Pandemilag visar att bilden av bibliotek måste stärkas

21 dec 2020 • 2 min

Förslaget är otydligt, tar ingen hänsyn till olika bibliotekstyper och att verksamheterna är samhällsviktiga. Det skriver Kungliga biblioteket i sitt kritiska yttrande över utkastet till en pandemilag.

Karin Grönvall, riksbibliotekarie. Foto: Jann Lipka

I regeringens förslag till den pandemilag finns ”bibliotek” med som exempel på platser där det bedrivs fritids- eller kulturverksamhet och vars verksamhet enligt lagen ska gå att reglera för att hindra smittspridning.

Läs också ›› Svensk biblioteksförening: ”Fel att nämna bibliotek i samma mening som badhus”

Definitionen är alltför oprecis, framhåller Kungliga biblioteket (KB) i sitt remissyttrande.

– Bibliotek har olika huvudmän och det gör att det är stor skillnad vilka beslut man kan man fatta och i vilket sammanhang man finns, påpekar riksbibliotekarie Karin Grönvall.

En genomläsning av lagförslaget ger en antydan om att det är skrivet utan särskild kännedom om hur biblioteksväsendet är uppbyggt.

– Jag tänker att man har tittat på bibliotek som publika platser dit många människor kan komma och där det därför finns en smittrisk. Men för oss i biblioteksvärlden är det avlägset att bli omnämnd i samma mening som badhus, säger Karin Grönvall.

Kan lagförslagets formuleringar om bibliotek stämma till viss eftertanke i bibliotekssfären om hur man framställer sig själv?

– Vi behöver alltid kommunicera hur vi verkar och vilken verksamhet vi har. Under pandemin har det blivit tydligt att vi har nya digitala tjänster, men också att vi kommer ut mer till människor när de inte kan komma till oss. Den bilden behöver vi förstärka.

I yttrandet framhåller KB att bibliotek inte bara har en bärande funktion i Sveriges infrastruktur för kulturupplevelser utan också när det handlar om tillgång till samhällsservice, utbildning och inhämtning av information och kunskap. Biblioteken är en samhällsviktig verksamhet – detta, menar KB, särskiljer biblioteken från övriga ”platser för fritids- eller kulturverksamhet” – vilket måste vägas in när beslut fattas om att begränsa tillgång till den fysiska verksamheten.

Bland förslagen som KB i mars 2019 lämnade till regeringen inom ramarna för biblioteksstrategin, finns idén om en nationell digital infrastruktur för att säkra likvärdig tillgång till bibliotek.

”Pandemin har med tydlighet visat det stora behovet av nationella digitala bibliotekstjänster som ersättning och komplement när tillgången till bibliotekets tryckta samlingar begränsas. Med ett utbyggt nationellt digitalt bibliotek hade Sverige stått bättre rustat när covid-19 hastigt ändrade förutsättningarna för biblioteken.”

Förslaget till en pandemilag har skickats till 129 instanser som ska lämna sina svar senast på onsdag. Svensk biblioteksförening har kritiserat förslaget på delvis samma grunder som KB.

– Här har man gjort ett feltänk, sa föreningens generalsekreterare Karin Linder häromdagen till Biblioteksbladet apropå att bibliotek jämställs med badhus och idrottsanläggningar.

Flera andra tunga remissinstanser, som Justitieombudsmannen och Kammarrätten i Stockholm, ifrågasätter också förslaget, skriver Aftonbladet.

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

"Tystnaden är ett sjukdomstecken"

Många har hört av sig efter en artikel om att bibliotekspersonal sällan tillåts läsa på arbetstid. "Vittnesmålen ger bilden av arbetsplatser där det straffar sig att tala klarspråk", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

4 okt 2022 • 2 min

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min