Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober

5 dec 2023 • 4 min

Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.

Den sista helgen i september uppmärksammades den judiska minoriteten i Sverige på Bokmässan och ”det var bara kärlek”. En vecka senare utförde terrorstämplade Hamas det som beskrivs som det värsta attentatet mot judar sedan andra världskriget.

Attacken och Israels militära svar har fått följdeffekter även för den svenska judiska minoriteten, dels för att många har släkt och vänner i Israel och dels för att antisemitismen i Sverige har ökat.

Elisabet Sannas, projektledare på resursbiblioteket för jiddisch.

Elisabet Sannas, projektledare på resursbiblioteket för jiddisch, konstaterar att frågan är känslig för många, inte bara i bibliotekssektorn.

– Många vittnar om hur den skär genom vänskapsband och är svår att diskutera, säger hon.

När de nationella minoriteterna uppmärksammas på folkbibliotek runt om i landet finns resursbiblioteken som stöd. Resursbiblioteket för jiddisch är ett virtuellt bibliotek som utgår delvis från Judiska biblioteket och delvis från Judiska församlingen som håller till intill synagogan i Stockholm.

– Det här är en storpolitisk konflikt som inte de vassaste diplomater kan lösa. Den är också känslodriven. Båda sidor har hivat fakta överbord och det gör att det är desto större anledning att inte ge sig in i det.

Vi har bidragit i 250 år till den svenska kulturen. Om man visar upp den och normaliserar den visar det att den judiska minoriteten inte bara är framgångsrika personer i storstadsområdena.

Elisabet Sannas
Biblioteken kan däremot göra en stor insats för att normalisera läget genom att presentera svenskjudisk kultur.

– Vi har bidragit i 250 år till den svenska kulturen. Om man visar upp den och normaliserar den visar det att den judiska minoriteten inte bara är framgångsrika personer i storstadsområdena. De finns även på landsbygden, säger Elisabet Sannas.

– Vi har till exempel en barnbok om en judisk familj i Hälsingland. Biblioteken har en fantastisk möjlighet att nyansera bilden av den svensk-judiska minoriteten.

De understryker vikten av att skilja på staten Israel och den judiska minoriteten i Sverige, men menar att de blandas ihop av många i majoritetssamhället.

Det hänger fortfarande blommor och meddelanden på staketet vid synagogan, sedan attentatet den 7 oktober.

– Varje gång det händer något i den regionen får det svallvågseffekter här. Men aldrig någonsin tidigare har det varit så illa som nu. Det här är något helt nytt och det tog sin start den 7 oktober, säger Malin Norrby, förläggare på Hillelförlaget och medarbetare på resursbiblioteket.

Även på folkbiblioteken är det viktigt att skilja den judiska minoriteten i Sverige från Israel, betonar Malin Norrby. Exempelvis bör man inte sätta upp Israels flagga.

– De andra minoriteterna har sina flaggor, men den judiska minoriteten har ingen flagga. Vi har sagt att det är bättre att sätta upp en liten menorah, den sjuarmade ljusstaken som är en symbol för judendomen.

Och det räcker inte att uppmärksamma Förintelsens minnesdag för att lyfta fram den judiska minoriteten, konstaterar de vidare.

– Vi försöker uppmärksamma judiskt liv också, inte bara judisk död, säger Elisabet Sannas.

De är besvikna över tystnaden som följde den 7 oktober. Tystnaden från såväl folkbiblioteken som från kollegorna på övriga resursbibliotek för de nationella minoriteterna.

– Vi har sett ett stort engagemang från biblioteken. Men den 7 oktober blir det tyst. Ingen hör av sig, inte ens de kollegor som vi har haft nära samarbete med, säger Malin Norrby.

– Vad är det som gör att man inte klarar av att höra av sig? Jag tror att Bibliotekssverige efter det här måste börja fundera.

Elisabet Sannas, bläddrar i ett exemplar av Babyloniska Talmud, som finns att läsa på Judiska församlingen intill synagogan i Stockholm.

Det är många som vittnar om den ökade antisemitismen och Judiska biblioteket har höjt säkerheten och tar inte emot besök som tidigare. Direkta hot har riktats mot såväl enskilda personer som mot judiska institutioner.

Men det är fortfarande väldigt tyst från kollegorna.

– Många kliver hellre tillbaka än kliver fram, det är vårt folkkynne. Men samtidigt, det är ledsamt, säger Elisabet Sannas.

En sjuarmad ljusstake, menorah, en symbol för judendomen, står intill synagogan.

De bibliotek som har programpunkter med författare med judiskt påbrå bör vara extra försiktiga, uppmanar de.

– Vårt råd är att man bör ligga lite lågt med det här, när det gäller frågor om Israel och Palestina.

Men, uppmanar Elisabet Sannas, ställ inte in programpunkter med judiska författare. Skjut hellre fram dem.

Om författare ändå vill hålla sin programpunkt som planerat, bör biblioteket kontrollera säkerhetsläget med polisen eller med kommunens säkerhetssamordnare.

– Man ska inte göra en egen bedömning av säkerhetsläget, säger Malin Norrby.

Vad är det som gör att man inte klarar av att höra av sig? Jag tror att Bibliotekssverige efter det här måste börja fundera.

Malin Norrby
Och resursbiblioteket finns för alla som har funderingar över hur de ska agera.

– Vänd er till oss med frågor. Vi kan svara och vi kan hänvisa till institutioner och personer som har bra koll på vad man bör och inte bör göra, säger Elisabet Sannas.

Säkerheten har höjts vid synagogan i Stockholm.

2 kommentarer

  1. Hej! Jag arbetar på ett skolbibliotek i Malmö och tar gärna emot tips på barnböcker där judiskt liv uppmärksammas! Jag är väldigt ledsen över att ni inte fått det stöd från era bibliotekskolleger (mig inkluderat) som ni behöver. Säg gärna till om det finns något jag kan göra för er.

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min