Kritik mot Diks utmärkelse om skolbibliotek

Sista dagen att skicka in ansökan till fackförbundet Diks utmärkelse Skolbibliotek i världsklass närmar sig. Enligt Dik är det ett sätt att lyfta skolbibliotekens roll och betydelse, men nu lyfts också kritik mot utmärkelsen.

Den 26 februari ska ansökningarna om att få utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass vara inne hos Dik. Ett hundratal ansökningar brukar komma in och för att säkerställa att de som får utmärkelsen verkligen är en del av det pedagogiska arbetet på skolan har kriterierna blivit fler och mer specifika i år.

Lotta Davidson-Bask, skolbibliotekarie på Polhemskolan i Lund, har länge varit kritisk till utmärkelsen. Och hon tröttnade helt när hon öppnade årets dokument som skulle fyllas i och såg listan på 20 kriterier som skulle uppfyllas och dokumenteras.

– Jag tycker att det är tokigt att vårt fackförbund delar ut priser till skolor. Det blir som en tävling mellan oss skolbibliotekarier om vem som kan formulera bäst svar på de här frågorna.

Hon anser att ett bra skolbibliotek kräver strukturer på skolan och i en kommun. Finns inte det blir det svårt för en enskild skolbibliotekarie att skapa bra verksamhet.

Ska du söka i år?

– Nix. Det blev droppen. Jag har inte tid, jag får prioritera annat.

På @Flodet_podden’s insta har det kommit igång en (ganska kritisk) debatt om #skolbibliotekivärldsklass efter att @Biblioteksblad1 citerat ett tweet från @LottaDB. Gå gärna in och kolla de tankar som kommit upp. ping @facketDIK https://t.co/a3EVnZg6jc

— Klara Önnerfält (@Klara_bokprat) February 4, 2021

Tillsammans med Klara Önnerfält, skolbibliotekarie i Stockholm, driver Lotta Davidson-Bask podden Flödet. I samband med en diskussion om utmärkelsen har andra också vädrat sin kritik. ”Att bli ett skolbibliotek i världsklass har jag lagt på hyllan”, skriver en person. ”Är det inte eg utmärkelsen och uppmärksamheten man vill åt? Och kan den energin läggas på annat som mer direkt ger effekter för eleverna?”, skriver en annan.

Någon är kluven och tycker att utmärkelsen är inspirerande och leder till viktiga diskussioner, men funderar över om det är Dik som bör dela ut den.

Anna Troberg, förbundsordförande i Dik, tycker att utmärkelsen fortfarande har en funktion och att den bidrar till bättre skolbibliotek. Hon håller med om att det är svårt för en enskild skolbibliotekarie att påverka situationen om de rätta förutsättningarna inte finns, men tycker att priset är ett sätt att visa hur man kan nå dit.

– Det här är ett sätt att visa hur ett bra skolbibliotek kan fungera och hur man kommer dit.

Hon påpekar också att många uppskattar utmärkelsen och vill delta.

Enligt Lotta Davidson-Bask kan man ledas till att tro att den som är tillräckligt utåtriktad och informerar tillräckligt om sin verksamhet kan skapa ett bra skolbibliotek.

– Vi behöver komma bort bilden av att en skolbibliotekarie är en hjälte som kämpar. Om man får ett skolbibliotek som fungerar i världsklass beror det på att det finns strukturer, en kommun som satsar och har en samordning och en skolledare som sätter en budget.

Men allt är inte dåligt med priset, poängterar hon, och tillägger att hon förstår intentionen. Men hon tycker ändå att Dik borde ägna sig mer åt att förbättra arbetsvillkoren för skolbibliotekarier i stället.

– Det är bra med tips och idéer, men har du tre olika skolor, hur ska du då kunna bedriva en bra verksamhet? Jag tycker att Dik ska fokusera på att få till rimliga tjänster. Vilken ingenjör skulle nöja sig med en 67-procentig tjänst fördelad på olika arbetsplatser? För så ser det ut för många.

Men Anna Troberg anser att utmärkelsen är ett av flera sätt att uppmärksamma de förutsättningar som behövs för ett bra skolbibliotek och berättar att utmärkelsen ofta får stor uppmärksamhet lokalt.

– Det sätter ofta i gång en diskussion om värdet av skolbibliotek. Och vi har sett att om en skola har fått utmärkelsen steppar skolor runtomkring upp sig. Det ser vi som mycket positivt.

Anna Troberg påpekar också att det tyvärr fortfarande finns många som inte vet eller förstår vad som krävs för att skolbibliotek ska fungera och hänvisar till förra veckans inspel från Friskolornas riksförbund med anledning av skolbiblioteksutredningen.

– Det handlar om att uppmärksamma vad skolbiblioteken kan bidra med, för redan där är det många som inte känner till det. Och även om man inser det vet man inte hur man tar sig dit. Men det här är inte enda sättet vi jobbar på, vi gör många andra saker också naturligtvis.