Lärosätenas kostnader sticker ut i statistiken om bibliotek

2024 betalade svenska lärosätesbibliotek nästan 800 miljoner kronor för e-medier, en ökning med 300 miljoner på fem år. Det framkommer i KB:s årliga statistik.

Att läsning och publicering av forskning är dyrt har Biblioteksbladet uppmärksammat tidigare. Den senaste bekräftelsen på detta finns i den årliga biblioteksstatistiken från Kungliga biblioteket som offentliggjordes på onsdagen.

Förra året uppgick lärosätenas totala kostnad för e-medier till 796,3 miljoner kronor. Lägg därtill de knappt 25 miljoner som biblioteken betalade för fysiska medier och nivån 800 miljoner är med marginal passerad.

Kostnaden för e-medier var förra året 40 miljoner högre än 2023, och 300 miljoner högre än 2015.

Siffran för 2024 motsvarar det belopp lärosätena och myndigheter och forskningsinstitut betalade för läsning och publicering 2023, enligt en sammanställning av Bibsamkonsortiet, som förhandlar fram licensavtal för publicering och läsning för 85 lärosäten, myndigheter och forskningsinstitut. Det är alltså inte långsökt att spekulera i att totalbeloppet för dessa institutioner kommer att ha närmat sig en miljard 2024.

Ansträngningarna för att försöka hejda kostnadsökningarna sker enligt Sara Kjellberg, bibliotekschef på Malmö universitet och verkställande ledamot i Sveriges universitets- och högskoleförbunds expertgrupp för lärosätesbibliotek, främst i Bibsamkonsortiet.

– Det krävs att man går samman internationellt kring de här frågorna – vilket vi också gör. Men det är en oerhört långsam och något frustrerande process, säger hon.

Cecilia Ranemo är ansvarig för KB:s statistik och konstaterar att svängningarna mellan 2023 och 2024 generellt inte var så stora.

– Det har inte skett så stora förändringar, men det ser ut att gå plus för folkbiblioteken, alla kurvor är på väg upp, säger hon.

De fysiska utlånen har följaktligen ökat med två procent, besöken med två procent och arrangemangen med nio procent.

Sett över längre tid pekar dock kurvorna nedåt, påpekar Cecilia Ranemo

– Efter pandemin har det generellt gått bättre, folk kommer tillbaka igen. Men jämför man med före pandemin har det inte kommit upp på samma nivåer.

Således var antalet besök 21 procent lägre förra året jämfört med 2019 och antalet arrangemang 16 procent lägre, medan utlånen låg på ungefär samma nivå, efter en rejäl nedgång under pandemin.

En siffra som däremot stadigt växer är nedladdningen av ljudböcker och e-böcker. Mellan 2023 och 2024 är uppgången fyra procent, och jämfört med 2019 ligger den på 37 procent.

– Folkbiblioteken hämmas av att de inte kan låna ut hur mycket ljud- och e-böcker som helst. Jag undrar vad det skulle hamna på om folk fick låna hur mycket de ville, säger Cecilia Ranemo.