Polska bibliotek viktiga när demokratin attackeras

Biblioteken har lyckats gå under radarn när Polens nationalkonservativa regering har försvårat för fria medier och ökat den politiska kontrollen över rättssystemet. Men för personer i hbtq-rörelsen, som är särskilt utsatta sedan Lag och rättvisa (PIS) tog makten, har biblioteken en viktig roll att spela.

– Biblioteken kan köpa in böcker om hbtq-frågor. Jag är orolig att en del bibliotek inte gör det. De kan vara rädda om det lokala styret är lierat med PIS, säger Kasper Piechotzek.

I en park i centrala Zabrze, en stad i sydpolska regionen Schlesien, har han och cirka 35 andra personer samlats för en jämställdhetspicknick.

Retoriken mot hbtq-personer har hårdnat i Polen sedan PIS kom till makten 2015. President Andrzej Duda är en av dem som har hetsat mot homosexuella. Och med stöd av regeringspartiet har flera städer i östra Polen deklarerat sig som hbtq-fria zoner. Något som EU-kommissionen anser strida mot unionens lagstiftning om icke-diskriminering.

– PIS har en mer homofobisk diskurs. Nu är det fritt fram att säga att det är dåligt att vara gay, eller att det är en sjukdom, säger Kasper Piechotzek.

Utöver den hätska retoriken mot hbtq-personer har PIS drivit igenom förändringar som försvårar för oberoende medier och ger politiker ökad kontroll över domare. Även detta har mött kritik från EU-kommissionen som har gett Polen en skarp varning. Kommissionen har också inlett en formell överträdelseprocedur och kräver svar från Polen både vad gäller hbtq-fria zoner och förändringarna i rättsväsendet.

Det är viktigt, vi har så många svåra ämnen. Man måste veta hur man ska diskutera de här frågorna

Monika Wieczorek, Biblioteka Slaska

– Det är det bästa sättet att bekämpa xenofobi.

För sex år sedan började Slawomir Hordejuk anordna Levande bibliotek. Han jobbar som bibliotekarie i Katowice, Schlesiens huvudstad ett par mil från Zabrze.

Projektet, som finns på flera polska bibliotek, går ut på att besökare får låna ”levande böcker”, alltså personer, och prata med dem. Det kan vara hbtq-personer, representanter för etniska eller religiösa minoriteter eller personer från andra utsatta grupper som ställer upp och berättar om sin situation och svarar på frågor.

Första försöket blev en succé och Slawomir Hordejuk fortsatte att arrangera Levande bibliotek tills pandemin kom, och planerar att fortsätta i framtiden.

– Det blir många personliga berättelser. Man kan se i ansiktsuttrycken på dem som lyssnar att de chockas, det kan förändra deras liv.

Ibland möts de en och en och ibland med hela grupper, exempelvis skolklasser.

– Unga är lättare att påverka, de är inte så stängda i sinnet än. De kan förändras. Det är svårare med äldre, de kan ha svårt att prata med de här personerna, säger Slawomir Hordejuk.

– Det är viktigt att öppna människors sinnen. Att skapa situationer där de kan få reda på mer om människor. De som är tveksamma kan ställa frågor.

Andra personer som anlitas som levande böcker kan vara hemlösa, ha suttit i fängelse eller ha varit utsatta för våld i nära relation. Det senare ett stort problem i Polen, understryker Slawomir Hordejuk.

Tanken är att bryta fördomar och skapa förståelse. Men det arbetet är lättare att driva i stora städer. Svårare på landsbygden.

– Om det är ett litet samhälle där alla känner alla blir det svårare att ställa upp för personer som tillhör utsatta grupper.

Projektet är till för att bryta fördomar. Men de som har fördomar, hur intresserade är de av att lyssna?

– Det är ett problem. Det är svårt att övertyga vissa personer. Men ibland går det. Och det här ger en möjlighet att mötas på en säker plats och prata. Och om man tänker att den man pratar med är en partner och inte en fiende går det bättre.

Många som arbetar på bibliotek är kvinnor, men vi kunde inte ta ställning.

Magdalena Gomulka, Biblioteka Slaska

Vilken är då bibliotekens roll i ett land där demokratisituationen har försämrats radikalt på senare år? Kan – eller bör – biblioteken motverka de antidemokratiska krafterna i landet?

– Bibliotekens grundidé är att organisera och tillhandahålla böcker till folk. Det spelar inte någon roll vem de är, om de är hbtq-personer eller tillhör någon minoritet. Det ska finnas tillgång till information för alla, säger Magdalena Gomulka.

Hon är bibliotekarie på regionbiblioteket i Schelsien, Biblioteka Slaska, och arbetar med stöd till regionens 168 folkbibliotek (763 inklusive filialer). En viktig del i polskt biblioteksskap är tillgängligheten.

– Det är viktigt att människorna ska ha nära till biblioteket. Det ska vara nära och det ska vara öppet.

I exempelvis den mindre staden Ruda Slaska med cirka 140 000 invånare, 15 kilometer från Katowice, finns 13 filialer.

– Vi har ett stort nätverk av bibliotek, konstaterar Magdalena Gomulka.

Regionbiblioteket, Biblioteka Slaska, fungerar även som ett vanligt bibliotek och är öppet för allmänheten. Här finns gigantiska magasin på sex våningar och möjlighet att låna böcker. Regionbiblioteket stöttar också folkbiblioteken och arrangerar möten och diskussionstillfällen. Bland annat för att få folk att mötas för att diskutera exempelvis politik och religion.

– Det är viktigt, vi har så många svåra ämnen. Man måste veta hur man ska diskutera de här frågorna, säger Monika Wieczorek på regionbibliotekets PR-avdelning.

Under sommaren har hon arrangerat möten mellan religiösa ledare från olika religioner för att samtala om pandemin. I arrangemangen arbetar hon enligt samma devis som Slawomir Hordejuk:

– Det är viktigt att man ser den andra som en partner och inte som en fiende när man samtalar om de här frågorna, säger hon.

Magdalena Gomulka betonar vikten av neutralitet för biblioteken. Men det finns situationer som är svårare än andra. När demonstrationerna för kvinnors rättigheter och mot begränsningarna i aborträtten hölls förra hösten blev det svårt för många bibliotekarier, berättar hon.

I oktober 2020 slog konstitutionsdomstolen i Polen fast att rätten till abort vid fosterskador inte är förenligt med författningen. Beslutet innebar en kraftig inskränkning i möjligheten till abort i Polen där lagstiftningen redan var mycket restriktiv jämfört med andra länder i Europa. Enligt vissa en fråga om jämställdhet och kvinnors rättigheter, men biblioteken höll sig neutrala.

– Många som arbetar på bibliotek är kvinnor, men vi kunde inte ta ställning. Min chef gav oss tillåtelse att demonstrera efter arbetstid. Det var okej, men han sa särskilt att vi inte fick ge uttryck för de frågorna på arbetet, berättar Magdalena Gomulka.

Få bibliotekarier vill prata politik. Biblioteksbladet har varit i kontakt med biblioteksanställda som inte vill uttala sig om PIS eftersom det lokala styret har band till regeringspartiet och biblioteket är beroende av pengar från kommunen.

Vanligtvis vill vi binda samman, nu skapas grupper som står emot varandra. Till och med inom familjer är det svårt.

Joanna Filipiak, Stacja Biblioteka

– PIS delar samhället itu. Vanligtvis vill vi binda samman, nu skapas grupper som står emot varandra. Till och med inom familjer är det svårt. Det bråkas om politik och det är omöjligt att prata lugnt. Det finns många känslor.

– It is a civil war, konstaterar Joanna Filipiak.

Men på biblioteken har de inte märkt någon förändring. Delvis kan det vara tack vare att borgmästaren i Ruda Slaska är fristående och inte tillhör något parti. Därmed inte heller PIS.

– Politikerna glömmer biblioteken. Utbildningsministern har infört många förändringar och lärarna har protesterat mycket, men inga förändringar har gjorts för biblioteken, säger Joanna Filipiak.

– Ingen styrning över vilka böcker som köps in till exempel.

Vilken roll kan då biblioteken spela?

– Utbildning, utbildning, utbildning, säger Slawomir Hordejuk.

– Vi erbjuder böcker inom många ämnen, vi vidgar människors sinnen så att de blir mer öppna.

Bibliotekets direktkontakt med medborgarna kan bidra till att de får reda på nya saker och lär sig mer, konstaterar han.

I parken i Zabrze har jämställdhetspicknicken omringats av närmare 20 poliser. Vid tidigare tillfällen har motdemonstranter dykt upp. Så även denna gång. Med rakade huvuden står lokala fotbollshuliganer en bit bort och blänger mot picknicken. Där står bland andra Wanda Nowicka, ledamot för Nya vänstern i polska parlamentet sejmen, som har åkt från Warsawa till Zabrze för att stötta hbtq-rörelsen.

När Andrzej Duda valdes om till president förra året var den homofobiska retoriken en del av hans valkampanj. Hans uttalande om att hbtq-personer inte är människor utan en ideologi blev till ett slagord: ”Hbtq-personer är inte människor”.

Wanda Nowicka anser att hbtq-personer görs till syndabockar och att Andrzej Duda och PIS bidrar till att splittra befolkningen.

– Regeringen använder den hätska retoriken mot hbtq-personer för att mobilisera sina stödgrupper. De härskar genom att söndra, säger hon.

På twitter skriver Wanda Nowicka: ”I dag attackerade huliganer en fredlig jämställdhetspicknick i Zabrze. Vill vi ha detta i Polen?”

Dziś środowiska pseudokibiców zaatakowały i próbowały zakłócić pokojowy Piknik Równości w Zabrzu. Czy takiej Polski chcemy? pic.twitter.com/WSLqs0lvzD

— Wanda Nowicka (@WandaNowicka) July 3, 2021

Fotbollssuportrarna börjar röra sig längs parkens långsida och skanderar mot jämställdhetspicknicken. Deltagarna på picknicken är förberedda. Det har hänt förr. Men de ignorerar motdemonstranterna och ägnar dem inte så mycket som en blick.

När en fotbollssupporter lyckas smita fram och dra ner en regnbågsflagga och ett bord innan han jagas bort av polisen jublar motdemonstranterna en bit bort. Två tjejer på picknicken går fram och höjer volymen på musiken. De dansar lite, men låter fortfarande bli att titta mot huliganerna.

Kasper Piechotzek berättar att han lever som i en bubbla och umgås med människor som accepterar honom som han är. Värre är det för personer som bor i östra Polen i de regioner som har deklarerats som hbtq-fria zoner. Om huliganerna i parken säger han:

– Det känns dåligt. Men man vänjer sig.