Ny i regeringens läsråd: "Det här är min chans"

25 okt 2024 • 2 min

Bibliotekschefen Tommy Bildström, som av regeringen utnämnts till ledamot i Statens kulturråds läsråd, anser att biblioteken bär en del av skulden till läskrisen. "Vi borde ändra på vissa saker."

Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling som är ny ledamot i Statens kulturråds läsråd.

Vad förväntas av dig?

– Att samordna kring läsning mellan skola och bibliotek. Det blir intressant för de har aldrig haft med någon från folkbibliotek förut, bara från skolbibliotek.

Vilka läsfrämjande åtgärder behövs särskilt?

– Jag har en huvudfråga, en av anledningarna till att jag tackade ja, och det handlar om betygssystemet. Det här helt vansinnigt och man måste inse att det påverkar läsningen riktigt illa.

Vad är problemet med betygssystemet?

– Det är ett korrumperat och oerhört stressande system som aldrig skulle fungera någon annanstans i samhället. Ibland är det svårt att förstå vad som betygsätts, och det blir en enorm stress.

Har biblioteken någon skuld till läskrisen?

– Jag vet inte hur jag ska uttrycka det, men vi borde verkligen fundera på det. Vårt jobb är att få folk att läsa – och alla läser uppenbarligen inte. Då måste man ju säga att vi borde ändra på vissa saker. Om det är så att pojkar inte läser så kanske vi till exempel borde bli bättre på jämlikhetsarbete. Det kanske borde komma lite mer riktade pengar, vi måste satsa mer på barn och unga.

Du efterlyser en tydligare bibliotekspolitik?

– Absolut, jag tänker att en kritik som biblioteken kan ta till sig handlar om hur mycket strategiskt arbete som görs kring läsfrämjande: Har alla en läsfrämjandeplan? Kan man kräva det av biblioteken? Det är klart man kan.

Det låter som att du hoppas kunna bidra till en bättre bibliotekspolitik?

– Ja precis, det här är min chans. Jag vet inte hur mycket reell påverkan jag kommer att kunna ha, men jag får göra det bästa jag kan.

Läsrådet ska vara en drivande och samordnande aktör inom det offentligt finansierade läsfrämjandet och samla olika aktörer inom kultur, skola, myndigheter, civilsamhälle, folkbildning, bokhandel, förlag och andra delar av näringslivet. Rådet ska även samla in och sprida kunskap, följa relevant forskning och identifiera utvecklingsbehov.

I läsrådet sitter även skolbibliotekarien Eric Haraldsson, förläggaren Ulrika Caperius, läsfrämjaren Anneli Glamsare, rektorn Torbjön Hanö och professorn Christina Olin Scheller. Kulturrådets generalsekreterare Kajsa Ravin är sammankallande ordförande.

4 kommentarer

  1. Samordning av läsning mellan bibliotek och skola talas det mycket om nu i min kommun, där folkbiblioteken förväntas bidra till att skolelevers mål uppfylls. Alltså fungera mer som skolbibliotek, tolkar jag det som, eftersom vi knappt har några skolbibliotek. Det är en svår balansgång när skolans läsning lätt kan bli något instrumentellt och tråkigt, förknippat med prestation och betyg, medan bibliotekarier vill att läsning ska förknippas med lust, nyfikenhet och frihet. Jag har själv sett hur läslusten och intresset för böcker dör i lågstadiet när skolklasser kommer på besök och lärare ger strikta direktiv om litteraturen, ”inte faktaböcker, inte serier, inte versaler, inte bilderböcker” osv. Låt ungarna upptäcka olika slags litteratur och känna friheten att välja! Folkbibliotek kan absolut göra mycket mer för att barn ska tycka om läsning och litteratur, t.ex. stötta fler föräldrar att läsa mer för sina barn och göra roliga läsprojekt tillsammans med pedagoger. Jag följer Läsrådets arbete med intresse och önskar Tommy Bildström lycka till!

  2. Något jag tycker folkbiblioteken borde fundera på är vad ett bibliotek faktiskt är – senaste åren har fokus legat väldigt mycket på saker som inte handlar om läsning och litteratur. Jag har varit på flertalet bibliotekskonferenser där man pratar mer om satsningar på ”maker spaces”, utlån av symaskiner, mötesplatser och biblioteksbyggnader som ”upplevelser” än vad man pratat om läsfrämjande arbete. Ibland kan det framstå som att bibliotekens samlingar av medier mest är rekvisita för något annat.

    1. Jag förstår hur du menar, men jag tycker inte att de står i motsättning till varandra. Dels för ju aktiviteter på biblioteket folk till en miljö där böcker finns och då är det större chans att man öppnar en bok än det kanske annars hade varit. Sedan finns det ju olika typer av läsning. Om man tänker på att läsa manualer för att förstå hur man ska använda en 3D-skrivare så ju den typen av läsförståelse också väldigt viktig. Om man tänker på att spela tevespel så har de ofta också ett narrativ som man läser, och en del tevespel har blivit/kommer ifrån bokserier som då finns alldeles intill i hyllan. Osv. Och läsning är ju också en upplevelse. Så kanske handlar det mer om att hitta fler sätt (och få mer resurser till!) att koppla ihop olika upplevelser (inkl. den av läsning) på biblioteket.

      1. Karolina: Allt det du skriver har absolut värde och relevans det också. Men samtidigt är det ju inte helt ovanligt att man tar in personal på nyckelpositioner som ej är bibliotekarier som på olika vis får sätta agendan, där man då fokuserar på mycket annat än läsning och litteratur. Detta samtidigt som inköp centraliseras och bibliotekarier får stå i receptionen mer och mer tid, krympande budgetar, minskade anslag från statligt håll. Utrymmet att få koll på utgivningen minskar, utrymmet att planera aktiviteter kopplad till läsning minskar.
        Nånstans är ju detta ett politiskt problem, där biblioteken används som projektionsyta och som verktyg i bland annat stadsutveckling, för att driva turism, locka företagsetableringar etc. Detta smittar ju även av sig på sektorn, där det ibland tycks finnas en identitetskris som eldas på av viljan att hålla sig relevanta.

Senaste nytt

Nyheter

Biblioteken går före under vecka för hållbarhet

Nästa vecka är det dags igen. Vecka 17 är veckan då biblioteken visar upp sig som möjliggörare för ett mer hållbart samhälle. I Örnsköldsvik finns pilotbiblioteket för projektet. "När världen brinner måste vi våga vara optimistiska."

17 apr 2025 • 3 min

Nyheter

Studie kring information i kris och krig

Hur ska information nå ut om det blir krig? Det har undersökts i en förstudie där både nyhetsmedier och bibliotek ingår. Tanken är att gå vidare med ett forskningsprojekt för att jobba fram en plan över hur information ska nå ut även till människor i utanförskap.

8 apr 2025 • 2 min