- och äldreborgarrådet Torun Boucher testar VR.

Hon lägger sedan till att de tar avstamp i sitt uppdrag, bibliotekslagen. Kärnan i verksamheten är läsfrämjande, åsiktsfrihet och informationsinhämtning, understryker hon.

De senaste månaderna har man varit ute och mött människor, mycket data har samlats in, i trakterna kring Liljeholmen och Gröndal och de tillfrågade har efterfrågat en mötesplats där man även kan samtala om angelägna kultur- och samhällsfrågor. En scen i någon form står också på önskelistan, inte minst från de pensionärer som har tillfrågats. De prioriterade målgrupperna i processen är barn och dagliga verksamheter och just pensionärer.

– Att inte gå händelserna i förväg är en utmaning, att lita på processen och låta allt växa fram, men också att inte inreda som vi tycker. Det här måste få ta tid, säger bibliotekarien Elin Hilme Klint som jobbar i och på bibliotekslabbet tillsammans med kollegorna Hedda Svenblad och Victor Alfson och projektledaren Birgitta Widlund.

Att prova nytt är viktigt för de inblandade, inte minst för att det trots allt är många som inte går på bibliotek, icke användarna måste kunna lockas in på något sätt, understryker Birgitta Widlund.

– Det är en unik chans att få föra en så djup dialog med besökarna och att få skapa en plats som många känner att de har varit med och skapat, menar Elin Hilme Klint.

Som kultur- och äldreborgarrådet i Stockholm, Torun Boucher, konstaterar i sitt lilla anförande i samband med en visning av bibliotekslabbet, så har det funnits planer på att bygga ett bibliotek i Liljeholmen sedan Abba gav ut sin första skiva. Det var 1973. Nu ska det, om allt går som det ska, byggas ett så kallad nodbibliotek, ett större bibliotek, i stadsdelen. Bibliotekslabbet ska då leda fram till det bibliotek som ska växa fram i dialog med invånarna i området.

– Jag känner inte till något liknande, inte något som har gjorts på det här sättet eller i den här skalan, konstaterar Elisabeth Aquilonius apropå bibliotekslabbet.

Det jobbas på en ny detaljplan för området, den är något försenad eftersom det hänger på var den nya tunnelbaneuppgången ska ligga. I samrådet under planarbetet konstateras behovet av ett bibliotek.

Birgitta Widlund är projektledare och när hon drömblickar fyra år framåt, då ser hon just en välkomnande och kravlös mötesplats framför sig, det som så många tillfrågade också önskar sig av ett framtida bibliotek i Liljeholmen.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Nytt råd ska rädda kulturarvet

Kungliga biblioteket får tillsammans med en rad andra myndigheter i uppdrag att bilda ett råd för att skydda kulturarvet. ”I en orolig värld blir bibliotekens och arkivens betydelse ännu mer central.”

1 mar 2024 • < 1 min

Krönika

Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?

Demokrati, kunskap och att forsknings­resultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

1 mar 2024 • 2 min

Ledare

140 miljoner argument för öppen tillgång

De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar. Det drabbar alla, från allmänheten till forskare, när miljoner som kunde ha gått till forskning i stället blir vinst hos världens största kapitalförvaltare.

28 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min