Läromedelsförfattarna: ”Orimlig situation”
18 dec 2024 • 2 min
Försäljningen av ny kurslitteratur har på kort tid sjunkit kraftigt. En förklaring är missbruk av Legimus, enligt Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall.
Per Kornhall, ordförande i Sveriges läromedelsförfattares förbund.
En rapport från Läromedelsförfattarna visar att försäljningen av ny kurslitteratur har minskat med 40 procent på två år. Organisationens ordförande Per Kornhall skräder inte orden när han kommenterar läget.
– Fram till nu har det varit en helt ohemul, och orimlig situation. I våra initiala kontakter med MTM var det uppenbart att de var förvånade. De ser sig som någon sorts riddare i skinande rustning – ju mer de tillgängliggjorde, desto bättre var det. De insåg plötsligt att förlag och författare var förtvivlade för att deras böcker hade tappat allt värde, säger Per Kornhall.
Läs också ›› Kritiken: ”Svensk kurslitteratur är hotad”
Han menar att det är uppenbart nu att både kultur- och utbildningsdepartementet har gått hårt åt MTM och sagt åt dem på skarpen att det här måste man göra någonting åt, något Biblioteksbladet inte har fått bekräftat då båda departement har avstått från att kommentera saken.
– Så jag tror att de ganska snabbt kommer att styra upp så att missbruket av Legimus minskar. Rapporten visar att det är en perfekt storm som läget är nu. Du har en kundgrupp som har dåligt med pengar, en massa olaglig utlåning och en stor och växande marknad för begagnade böcker. Plus olaglig fildelning på grund av bristerna hos Legimus, understryker Per Kornhall.
Att MTM nu inför kryptering av innehållet i Legimus tycker Per Kornhall är bra om myndigheten också ser till att det inte går att länka vidare, att det inte går att dela med sig av innehållet, utan att det handlar om strömmat innehåll. Även han vill se ett införande av intyg. Han menar även att staten bör titta på vem som ska betala för tillgängliggörandet, alltså ersättningen till författarna.
I rapporten framförs ytterligare krav, som att regeringen bör införa någon typ av finansieringsstöd till studenter så att de har möjlighet att faktiskt köpa litteratur. Dessutom vill Läromedelsförfattarna se en tydligare reglering gällande kurslitteraturens ställning i lag och förordning samt myndighetsuppdrag.
2 kommentarer
Senaste nytt
Debatt: Läromedelsförfattarnas analys brister
Begagnatmarknaden bär inte skulden för krisen för svensk kurslitteratur. Läromedelsförlagen måste erbjuda en bra betallösning för e-böcker, skriver Lars Iselid, forskningsbibliotekarie, i ett svar på Per Kornhalls förslag som han kallar för konstgjord andning.
24 jan 2025 • 3 min
Bibliotekspersonal filmades – upplevdes som obehagligt
På två bibliotek i Stockholm senaste veckan har personalen filmats av personer som också har ställt frågor. Båda incidenterna har anmälts och upplevts som obehagliga av personalen. ”Vi ser över våra riktlinjer”, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
23 jan 2025 • 2 min
Unik studenthistoria digitaliserad
Vilka var 1700-talets studenter på V-Dala nation i Uppsala? Det och andra historiska uppgifter om studenterna universitetet finns nu att hitta för alla i digitaliserad form. ”Otroligt fascinerande material.”
23 jan 2025 • 3 min
KB:s insamling av medier fortsatt viktig – även under krig
Kungliga biblioteket begärde 46 extra miljoner för att göra nationalbiblioteket redo i fall av krig. Men det blev inga extrapengar från regeringen och KB måste göra omprioriteringar för att göra nödvändiga förberedelser.
22 jan 2025 • < 1 min
Metoder från skolan dämpade stöket
Biblioteket i Broby hade problem med stökiga ungdomar. Nya grepp och ett nytt bemötande har gjort situationen bättre. "Bara genom att säga välkommen så skapar du någonting."
21 jan 2025 • 6 min
Nya projekt för ung läsning följs för kunskapsinhämtning
Speaker's Corner, läsambassadörer och läsvisare. Åtta biblioteksprojekt har valts ut som särskilt intressanta för att öka ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.
20 jan 2025 • 2 min
Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Los Angeles: Bibliotek hjälper och brinner
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Bibliotekens verksamhet kartlagd för att utnyttjas vid bedrägeri
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Dansk encyklopedi ratar Meta
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
SvD:s ledarsida klipper och klistrar
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
”Att MTM nu inför kryptering av innehållet i Legimus tycker Per Kornhall är bra om myndigheten också ser till att det inte går att länka vidare, att det inte går att dela med sig av innehållet, utan att det handlar om strömmat innehåll. ”
Det strömmade innehållet är väl automatiskt krypterat via https? Länka vidare? Åtkomst styrs väl av ens användarkonto, en länk hjälper inte såvida du inte har möjlighet att logga in. Vågar man anta att krypteringen gäller nedladdat innehåll så kommer det ju de facto att göra exakt det Per Kornhall vill. Strömmat innehåll är redan krypterat, länkar kommer inte att fungera om man saknar konto, eftersom nedladdat innehåll är krypterat kan man inte dela med sig av det.
En perfekt storm i ett vattenglas.
Det finns så många frågor som inte berörs i den här debatten.
– Hur många läromedelsförfattare som skriver litteratur för högre utbildning är anställda vid svenska universitet och högskolor? Skriver de litteraturen inom sin tjänst eller måste de ta tjänstledigt (och få ett inkomstbortfall) för att skriva litteraturen? Om det är så, borde man kanske fundera på om författande av kurslitteratur borde inkluderas i större grad i befintliga tjänster på lärosätena och att den litteratur som skrivs blir öppet tillgänglig. Detta vore i linje med den rörelse mot öppen vetenskap som finns i universitetsvärlden idag. T.ex. finns ett sådant läromedel i namnforskning (”Namn och namnforskning: Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn”, red. Staffan Nyström, 2021) och det är ju utmärkt.
– Bibliotekschef Lotta Jansson nämner i en angränsande artikel här i BBL att Södertörn har högre användning av Legimus än t.ex. KTH pga vissa utbildningsprogram är mer benägna att använda kompendier än böcker. Man kan fråga sig varför det fungerar så – varför har inte fler utbildningar kompendier? Varför måste vissa utbildningars kurslitteratur ta omvägen via förlag och därmed skapa ojämlikhet i litteraturkostnader för studenter?
– Dessutom, med anledning av läskrisen, bristen på skolbibliotekarier och andra frågor som bevakas – hur kan det förvåna att behovet av Legimus ökar? Är Legimus-användningen verkligen ett uttryck för snåla studenter, eller är det ett uttryck för snåla regeringar som genom åren negligerat vikten av läskunnighet?