På söndagen skrev DN:s ledarredaktion om begreppet källtillit som enligt dem lanserades en vecka tidigare av Sofia Wadensjö Karén i Svenska Dagbladet. Hur känns det?

– Tja, haha, jag ligger inte sömnlös på nätterna. Men det kanske säger något om källkritik. Jag tror verkligen inte det är illa ment, men det är bara att göra en enkel googlesökning så ser man när ordet användes först. Det är inte så komplicerat.

Olof Sundin är professor vid Lunds universitet och har tillsammans med Jutta Haider, professor vid Högskolan i Borås, skrivit flera texter om just begreppet källtillit.

När började ni använda begreppet?

– Jag vet att vi skrev om det i någon text 2018. Då trodde vi att vi myntade begreppet, sedan om vi var först kan jag inte svära på. Kanske låg det i luften. Bland andra Brit Stakston använde begreppet tidigt också. 2019 presenterade Språktidningen källtillit som veckans nyord.

– Det tar lång tid innan ett sådant begrepp etableras. Till slut glömmer folk varifrån det kommer. Genomslaget för denna förståelse av källkritik är trots allt viktigast.

Enligt Dagens Nyheter, som föreslår att termen omedelbart bör infogas i det svenska ordförrådet, har tilliten fått sig en törn och svenska elever blivit så drillade i källkritik att de snart inte litar på någonting.

Är det detta ni har varnat för?

– Det går lite i linje med det som vi hävdar. Det finns på sina ställen problem med källkritik som blir nihilistisk, att man inte litar på något. Även om det är klart att det inte gäller alla unga, kan det absolut vara så att den här mer nihilistiska hållningen också innebär en fara.

Samtidigt som skolor undervisar elever i källkritik används dock både uppslagsverk och läroböcker vilket, enligt Olof Sundin, tyder på att det finns källtillit även i skolan.

– En annan grej man kan lyfta är att man bör hålla isär enskilda journalistiska texter från det journalistiska systemet. Att enskilda texter kan innehålla faktafel, betyder inte att hela det journalistiska systemet är fel. Samma sak gäller för forskning. Man bör hålla isär enskilda texter, som kan vara problematiska, från det akademiska systemet.

I er senaste bok lyfter ni att begreppet källkritik kan användas mot den som kritiserar någon för att sprida falska fakta. Finns det en risk för en uppfattning att det inte längre finns någon sanning?

– Det kan absolut vara så, det är ett område som är minerat kan man lätt säga. Det finns mycket som talar för att det finns krafter som vill att man ska ifrågasätta allt. Men det är samtidigt viktigt att inte släppa det journalistiska förhållningssättet och att skapa kritiska samhällsmedborgare. Det är svårt för myndigheter att hantera detta för det handlar om en allmän tillit i samhället.

Läs mer
›› Haider och Sundin vill påverka samtalet om källkritik