Black Lives Matter får USA:s bibliotek att lämna neutraliteten

25 maj 2021 • 12 min

Ett år efter mordet på George Floyd är USA ett förändrat land. Protesterna har nått biblioteken där röster nu höjs mot det som tidigare var ett ideal: "Att sträva efter neutralitet i dag betyder att du accepterar ett status quo där polisen regelbundet dödar svarta barn", säger bibliotekarien Jarrett Dapier.

På fasaden till Brooklyn Public Library hänger tre gigantiska bokstäver: BLM. I princip alla amerikaner vet numera vad de står för: Black Lives Matter. 26 miljoner amerikaner har deltagit i demonstrationer mot rasism och polisvåld sedan förra sommaren. Black Lives Matter har växt till att bli den största politiska proteströrelsen i USA:s moderna historia. I mer än 50 länder världen över tågade demonstranter i liknande protester.
Demonstrationerna började efter att en video visade hur en vit polis i Minneapolis dödade en obeväpnad svart man, 46-årige George Floyd, genom att trycka sitt knä mot hans hals i drygt åtta minuter.

Illustration: Tzenko Stoyanov

Black Lives Matter-rörelsens mest direkta krav är att åstadkomma förändring och reformer av polisens metoder. Men rörelsen har även påverkat många andra amerikanska institutioner. Inte minst biblioteken.
Brooklyn Public Librarys huvudbyggnad, Central Library, är en elegant art deco-byggnad från 1938, nära Prospect Park i hjärtat av Brooklyn. Här deltog tiotusentals i demonstrationerna efter George Floyds död.
Det hänger flaggor, skyltar och affischer som uttrycker stöd för Black Lives Matter i vart och vartannat kvarter. Vid ett övergångsställe har den hand som i vanliga fall blinkar i USA:s motsvarighet till grön eller röd gubbe ritats om till en blinkande knytnäve – Black Lives Matters inofficiella symbol.
Längs avenyn som löper parallellt med biblioteket hänger det sedan förra sommaren en rad citat från svarta medborgarrättsaktivister och berömda författare som kämpat mot rasism och intolerans: Martin Luther King, Toni Morrison, Stokely Carmichael.
Närmast ingången till biblioteket syns ett stort citat från Elie Wiesel, författaren som skildrat Förintelsen: ”Neutrality helps the oppressor. Never the victim.” Neutralitet hjälper förtryckaren. Aldrig offret.

Biblioteken har länge varit kända som just neutrala mötesplatser, men många av dem har sedan förra sommaren valt att ta tydlig ställning mot rasism och helhjärtat visa sitt stöd för Black Lives Matter.
– Det här är inte en fråga där vi kan vara neutrala. Det handlar om svarta amerikaners liv, säger Shauntee Burns-Simpson.

Shauntee Burns-Simpson är ansvarig för mångfaldsfrågor på New Yorks bibliotekstjänst.

Hon är ansvarig för mångfaldsfrågor på New Yorks bibliotekstjänst och även direktör för Black Caucus, en kommitté för svarta bibliotekarier, i American Library Association, ALA. Black Caucus grundades redan 1970, i kölvattnet av 60-talets medborgarrätts­rörelse. Men har vuxit under det senaste året i takt med att bibliotek över hela USA försökt förbättra mångfald bland anställda och aktivt rekrytera fler svarta bibliotekarier – en kraftigt underrepresenterad grupp på biblioteken i dag.
– Biblioteken kan inte vara ”neutrala” i frågor om rasism och polisvåld. När vi ser svarta barn som dödas av poliser och när vi ser hur pandemin allra värst drabbat de svarta bostadsområdena, då är det inte längre acceptabelt för biblioteken att hålla tyst. Biblioteken och vår personal var tvungna att höja rösten för mångfald, tolerans och för mer inkluderande arbetsplatser, säger Shauntee Burns-Simpson.

Biblioteken har ett ansvar att ta itu med rasism och att koppla det ansvaret till konkreta åtgärder

Jarrett Dapier, bibliotekarie i Illinois

För Brooklyn Public Library har det senaste årets antirasistiska aktivism blivit ett tillfälle att formulera om sitt uppdrag i närområdet. Biblioteket ser sig som en partner i kampen för rättvisa, jämlikhet och antirasism och en samlingsplats där hela stadens mångfald måste speglas.
Precis som på flera andra stora bibliotek runtom i New York har det nu skapats ett slags Black Lives Matter-katalog för att underlätta tillgången till litteratur om rasism och diskriminering. Biblioteket har bland annat beställt in hundratals nya exemplar av populära antirasistiska titlar, av exempelvis Ibram Kendi, Toni Morrison, Michelle Alexander och Angie Thomas. En särskild barnavdelning med böcker om USA:s historia, slaveri och segregation har också tagits fram.
Biblioteket har satsat 200 000 dollar – nästan två miljoner kronor – på att lyfta fram ny litteratur av svarta, latinamerikaner, asiater och ursprungsbefolkning i USA. Ett nytt debattforum har lanserats, ”Real talk”, med diskussioner om rasism och diskriminering, som initialt ägt rum virtuellt men under sommaren ska ske i de fysiska lokalerna. Biblioteket har även inrättat ett ”diversity council”, mångfaldsråd, för att regelbundet utvärdera bibliotekets initiativ för jämlikhet och antirasism, samt se till att personalen bättre speglar Brooklyns mångfald.

Precis som andra bibliotek i landet har Brooklyn Public Library även sett över den offentliga konsten i sina byggnader och ifrågasatt om de ska behålla motiv som exempelvis tycks hylla slavägare eller oproportionerligt visar upp det vita USA. Flera bibliotek har genomfört nya satsningar på konst som visar och lyfter fram det svarta USA:s historia.
I ett pressmeddelande skriver Brooklyn Public Librarys ledning: ”Bibliotek har alltid ansetts vara neutrala mötesplatser och bibliotekarien ett neutralt yrke. Men vi är långt ifrån neutrala när det handlar om rasismen i USA. Vi fördömer otvetydigt alla former av våld mot svarta, mot ursprungsbefolkning och mot färgade.”

I intervjuer med bibliotekspersonal över hela USA blir det tydligt hur den här uppfattningen delas av allt fler. De ser inte längre hur biblioteken kan vara ”neutrala” i frågor om rasism och mänskliga rättigheter, utan kräver att biblioteken tar en aktiv roll för jämlikhet, mot rasism och diskriminering, dels som utbildande institutioner men även som sociala mötesplatser och stöttepelare i bostadsområdena.
Julius Jefferson, ordförande för ALA och även chef för arkiven på Library of Congress i Washington, skrev förra året: ”Pandemin fick alla att stanna hemma. George Floyd fick alla att gå ut på gatorna. Vad är det som pågår?”
I American Libraries Magazine beskriver han vad som står på spel: ”Vi måste fortsätta att förespråka tillgången till information för alla. Vi måste fortsätta att skydda vår rätt att läsa och behålla vår integritet. Vi måste fortsätta utvecklingen för jämlikhet och rättvisa i vår organisation, i biblioteken där vi arbetar och i de samhällen vi tjänar.
Det kan vara obekvämt, men system­förändringar är nödvändiga.”
Shauntee Burns-Simpson säger att en konkret förändring som skett under det senaste året är att initiativ som rör rasism och mångfald inte längre automatiskt begränsas till den svarta personalen.
– En majoritet av bibliotekarierna är vita, men de har blivit mer aktiva i arbetet för mångfald och jämlikhet. När vi ordnade Black History Month nu i februari var det inte bara svarta bibliotekarier som arbetade med läslistor och debattprogram. Det har länge varit ett slags osynlig skatt på svarta på arbetsplatser, att de tvingas jobba extra med de här initiativen för mångfald och rättvisa. Nu är det fler som inser att alla måste bidra.

Vi erbjuder mer mångfald i barn­litteraturen än någonsin

Iman Powe-Maynard, chef för barnavdelningen på ett bibliotek i Canarsie

En av de bibliotekarier som tagit en aktiv roll för att förbättra bibliotekens arbete mot rasism är Iman Powe-Maynard. Till vardags är hon chef för barnavdelningen på ett bibliotek i Canarsie, ett lägre medelklassområde i Brooklyn där två tredjedelar av befolkningen är svart.
Eftersom mycket av arbetet det senaste året skett på distans har Iman Powe-­Maynard organiserat andra bibliotekarier via kommunikationsplattformen Slack, där de startat en kanal för diskussioner om arbetet mot rasism och diskriminering.

Iman Powe-Maynard är chef för barnavdelningen på ett bibliotek i Canarsie.

– Det var viktigt under det här året då vi inte kunde träffas som vanligt, att få en chans att organisera oss och samla våra resurser och idéer. Vi skapade bland annat ett nytt debattforum för diskussioner och föreläsningar om diskriminering och jämlikhet och har bjudit in vår community här i närområdet, för öppna diskussioner om mångfald, jämlikhet och inkluderande metoder.
Hon har även startat ett program för högläsning för barn och unga med fokus på antirasistisk litteratur.
– Vi erbjuder mer mångfald i barn­litteraturen än någonsin. Vi försöker aldrig pracka på föräldrarna böcker om detta, men för de som är nyfikna finns det nu en rad titlar som introducerar de här frågorna redan för de yngsta barnen. Vi har märkt att efterfrågan är störst på just de böckerna, som Our skin av Jessica Ralli och de nya barn- och ungdomsversionerna av populära böcker som Ibram Kendis Så blir du en anti­rasist och Bryan Stevensons Riggad sanning.

Kampen mot rasism och diskriminering på bibliotek har löpt parallellt med den breda amerikanska historien.
Många känner till medborgarrätts­rörelsens protester mot segregation av offentliga utrymmen. På 1950-talet och 1960-talet ordnade aktivister som Martin Luther King, Rosa Parks och John Lewis fredliga protester och så kallade ”sit-ins” på restauranger och diners i den amerikanska södern, för att visa det absurda i segregationen.
Segregationsperioden i USA sträckte sig från inbördeskrigets slut 1865 fram till medborgarrättslagarna precis ett hundra år senare. I kärnan av konflikten stod hela tiden vita amerikaners försök ett neka svarta amerikaner rätt till offentliga miljöer, skolor och arbetsplatser.
Men segregationen gällde även på biblioteken. I stora delar av den amerikanska södern hade bibliotek skyltar som officiellt förklarade att bara vita var välkomna. Men även i norra USA fanns inofficiella regelverk och mer subtila metoder för att utestänga svarta.
Det är välkänt att affärsmannen och filantropen Andrew Carnegie finansierade stora delar av USA:s bibliotekssystem i början av 1900-talet; mer än tusen bibliotek över hela landet bär hans namn, eller finansierades helt eller delvis av hans donationer, från New Yorks berömda stadsbibliotek på Femte avenyn, till lokala bibliotek i småstäder som Braddock, Pennsylvania, med 1 800 invånare.
Mindre känt är att många av Carnegies bibliotek var segregerade. Carnegie själv undvek att lägga sig i debatten om segregation och valde i stället i flera städer att bygga separata bibliotek för enbart svarta, vilket upprätthöll segregationen.

De första protesterna mot segregerade bibliotek ägde rum redan på 1930-talet, då svarta aktivister började ordna ”read-ins”, där de fredligt läste böcker på bibliotek för enbart vita, i delstaten Virginia. Efter att segregation förbjöds i amerikanska skolor 1954, i och med domslutet Brown v Board of Education, växte även protesterna mot segregerade bibliotek i södern.
En av dem som protesterade i slutet av 1950-talet var Ronald McNair, en åttaårig pojke i South Carolina, som var läshungrig och intresserad av fysik och rymdforskning redan i tidig ålder. Han besökte sitt lokala bibliotek i Lake City, en småstad i träsklandskapet nära Atlantkusten, för att låna en trave böcker, men när han kom fram till bibliotekarien sade hon barskt: ”Det här biblioteket är inte för svarta.”
Ronald svarade att han ändå ville låna dessa böcker. ”Unge man, om du inte lämnar biblioteket nu så ringer jag till polisen”, svarade bibliotekarien. Inte heller det avskräckte den unge Ronald, som bestämt satt kvar tills bibliotekarien gav med sig och stämplade ut hans böcker.
Ett par år senare bytte biblioteket i Lake City sin policy och började tillåta svarta besökare.
Ronald McNair tog senare examen från Massachusetts Institute of Technology och blev en av USA:s första svarta astronauter. Han omkom 1986 som en av de sju ombord på rymdfarkosten Challenger, som exploderade strax efter att den lyft från Cape Canaveral i Florida. Men McNairs politiska arv blev att visa att såväl bibliotek som Nasa:s rymdskepp var platser som skulle välkomna även svarta amerikaner.

Många av de mest intensiva politiska konflikterna i USA:s moderna historia har handlat om just svarta amerikaners rätt till offentliga miljöer: skolor, sjukvård, offentliga lokaler, parker och bibliotek. Ofta har lokala myndigheter vidtagit aggressiva åtgärder för att svarta som brutit segregationens riktlinjer skulle få skulden. Under segregationsåren var det vanligt att städer i den amerikanska södern stängde av sina allmänna swimmingpooler, eller till och med tömde ut allt vatten, om en svart person badat där.
Strax efter att åttaårige Ronald McNair bad att få låna sina första böcker i South Carolina höll åtta unga studentaktivister, bland annat Jesse Jackson som senare skulle bli en framstående politiker, en “read in”-protest på stadsbiblioteket i Greenville. Varken biblioteket eller borgmästaren gav med sig. I stället stängdes biblioteket för sommaren och borgmästaren skyllde det på de svarta aktivisterna: “På grund av ett par svarta mäns handlingar kommer vi nu tvingas stänga biblioteket även för vita”, sade borg­mästaren efteråt.

Långt in på 1960-talet fick svarta medborgare i södern betala skatt för bibliotek de själva inte kunde besöka. Utanför södern var segregationen inte laglig, men existerade ändå i praktiken. Bibliotek i New Jersey och Maryland kunde ännu på 1950-talet ha separata läsrum för svarta för att “kunderna efterfrågat det”. Välbärgade mestadels vita bostadsområden hade dessutom fler och bättre bibliotek än svarta bostadsområden, ett problem som dröjer sig kvar än i dag, då det är nästan dubbelt så många svarta som vita barn som säger att de aldrig besökt ett bibliotek.
Även American Library Association har tvingats ta itu med sin skuld i rasismen och segregationens historia.
2018 gick ALA ut med en resolution där de hedrade de bibliotekarier som arbetat för att stoppa segregationen, som Clara Stanton Jones och EJ Josey, som grundade ALA:s Black Caucus 1970.
– Innan dess fick de mötas på hotellrum eftersom svarta inte hade tillträde till många bibliotek, säger Shauntee Burns-­Simpson.

Black Lives Matter-rörelsen har haft en rad konkreta framgångar sedan protesterna förra sommaren. I mer än 70 amerikanska städer har väsentliga reformer av poliskår och brottspolitik genomförts, enligt en granskning av New York Times. Rörelsen bidrog även i viss mån till Joe Bidens valseger i presidentvalet, då val­deltagandet ökade i de områden där den varit mest aktiv.
Ett av de konkreta krav som BLM-­aktivisterna lagt fram har varit att minska budgeten för poliskåren och flytta en del av dessa resurser till brottsförebyggande åtgärder, som skolor och ungdomsprogram, psykiatrisk hjälp och mentalvård, förbättring av offentliga miljöer och andra sociala initiativ som kan skapa tryggare städer och bostadsområden. De kräver även att militariseringen av poliskåren i USA ska avslutas. Sedan 1990-talet har USA:s militär försett lokala poliser i USA med stridshelikoptrar, granatkastare och bombsäkra bilar till ett värde av 7,4 miljarder dollar. En granskning av Princeton University visade att militariseringen av polisen inte bidragit till minskad brottslighet, utan i stället varit en enorm belastning för skattebetalare, samtidigt som mycket av utrustningen missbrukats för att trakassera framför allt svarta invånare i storstäder.
Bibliotekarier som är aktiva i Black Lives Matter kräver nu att delar av dessa resurser i stället flyttas till exempelvis bibliotek.

Det här är inte en fråga där vi kan vara neutrala. Det handlar om svarta amerikaners liv

Shauntee Burns-Simpson, ansvarig för mångfaldsfrågor på New Yorks bibliotekstjänst

Emily Knox och Jarrett Dapier är båda bibliotekarier i Illinois och har skrivit debattartiklar i de amerikanska bibliotekens branschtidskrifter om att minska polisens närvaro på bibliotek i USA. Sedan förra sommaren håller de även en rad träningsprogram för bibliotekarier i ett försök att få dem att undvika att ringa polisen vid oroligheter.
I en artikel skriver Knox och Dapier: ”Sluta ringa polisen. Hitta andra lösningar. Det här är antirasistiska åtgärder som bibliotek kan göra för att rädda liv.”
Det kanske verkar märkligt i en svensk kontext: Varför skulle bibliotekarier inte ringa efter polisen om de känner sig otrygga?
För att förstå varför måste man se de historiska problemen med diskriminering, systematisk rasism och aggressivt övervåld som länge präglat polisen i amerikanska storstäder, i synnerhet i den amerikanska södern. George Floyd var inget enskilt fall. Under den här våren har två andra dödsfall väckt nationella protester: Utanför Minneapolis, inte långt från platsen där Floyd dödades, sköt en vit polis den 20-årige Daunte Wright till döds i mars. Polisen försvarade sig efteråt med att hon trodde att hon använt en bedövningspistol.
Strax därpå uppdagades en video där det syntes hur Adam Toledo, en 13-årig latinamerikansk pojke, dödades av polis i Illinois. Videon visar hur polisen ber Adam räcka upp händerna, vilket han omedelbart gör. Men polisen skjuter honom ändå.
För många unga amerikaner, i synnerhet svarta och latinamerikaner, representerar polisen inte trygghet, utan livsfara. På telefon från Illinois berättar Jarrett Dapier om två incidenter på biblioteket i staden Skokie där han själv jobbar.

Jarrett Dapier, bibliotekarie i Illinois.

– Det var en trettonårig, svart pojke som hade problem med en godisautomat här. Han stoppade in pengar för en chipspåse men den kom aldrig ut. Så han började sparka på automaten. En bibliotekarie ringde polisen och det slutade med att den här trettonåriga killen brutalt greps i handklovar och fördes till polisstationen i baksätet på polisbil. En sådan händelse kommer att prägla honom hela livet och allt detta var alltså på grund av en chipspåse, säger Jarrett Dapier.
I ett annat fall var det ett par i yngre tonåren som försökte gömma sig mellan bokhyllorna på biblioteket för lite klass­iskt tonårshångel. En gäst på biblioteket ringde polisen och även i detta fall slutade det med att de två tonåringarna släpades ut av våldsamma poliser, trots att de inte var misstänkta för något brott.
– I båda fallen hade det kunnat sluta betydligt värre, som vi sett med vårens händelser med poliser som dödat oskyldiga unga. Så vi försöker övertyga bibliotekarier om att aldrig ringa polisen om det inte är absolut nödvändigt. Det handlar om att få dem att ställa sig frågan: behöver jag verkligen beväpnad hjälp för detta? Svaret är nästan alltid att andra institutioner är mer hjälpsamma. De kan behöva social­arbetare, experter på mentalvård, personal med erfarenhet från ungdomsanstalter. Men väldigt sällan behöver de polisen, säger Jarrett Dapier.

Ett populärt slagord i Black Lives Matter-rörelsen är ”Defund the police”. Stryp polisens finansiering. Dapier menar att budskapet har missförståtts som ett krav på att avskaffa polisen helt.
– Det finns enstaka röster som förespråkar det, men för de flesta av oss handlar det om att flytta en bit av polisens absurt stora budget till andra, mer konstruktiva områden, som socialarbetare, billigare bostäder och härbärgen för hemlösa, jobbträning för arbetslösa, vård för missbrukare, säger Jarrett Dapier.
Målsättningen är att biblioteken ska få mer resurser så att de alltid kan anställa egen säkerhetspersonal. Men även att träna bibliotekarier så att de själva kan avvärja situationer innan de eskalerar, eller ringa till andra experter och social­arbetare om de behöver hjälp.
En annan viktig förändring är förstås att förbättra mångfalden på biblioteken. Endast drygt fem procent av landets bibliotekarier är svarta, vilket betyder att de är grovt underrepresenterade i för­hållande till befolkningen i USA i stort.

En undersökning i april av konsult­firman Ithaka visar att bara en tredjedel av USA:s bibliotekarier känner sig nöjda med de initiativ som tagits för att motarbeta rasism och diskriminering under det senaste året. 39 procent av svarta bibliotekarier och 34 procent av vita bibliotekarier säger att biblioteken har väl utvecklade strategier för att bättra på mångfalden i rekrytering av anställda.
Jarrett Dapier säger att alldeles för många bibliotek har gett diffusa löften om tolerans och rättvisa, men att de sedan struntat i att genomföra förbättringar.
– Det senaste året är det allt för många bibliotek som har nöjt sig med att skriva högtravande pressmeddelanden om sitt stöd för Black Lives Matter. Men det här är en väldigt konkret fråga. Det handlar om att flytta resurserna från polisen till andra institutioner i samhället. Behöver polis­kåren i Athens, Georgia, verkligen granatkastare och skottsäkra västar? Jag tror att pengarna för det skulle komma bättre till sin rätt på andra sätt.
– Det är därför det är viktigt att ta debatten om neutrala bibliotek. Att sträva efter “neutralitet” i dag betyder att du accepterar ett status quo där polisen regelbundet dödar svarta barn. Biblioteken har ett ansvar att ta itu med rasism och att koppla det ansvaret till konkreta åtgärder.

Text: Martin Gelin

Illustration: Tzenko Stoyanov

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

KB: EU-förslag om AI kan hota yttrandefriheten

Förslag till ny EU-lagstiftning kan hämma användningen av artificiell intelligens och skada yttrandefrihet och konstnärlig frihet, varnar KB i ett remissyttrande. Regeringen uppmanas samtidigt att påskynda beredningen av andra frågor.

5 jul 2021 • 2 min

Debatt

Finansiering och politisk vilja är av fundamental vikt

Samtidigt med en ny pliktlagstiftning behövs svar om hur materialet ska göras tillgängligt. ”Om bibliotekssektorn ska kunna använda digitaliseringens möjligheter krävs både en politisk vilja och en långsiktigt hållbar finansiering", skriver riksbibliotekarie Karin Grönvall.

30 jun 2021 • 3 min

Nyheter

"Det är ett angrepp på demokratin"

53 svenska folkbibliotek har drabbats när Micromarc-systemet slagits ut. Ett angrepp på demokratin som motiverar en framtida dialog om beredskap och skydd, anser biblioteksföreträdare Biblioteksbladet talat med.

28 jun 2021 • 3 min