Kritik mot Diks utmärkelse om skolbibliotek

19 feb 2021 • 3 min

Sista dagen att skicka in ansökan till fackförbundet Diks utmärkelse Skolbibliotek i världsklass närmar sig. Enligt Dik är det ett sätt att lyfta skolbibliotekens roll och betydelse, men nu lyfts också kritik mot utmärkelsen.

Lotta Davidson-Bask är skolbibliotekarie på Polhemskolan i Lund. Foto: privat

Den 26 februari ska ansökningarna om att få utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass vara inne hos Dik. Ett hundratal ansökningar brukar komma in och för att säkerställa att de som får utmärkelsen verkligen är en del av det pedagogiska arbetet på skolan har kriterierna blivit fler och mer specifika i år.

Lotta Davidson-Bask, skolbibliotekarie på Polhemskolan i Lund, har länge varit kritisk till utmärkelsen. Och hon tröttnade helt när hon öppnade årets dokument som skulle fyllas i och såg listan på 20 kriterier som skulle uppfyllas och dokumenteras.

– Jag tycker att det är tokigt att vårt fackförbund delar ut priser till skolor. Det blir som en tävling mellan oss skolbibliotekarier om vem som kan formulera bäst svar på de här frågorna.

Hon anser att ett bra skolbibliotek kräver strukturer på skolan och i en kommun. Finns inte det blir det svårt för en enskild skolbibliotekarie att skapa bra verksamhet.

Ska du söka i år?

– Nix. Det blev droppen. Jag har inte tid, jag får prioritera annat.


Tillsammans med Klara Önnerfält, skolbibliotekarie i Stockholm, driver Lotta Davidson-Bask podden Flödet. I samband med en diskussion om utmärkelsen har andra också vädrat sin kritik. ”Att bli ett skolbibliotek i världsklass har jag lagt på hyllan”, skriver en person. ”Är det inte eg utmärkelsen och uppmärksamheten man vill åt? Och kan den energin läggas på annat som mer direkt ger effekter för eleverna?”, skriver en annan.

Någon är kluven och tycker att utmärkelsen är inspirerande och leder till viktiga diskussioner, men funderar över om det är Dik som bör dela ut den.

Inlägget på Instagram ledde till fler kommentarer.

Anna Troberg, förbundsordförande i Dik, tycker att utmärkelsen fortfarande har en funktion och att den bidrar till bättre skolbibliotek. Hon håller med om att det är svårt för en enskild skolbibliotekarie att påverka situationen om de rätta förutsättningarna inte finns, men tycker att priset är ett sätt att visa hur man kan nå dit.

– Det här är ett sätt att visa hur ett bra skolbibliotek kan fungera och hur man kommer dit.

Hon påpekar också att många uppskattar utmärkelsen och vill delta.

Enligt Lotta Davidson-Bask kan man ledas till att tro att den som är tillräckligt utåtriktad och informerar tillräckligt om sin verksamhet kan skapa ett bra skolbibliotek.

– Vi behöver komma bort bilden av att en skolbibliotekarie är en hjälte som kämpar. Om man får ett skolbibliotek som fungerar i världsklass beror det på att det finns strukturer, en kommun som satsar och har en samordning och en skolledare som sätter en budget.

Men allt är inte dåligt med priset, poängterar hon, och tillägger att hon förstår intentionen. Men hon tycker ändå att Dik borde ägna sig mer åt att förbättra arbetsvillkoren för skolbibliotekarier i stället.

– Det är bra med tips och idéer, men har du tre olika skolor, hur ska du då kunna bedriva en bra verksamhet? Jag tycker att Dik ska fokusera på att få till rimliga tjänster. Vilken ingenjör skulle nöja sig med en 67-procentig tjänst fördelad på olika arbetsplatser? För så ser det ut för många.

Anna Troberg, ordförande i Dik. Foto: Stina Gullander.

Men Anna Troberg anser att utmärkelsen är ett av flera sätt att uppmärksamma de förutsättningar som behövs för ett bra skolbibliotek och berättar att utmärkelsen ofta får stor uppmärksamhet lokalt.

– Det sätter ofta i gång en diskussion om värdet av skolbibliotek. Och vi har sett att om en skola har fått utmärkelsen steppar skolor runtomkring upp sig. Det ser vi som mycket positivt.

Anna Troberg påpekar också att det tyvärr fortfarande finns många som inte vet eller förstår vad som krävs för att skolbibliotek ska fungera och hänvisar till förra veckans inspel från Friskolornas riksförbund med anledning av skolbiblioteksutredningen.

– Det handlar om att uppmärksamma vad skolbiblioteken kan bidra med, för redan där är det många som inte känner till det. Och även om man inser det vet man inte hur man tar sig dit. Men det här är inte enda sättet vi jobbar på, vi gör många andra saker också naturligtvis.

Fakta Skolbibliotek i världsklass

  • Utmärkelsen delas ut av fackförbundet Dik varje år sedan 2013.
  • Tanken är att lyfta fram skolbibliotek som ligger i framkant och inspirera andra. På så sätt hoppas Dik kunna stärka skolbibliotekens position.
  • Förra året tilldelades 65 skolbibliotek utmärkelsen.
  • De skolor som får utmärkelsen 2021 presenteras i april.
  • Juryn består av Mikael Nanfeldt, utredare på Dik, Sofia Malmberg, samordnare för skolbibliotek i Järfälla och Åsa Lundholm, utvecklingsledare för skolbibliotek i Sigtuna.
  • Källa: Dik

1 kommentarer

  1. Jag antar att jag är käringen mot strömmen. Jag tycker att det är positivt att DIK snabbt är på fötterna och hänger på det utmärkta betänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning genom att förändra kriterierna för Skolbibliotek i världsklass. Man kan tycka vad man vill om priser och utmärkelser. En diskussion jag lämnar därhän.

    Men prisutformarens kriterier för den kvalitet som priset ska stå för bör inte vara en flummig och konturlös nivå som vem som helst kan uppnå. En utmärkelse är ett riktvärde och ett kvalitetsvärde som utmärker excellens inom just det området som avses.

    Flera suckar över den lista som DIK ställt upp inför kriterierna för det nya priset Skolbibliotek i Världsklass. Någon tycker att deras skola satsar på läslust i biblioteket och att det är bra nog. Andra sliter sitt hår i förtvivlan och undrar hur de i hela friden ska kunna hinna med allt det där som står i kriterierna. Någon funderar på om de där riktlinjerna verkligen är de som man ska sträva efter. Där hamnar vi återigen på problemet med avsaknaden av en gemensam övergripande plan och målformulering i linje med skolornas planer. Det blir ett tyckande. Hur i hela friden ska vi kunna ha en högkvalitativ skolbiblioteksverksamhet när var och en skolbibliotekarie får tycka och göra som hen vill? Tänk om lärarna skulle resonera så och strunta i sin kursplan!

    Nu har vi ett utomordentligt och tydligt dokument som ligger på regeringens bord med förslag på åtgärder till att stärka skolbiblioteken i syfte att ge alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek. En utredning som föreslår åtgärder för att stärka skolbiblioteken i syfte att ge elever likvärdig tillgång till ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet med fackutbildade bibliotekarier. Det är därför så glädjande att det parallellt från fackligt håll nu omedelbart bums spaltas upp kriterier på hur ett Skolbibliotek i Världsklass ska se ut.

    Men är det så att onödig energi och tid spills på ansökningsifyllandet? Energi som skulle kunna läggas på annat och som ger mer direkt effekt för eleverna? Visst det är jobbigt att behöva läsa och fylla i. Men samtidigt som du fyller i reflekterar du över din skolbiblioteksverksamhet och kan ställa den i relation till det omgivande samhällets krav på sina medborgare. Du får också möjlighet att diskutera frågorna med din direkta omgivning: lärarkolleger, skolledning, skolbibliotekskolleger i din kommun m m. Allt för att tillgodose och sträva efter elevernas rättighet till en mångsidig skolbiblioteksverksamhet med hög kvalitet. En skolbiblioteksverksamhet som ska ge de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande.

    Vi behöver sätta fingret på vilken roll skolbibliotekarien har i den svenska skolan. Vem utformar och säkerställer kvalitetsnivån? Det talas om behöriga och obehöriga lärare. Vem talar om behöriga skolbibliotekarier? Om inte en kravspecificering på vad skolbiblioteksverksamhet innebär snart kommer till stånd är frågan om skolbibliotekarien ens kommer att finnas i framtidens skola.

    Jag håller med Lotta Davidson-Bask om självklarheten av strukturer och samordning för skolbiblioteken. Ansvaret för skolbiblioteksverksamheten i Sverige kastas mellan olika bord – och hamnar därmed i ett ingenmansland där ingen myndighet tar på sig ansvaret att leda skolbiblioteksverksamheten, varken på nationell eller på lokal nivå. Yrkesrollen blir diffus och tyvärr ofta också kravlös. Ingen formell utbildning krävs för att “ta hand om” ett skolbibliotek. Måldokument för verksamheten saknas, så också utvärdering och analys av verksamheten. Verksamheten befinner sig i de flesta fall i periferin – om den ens existerar!

    Ingen skolbibliotekarie ska behöva gå på knäna för att kunna uppnå verksamhetsmålen! Självklart ska DIK arbeta för bra arbetsvillkor för sina bibliotekarier. Men kanske utesluter inte detta att de har flera bollar i luften.

    Jag stödjer DIK:s initiativ att gå i spetsen med fanan för en skolbiblioteksverksamhet värd namnet. Det behövs en tydlig styrning och ansvar när det gäller ramarna för de svenska skolbiblioteken. Jag förutsätter att DIK har förmågan att ha flera bollar i luften samtidigt – i olika färger och storlekar.

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt

Digitalisering

Utmaning: Likvärdighet för digitala tjänster

Tre år har gått och projektet Digitalt först med användaren i fokus är avslutat. I slutrapporten konstateras att biblioteken måste fortsätta jobba för ökad likvärdighet för de digitala tjänster som erbjuds, sade riksbibliotekarie Karin Grönvall vid slutkonferensen.

25 feb 2021 • < 1 min

Ledare

Ett år med pandemin

Samma virus och smitta, men så olika sätt att agera. Tid och distans kanske kommer att göra det möjligt att förstå vad som egentligen var det mest rimliga.

24 feb 2021 • 2 min

Debatt

Replik: Faktafel i debatt om filterbubblor

När Mattias Beijmo kritiserar forskningen om sociala medier och polarisering och hävdar att filterbubblor visst finns, beskriver han i själva verket motsatsen av filterbubblor. Enligt Peter M Dahlgren innehåller artikeln flera faktafel.

24 feb 2021 • 3 min

Debatt

Farligt att blunda för bubblorna

Sociala medier polariserar åsiktsbildningen. Den som väljer att inte se det slår in på en riskabel väg, skriver författaren och digitaliseringsexperten Mattias Beijmo.

23 feb 2021 • 3 min