Kritiken mot Legimus: ”Svensk kurslitteratur är hotad”

MTM:s talbokstjänst Legimus kritiseras hårt. Beslutet att införa kryptering av ljudfilerna avfärdas som verkningslöst. I stället borde MTM helt avstå från att publicera titlar som tillgänglighetsanpassats, anser organisationen Läromedelsföretagen.

Nyligen meddelade Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) att innehållet i Legimus från och med i vår kommer att krypteras för att förhindra otillåten spridning av e-böcker. Det är viktigt att värna upphovsrätten, förklarar enhetschefen Jannica Hedlund.

MTM:s uppdrag från utbildningsdepartementet handlar bland annat om att anpassa högskolelitteratur för studenter som har svårt att läsa tryckt text. Legimus är en komponent i det uppdraget. Enligt MTM har knappt var tionde student i Sverige tillgång till ett Legimus-konto. På vissa lärosäten är det bara ett par procent och på andra är det betydligt fler. På Södertörns högskola rör det sig om 26 procent av studenterna.

– Det är viktigt att det bara är personer som har rätt till Legimus som får konton i Legimus. Vi tar säkerheten i våra system på allvar och genomför en hel del säkerhetsåtgärder för att stärka upp den. Krypteringen är en del, säger Jannica Hedlund.

Hon påpekar samtidigt att antalet låntagare som lånat minst en bok det senaste året är en mer relevant statistik. Med det sättet att räkna rör det sig om cirka 17,5 procent aktiva låntagare på Södertörns högskola.

Hon konstaterar att det behövs mer forskning kring varför det ser så olika ut, från lärosäte till lärosäte, när det kommer till användning av Legimus. Samtidigt har antalet studenter med funktionsnedsättning ökat kraftigt på landets universitet och högskolor.

– Samhället har blivit bättre på att fånga upp studenter med diagnos. Fler av dessa klarar grundskolan och börjar studera vid högre utbildning. Antalet studenter som får riktat pedagogiskt stöd har ökat och antalet studenter med Legimus-konton följer den utvecklingen, förklarar Jannica Hedlund.

Försäljningen av kurslitteratur har minskat drastiskt

Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen och vd för förlaget Studentlitteratur, tycker att MTM börjar i fel ände när de ska införa kryptering av innehållet i Legimus. Det viktigaste borde vara att säkerställa att enbart de grupper som har en faktisk syn- eller läsnedsättning ska ha åtkomst till tjänsten.

– På det sättet skulle man trygga deras tillgång till kurslitteratur i framtiden. Sedan borde MTM fortsätta med sitt uppdrag att komplettera marknaden så att när vi och våra medlemsföretag ger ut böckerna i tillgängliga format, vilket vi gör i dag med all ny utgivning, så borde Legimus, eller MTM, avstå från att publicera de titlarna. Därefter kan man kryptera. Den avgörande frågan är tillgången.

Försäljningen av ny kurslitteratur har minskat drastiskt de senaste åren. Den samlade försäljningen har gått ner från ungefär 400 miljoner kronor om året till cirka 250 miljoner.

– Svensk kurslitteratur är hotad. Det är en liten och bräcklig bransch och ett stort problem är att MTM konkurrerar med marknaden snarare än kompletterar den, säger Stefan Persson.

Han tar ett exempel från sin egen hemmaplan. Studentlitteratur gav tidigare ut 200 titlar om året men är numera nere på 100 titlar och det kommer att bli än färre framöver.

”Vi är tvungna eftersom det finns ett gratis alternativ för flertalet studenter i form av Legimus. Hur ska det gå med till exempel stora utbildningar, som lärar,- socionom- och sjuksköterskeutbildningarna, om vi inte har någon svensk kurslitteratur kvar?”

Stefan Persson

I somras skrev Stefan Persson en uppmärksammad debattartikel i Svenska Dagbladet där han menade att MTM:s uppdrag måste förtydligas.

– Jag tycker att man ska göra som i Danmark, begära intyg. Det finns inga andra biståndssystem som fungerar så att bistånd endast utgår från ett upplevt behov. Samtidigt är det självklart att någon som har en faktisk läs- och synnedsättning ska kunna studera på universitet och högskola, men när branschen tar ansvar, vilket vi gör när vi publicerar i tillgängliga format, då bör MTM avstå.

Behov av intyg ska utredas

MTM kommer under 2025 års första del att utreda om intyg är en klok väg att gå. Så länge avvaktar de vad den utredningen visar, förklarar Jannica Hedlund.

– Det är helt centralt att vi utvecklar lösningar som både värnar upphovsrätten och samtidigt ger studerande som har rätt till tillgänglighetsanpassad litteratur möjlighet att genomföra sina högskolestudier.

I ett mejl till Biblioteksbladet skriver Katarina Blomqvist, förlagschef för Läromedel och akademi på Natur & Kultur, att MTM i kontakter med förlaget har kommunicerat att de ska ”prioritera översyn av teknisk säkerhet så de får kontroll på onormal användning, olaglig spridning, samtida strömningar och försvårande av spridning av nedladdade filer”.

MTM:s Jannica Hedlund svarar att de följer upp användningen av Legimus i sina system och om de ser något som avviker skickar de varningsbrev. Om det inte upphör då, leder det till avstängning.

”Vad händer när marknaden tar ett större ansvar? Det är en positiv utveckling och ingenting vi vill störa på något sätt.”

Jannica Hedlund

Hon understryker att myndighetens uppdrag är att anpassa litteratur för studenter med funktionsnedsättningar som i sin tur leder till läsnedsättningar och att de studenterna har behov av anpassningar. MTM ser nu över andra delar av det Jannica Hedlund kallar för produktionsbeslut och hur de kan stärka förmedlarsituationen, tilldelningen av konton och så vidare.

– Det är en del i ett större arbete som är kopplat till tillgänglighetsdirektivet och utvecklingen i samhället i stort.

Stefan Persson på Läromedelsföretagen anser att det är orimligt att bibliotekarierna delar ut konton till studenter. De har varken utbildning eller kompetens att bedöma om det föreligger en faktisk läs- och synnedsättning, hävdar han och lägger till att det borde vara en självklarhet att ett intyg från logoped ska kunna uppvisas.

– Tilldelningen av Legimus-konton vilar på den svenska talboksmodellen. Den har funnits i 44 år och har fungerat väldigt väl. Vi utreder nu hur processen kan utvecklas och bli bättre anpassad efter hur förutsättningarna ser ut. I dag gör bibliotekarier tilldelningen utifrån ett bedömningssamtal och MTM stöttar med utbildning, vägledning och riktlinjer, säger Jannica Hedlund.

Hon och kollegan Pontus Jeppsson, som är strateg på MTM, poängterar att de som behöver och har rätt till Legimus inte bara är personer med synnedsättning och dyslexi, utan också den växande gruppen av personer med till exempel någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– Vi tittar just nu närmare på hur vi kan stärka upp stödet kring tilldelning av Legimus-konton. I det ingår att utreda vilka yrkeskategorier som kan involveras i den processen. MTM vill absolut inte diskvalificera bibliotekariekåren, säger Jannica Hedlund.

Biblioteksbladet har varit i kontakt med utbildnings- och kulturdepartementet för kommentarer, men har inte fått något svar.

Läs också ›› Läromedelsförfattarna: ”Fram till nu har det varit en helt ohemul, och orimlig situation”