Kommunala bibliotekspolitiker måste ta strid för att också få del av de allmänna kommunanslagen, menar Alex Bengtsson (S) och Conny Brännberg (KD) från SKR:s beredning för kultur.

Statsbudgetens utgiftsområde 17, där anslagen till kultur och folkbibliotek ingår, är historiskt stort inför 2021. Som Biblioteksbladet tidigare berättat innebär detta bland annat en treårig förlängning av de tillfälliga utvecklingspengarna till stärkta bibliotek samt ett förverkligande av förslagen i Läsdelegationens utredning.

Utfallet får till och med politiska motståndare till regeringen att uttrycka sig entusiastiskt.

– Alla kulturpolitiker är positiva till att budgeten är all time high, det finns ingen kritik. Amanda Lind har lyckats väl i förhandlingarna med finansdepartementet och är den minister med den i särklass största kulturbudgeten någonsin, säger Conny Brännberg (KD) som förutom att han är ordförande i kommunfullmäktige i Skövde och sitter i regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen också är vice ordförande i beredningen för kultur och fritid inom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Conny Brännberg menar dock att det hade varit bättre om anslaget till förlängningen av stärkta bibliotek – 150 miljoner kronor 2021 och 75 miljoner per år 2022 och 2023 – hade gått till regionerna och administrerats genom kultursamverkansmodellen istället för att gå direkt till kommunerna.

– När pengarna tar slut kanske det inte finns någon som kan fånga upp vad man har lärt sig tack vare pengarna, säger han.

Även Alex Bergström (S), regionpolitiker i Västra Götalandsregionen och ordförande i SKR:s beredning för kultur och fritid, anser att statliga anslag till bibliotek i högra grad borde gå via regionerna.

– Ju mer pengar som regeringen lägger i samverkansmodellen desto bättre tilltro har man till den regionala nivån, där jag och Conny befinner oss, och desto mer decentraliserad är kulturpolitiken. Det är klart att det är bra, säger han.

Båda understryker också att kommunpolitiker med biblioteksfrågor på sitt bord inte ska låta sig nöjas med statsanslagen till deras sektor. I spåren av pandemin anslår staten närmare 40 miljarder till välfärdssektorerna och lokala politiker måste ta sikte på att även få del av de pengarna.

Men hur ska lokala politiker hävda bibliotekens betydelse i relation till ett område som exempelvis äldreomsorgen, som hamnat i fokus i pandemin?

– Jag ställde den frågan till Magdalena Andersson när vi hade möte om propositionen och fick svaret att regeringen och den statliga nivån kommer att försöka hjälpa till att säga att kommunerna kan använda pengarna till fler områden, säger Alex Bergström.

Det gäller nu för kommunala kulturpolitiker att hålla sig framme i de lokala förhandlingarna om det statliga anslaget, säger Conny Brännberg.

– När det kommer generella statsmedel så har vi hittills sett att de går till kommunal kärnverksamhet, säger Conny Brännberg och tillägger att det missgynnar kulturen eftersom sådan verksamhet ofta präglas av frivillighet.

– Men biblioteken är lagstadgade och just bibliotekspolitikerna måste därför framhålla att man har rätt till dessa pengar. Därför är uppmaningen att det gäller att göra sin röst hörd. Det är alltid en kamp om pengar, är man inte med i förhandlingarna får man ingenting.