Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”

För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.

I april 2021 lämnades den statliga utredningen Papper, poddar och… Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial  till den dåvarande S/MP-regeringen. Utredningen innehöll förslag på en uppgradering av de lagar som styr Kungliga bibliotekets bevarande av material för framtida forskning. Lagstiftningen har sitt ursprung i 1600-talet och har under sekler och decennier omarbetats och omfattar idag tryckt material såväl som ljud, rörlig bild och elektroniska medier.

Men teknisk utveckling och medievanor ligger ändå många steg före och mycket som i dag publiceras och därmed kommer att utgöra det framtida kulturarvet, samlas inte in och bevaras. Därav utredningsförslagen om ett långsiktigt hållbart bevarande.

Under tre år har det sedan varit politiskt tyst om dessa förslag. I slutet av mars ställde den socialdemokratiska ledamoten Ewa Pihl Krabbe därför en skriftlig fråga: ”Kommer ministern, inom sitt ansvarsområde, att agera för att en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning kommer till stånd?”

Svaret från utbildningsminister Mats Persson (L) kom tidigare i veckan: ”Detta är ett juridiskt och tekniskt komplicerat ärende som bereds inom Regeringskansliet.”

Ewa Pihl Krabbe är inte nöjd med beskedet.

– Nej, verkligen inte. Kungliga biblioteket väntar på det här, för det ställer ju till väldigt stora problem. Jag förstår att det kan vara tekniskt komplicerat, men jag är verkligen inte tillfreds med det svaret.

Hon hade önskat sig ett mer exakt besked om när en proposition från regeringen är att vänta.

– Han kanske hade kunnat säga att de tror att det kan landa i januari eller våren 2025, eller hösten 24. Det var ett lite fattigt svar, måste jag säga.

Ewa Pihl Krabbe, till yrket psykolog och bosatt i Kristianstad, kom in i riksdagen 2022 där hon bland annat sitter i kulturutskottet. Pliktlagstiftningen och bekymren över elektroniska medier som riskerar att vara evigt förlorade, var inget hon hade någon kunskap om tidigare.

– Vi pratade om det på KB:s insynsråd, där jag sitter. Sedan har jag pratat med biblioteksföreningen och det var med anledning av det som jag ställde frågan härom veckan.

I budgetunderlaget för åren 2025–2027 som nyligen lämnades till regeringen understryker KB vikten av ett ställningstagande kring utredningens förslag och framhåller flera negativa konsekvenser av att beslutet dröjer. Bland annat:

Onödiga kostnader då den befintliga lagstiftningen innebär insamling av fysiska pliktexemplar men inte digitala förlagor, vilket gör att det fortfarande är nödvändigt att digitisera allt som samlas in.

Svårighet att stödja forskning då lagstiftningen inte ger möjlighet att samla in relevanta medieformer.

Hinder mot att samla in nya och kommande generationers publicering och konsumtion av media och nyheter. ”KB:s uppdrag att verka för en demokratisk samhällsutveckling haltar om dagens yngre generationers mediekonsumtion inte bevaras.

– Jag ser det som positivt att frågan lyfts också av andra än KB. Jag ser det också som positivt att ministern ser att vi i Sverige behöver ett nytt, uppdaterat, långsiktigt regelverk för pliktinsamlingen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

Artikeln är korrigerad. I en tidigare version framgick det felaktigt att utredningen om en ny pliktlagstiftning föreslår att digitala tryckförlagor ska samlas in i stället för trycksaker på papper. Korrekt är att utredningen föreslår att digitala original ska samlas in parallellt med trycksaker på papper, något KB står bakom.