Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober

Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.

Den sista helgen i september uppmärksammades den judiska minoriteten i Sverige på Bokmässan och ”det var bara kärlek”. En vecka senare utförde terrorstämplade Hamas det som beskrivs som det värsta attentatet mot judar sedan andra världskriget.

Attacken och Israels militära svar har fått följdeffekter även för den svenska judiska minoriteten, dels för att många har släkt och vänner i Israel och dels för att antisemitismen i Sverige har ökat.

Elisabet Sannas, projektledare på resursbiblioteket för jiddisch, konstaterar att frågan är känslig för många, inte bara i bibliotekssektorn.

– Många vittnar om hur den skär genom vänskapsband och är svår att diskutera, säger hon.

När de nationella minoriteterna uppmärksammas på folkbibliotek runt om i landet finns resursbiblioteken som stöd. Resursbiblioteket för jiddisch är ett virtuellt bibliotek som utgår delvis från Judiska biblioteket och delvis från Judiska församlingen som håller till intill synagogan i Stockholm.

– Det här är en storpolitisk konflikt som inte de vassaste diplomater kan lösa. Den är också känslodriven. Båda sidor har hivat fakta överbord och det gör att det är desto större anledning att inte ge sig in i det.

Vi har bidragit i 250 år till den svenska kulturen. Om man visar upp den och normaliserar den visar det att den judiska minoriteten inte bara är framgångsrika personer i storstadsområdena.

Elisabet Sannas

– Vi har bidragit i 250 år till den svenska kulturen. Om man visar upp den och normaliserar den visar det att den judiska minoriteten inte bara är framgångsrika personer i storstadsområdena. De finns även på landsbygden, säger Elisabet Sannas.

– Vi har till exempel en barnbok om en judisk familj i Hälsingland. Biblioteken har en fantastisk möjlighet att nyansera bilden av den svensk-judiska minoriteten.

De understryker vikten av att skilja på staten Israel och den judiska minoriteten i Sverige, men menar att de blandas ihop av många i majoritetssamhället.

– Varje gång det händer något i den regionen får det svallvågseffekter här. Men aldrig någonsin tidigare har det varit så illa som nu. Det här är något helt nytt och det tog sin start den 7 oktober, säger Malin Norrby, förläggare på Hillelförlaget och medarbetare på resursbiblioteket.

Även på folkbiblioteken är det viktigt att skilja den judiska minoriteten i Sverige från Israel, betonar Malin Norrby. Exempelvis bör man inte sätta upp Israels flagga.

– De andra minoriteterna har sina flaggor, men den judiska minoriteten har ingen flagga. Vi har sagt att det är bättre att sätta upp en liten menorah, den sjuarmade ljusstaken som är en symbol för judendomen.

Och det räcker inte att uppmärksamma Förintelsens minnesdag för att lyfta fram den judiska minoriteten, konstaterar de vidare.

– Vi försöker uppmärksamma judiskt liv också, inte bara judisk död, säger Elisabet Sannas.

De är besvikna över tystnaden som följde den 7 oktober. Tystnaden från såväl folkbiblioteken som från kollegorna på övriga resursbibliotek för de nationella minoriteterna.

– Vi har sett ett stort engagemang från biblioteken. Men den 7 oktober blir det tyst. Ingen hör av sig, inte ens de kollegor som vi har haft nära samarbete med, säger Malin Norrby.

– Vad är det som gör att man inte klarar av att höra av sig? Jag tror att Bibliotekssverige efter det här måste börja fundera.

Det är många som vittnar om den ökade antisemitismen och Judiska biblioteket har höjt säkerheten och tar inte emot besök som tidigare. Direkta hot har riktats mot såväl enskilda personer som mot judiska institutioner.

Men det är fortfarande väldigt tyst från kollegorna.

– Många kliver hellre tillbaka än kliver fram, det är vårt folkkynne. Men samtidigt, det är ledsamt, säger Elisabet Sannas.

De bibliotek som har programpunkter med författare med judiskt påbrå bör vara extra försiktiga, uppmanar de.

– Vårt råd är att man bör ligga lite lågt med det här, när det gäller frågor om Israel och Palestina.

Men, uppmanar Elisabet Sannas, ställ inte in programpunkter med judiska författare. Skjut hellre fram dem.

Om författare ändå vill hålla sin programpunkt som planerat, bör biblioteket kontrollera säkerhetsläget med polisen eller med kommunens säkerhetssamordnare.

– Man ska inte göra en egen bedömning av säkerhetsläget, säger Malin Norrby.

Vad är det som gör att man inte klarar av att höra av sig? Jag tror att Bibliotekssverige efter det här måste börja fundera.

Malin Norrby

– Vänd er till oss med frågor. Vi kan svara och vi kan hänvisa till institutioner och personer som har bra koll på vad man bör och inte bör göra, säger Elisabet Sannas.