Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
19 feb 2021 • 3 min
Sista dagen att skicka in ansökan till fackförbundet Diks utmärkelse Skolbibliotek i världsklass närmar sig. Enligt Dik är det ett sätt att lyfta skolbibliotekens roll och betydelse, men nu lyfts också kritik mot utmärkelsen.
Den 26 februari ska ansökningarna om att få utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass vara inne hos Dik. Ett hundratal ansökningar brukar komma in och för att säkerställa att de som får utmärkelsen verkligen är en del av det pedagogiska arbetet på skolan har kriterierna blivit fler och mer specifika i år.
Lotta Davidson-Bask, skolbibliotekarie på Polhemskolan i Lund, har länge varit kritisk till utmärkelsen. Och hon tröttnade helt när hon öppnade årets dokument som skulle fyllas i och såg listan på 20 kriterier som skulle uppfyllas och dokumenteras.
– Jag tycker att det är tokigt att vårt fackförbund delar ut priser till skolor. Det blir som en tävling mellan oss skolbibliotekarier om vem som kan formulera bäst svar på de här frågorna.
Hon anser att ett bra skolbibliotek kräver strukturer på skolan och i en kommun. Finns inte det blir det svårt för en enskild skolbibliotekarie att skapa bra verksamhet.
Ska du söka i år?
– Nix. Det blev droppen. Jag har inte tid, jag får prioritera annat.
På @Flodet_podden’s insta har det kommit igång en (ganska kritisk) debatt om #skolbibliotekivärldsklass efter att @Biblioteksblad1 citerat ett tweet från @LottaDB. Gå gärna in och kolla de tankar som kommit upp. ping @facketDIK https://t.co/a3EVnZg6jc
— Klara Önnerfält (@Klara_bokprat) February 4, 2021
Tillsammans med Klara Önnerfält, skolbibliotekarie i Stockholm, driver Lotta Davidson-Bask podden Flödet. I samband med en diskussion om utmärkelsen har andra också vädrat sin kritik. ”Att bli ett skolbibliotek i världsklass har jag lagt på hyllan”, skriver en person. ”Är det inte eg utmärkelsen och uppmärksamheten man vill åt? Och kan den energin läggas på annat som mer direkt ger effekter för eleverna?”, skriver en annan.
Någon är kluven och tycker att utmärkelsen är inspirerande och leder till viktiga diskussioner, men funderar över om det är Dik som bör dela ut den.
Anna Troberg, förbundsordförande i Dik, tycker att utmärkelsen fortfarande har en funktion och att den bidrar till bättre skolbibliotek. Hon håller med om att det är svårt för en enskild skolbibliotekarie att påverka situationen om de rätta förutsättningarna inte finns, men tycker att priset är ett sätt att visa hur man kan nå dit.
– Det här är ett sätt att visa hur ett bra skolbibliotek kan fungera och hur man kommer dit.
Hon påpekar också att många uppskattar utmärkelsen och vill delta.
Enligt Lotta Davidson-Bask kan man ledas till att tro att den som är tillräckligt utåtriktad och informerar tillräckligt om sin verksamhet kan skapa ett bra skolbibliotek.
– Vi behöver komma bort bilden av att en skolbibliotekarie är en hjälte som kämpar. Om man får ett skolbibliotek som fungerar i världsklass beror det på att det finns strukturer, en kommun som satsar och har en samordning och en skolledare som sätter en budget.
Men allt är inte dåligt med priset, poängterar hon, och tillägger att hon förstår intentionen. Men hon tycker ändå att Dik borde ägna sig mer åt att förbättra arbetsvillkoren för skolbibliotekarier i stället.
– Det är bra med tips och idéer, men har du tre olika skolor, hur ska du då kunna bedriva en bra verksamhet? Jag tycker att Dik ska fokusera på att få till rimliga tjänster. Vilken ingenjör skulle nöja sig med en 67-procentig tjänst fördelad på olika arbetsplatser? För så ser det ut för många.
Men Anna Troberg anser att utmärkelsen är ett av flera sätt att uppmärksamma de förutsättningar som behövs för ett bra skolbibliotek och berättar att utmärkelsen ofta får stor uppmärksamhet lokalt.
– Det sätter ofta i gång en diskussion om värdet av skolbibliotek. Och vi har sett att om en skola har fått utmärkelsen steppar skolor runtomkring upp sig. Det ser vi som mycket positivt.
Anna Troberg påpekar också att det tyvärr fortfarande finns många som inte vet eller förstår vad som krävs för att skolbibliotek ska fungera och hänvisar till förra veckans inspel från Friskolornas riksförbund med anledning av skolbiblioteksutredningen.
– Det handlar om att uppmärksamma vad skolbiblioteken kan bidra med, för redan där är det många som inte känner till det. Och även om man inser det vet man inte hur man tar sig dit. Men det här är inte enda sättet vi jobbar på, vi gör många andra saker också naturligtvis.
1 kommentarer
Bibliotekssektorns lobbyister kämpar om verklighetsbeskrivningen. "När folkbiblioteket beskrivs som laglöst land måste man ingripa."
11 aug 2022 • 5 min
Den som informerar om sexuell och reproduktiv hälsa kan bryta mot lagen i delstater som infört förbud mot abort. Det befarar USA:s biblioteksförening ALA som fördömer allt begränsande av information.
10 aug 2022 • < 1 min
Vid valet 2018 plockades regnbågsflaggor ner på flera bibliotek som fungerade som vallokaler. En kränkning som kan få hbtq+personer att känna otrygghet i ett rum som inte längre är välkomnande, skriver styrgruppen för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för arbete med hbtq+.
9 aug 2022 • 3 min
För att frigöra tid och resurser införs intelligenta mediehanteringssystem på folk- och universitetsbibliotek. Det beskrivs som en vattendelare. ”Det är viktigt att vi lär oss hur vi kan arbeta med denna teknik", säger Lovisa Liljegren, bibliotekarie som skrivit en mastersuppsats om systemet.
8 aug 2022 • 4 min
Det ska vara enklare för besökare att hitta information kring känsliga ämnen på Malmö stadsbibliotek. Inspirationen kommer från andra sidan Atlanten, förklarar Andrea Hofmann på Malmö stad.
5 aug 2022 • 2 min
Ifla och Unesco har presenterat en uppdatering av sitt folkbiblioteksmanifest. Forskaren Ola Pilerot är positiv – men samtidigt kritisk mot otydlighet och att bibliotek framställs i linje med samhällets ”marknadifiering”.
3 aug 2022 • 2 min
Det som lyfts fram som lösningen på spridningen av desinformation – källkritik – riskerar att användas i motsatt syfte av dem som vill sprida falska uppgifter. Forskarna Olof Sundin och Jutta Haider synar komplexiteten i sin nya bok.
2 aug 2022 • 5 min
Fyra svenska röster från bibliotekens världskongress Ifla Wlic som under veckan ägt rum i Dublin, Irland.
29 jul 2022 • 4 min
Efter några turbulenta månader av vittnesmål om den giftiga kulturen i Iflas ledning bad organisationens ordförande Barbara Lison om ursäkt när bibliotekens världskongress avslutades i Dublin på torsdagen. Men de som väntat sig grundliga förklaringar och en konstruktiv plan för vägen framåt fick inte mycket med sig från Irland.
29 jul 2022 • 2 min
Med bara dagar kvar till Iflas WLIC-konferens i Dublin ser Annelie Janred från Göteborg fram emot att träffa internationella kollegor igen.
21 jul 2022 • 2 min
Äntligen semestertid och tid att ta igen sig. Här får du tips om några av vårens bästa reportage i Biblioteksbladet. Trevlig sommar!
14 jul 2022 • 2 min
De missförhållanden som har uppdagats inom Iflas kansli och ledning har lett till att medlemmar kräver en oberoende utredning. Den europeiska sektionen har undertecknat skrivelsen, liksom Svensk biblioteksförening.
12 jul 2022 • 2 min
Jag antar att jag är käringen mot strömmen. Jag tycker att det är positivt att DIK snabbt är på fötterna och hänger på det utmärkta betänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning genom att förändra kriterierna för Skolbibliotek i världsklass. Man kan tycka vad man vill om priser och utmärkelser. En diskussion jag lämnar därhän.
Men prisutformarens kriterier för den kvalitet som priset ska stå för bör inte vara en flummig och konturlös nivå som vem som helst kan uppnå. En utmärkelse är ett riktvärde och ett kvalitetsvärde som utmärker excellens inom just det området som avses.
Flera suckar över den lista som DIK ställt upp inför kriterierna för det nya priset Skolbibliotek i Världsklass. Någon tycker att deras skola satsar på läslust i biblioteket och att det är bra nog. Andra sliter sitt hår i förtvivlan och undrar hur de i hela friden ska kunna hinna med allt det där som står i kriterierna. Någon funderar på om de där riktlinjerna verkligen är de som man ska sträva efter. Där hamnar vi återigen på problemet med avsaknaden av en gemensam övergripande plan och målformulering i linje med skolornas planer. Det blir ett tyckande. Hur i hela friden ska vi kunna ha en högkvalitativ skolbiblioteksverksamhet när var och en skolbibliotekarie får tycka och göra som hen vill? Tänk om lärarna skulle resonera så och strunta i sin kursplan!
Nu har vi ett utomordentligt och tydligt dokument som ligger på regeringens bord med förslag på åtgärder till att stärka skolbiblioteken i syfte att ge alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek. En utredning som föreslår åtgärder för att stärka skolbiblioteken i syfte att ge elever likvärdig tillgång till ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet med fackutbildade bibliotekarier. Det är därför så glädjande att det parallellt från fackligt håll nu omedelbart bums spaltas upp kriterier på hur ett Skolbibliotek i Världsklass ska se ut.
Men är det så att onödig energi och tid spills på ansökningsifyllandet? Energi som skulle kunna läggas på annat och som ger mer direkt effekt för eleverna? Visst det är jobbigt att behöva läsa och fylla i. Men samtidigt som du fyller i reflekterar du över din skolbiblioteksverksamhet och kan ställa den i relation till det omgivande samhällets krav på sina medborgare. Du får också möjlighet att diskutera frågorna med din direkta omgivning: lärarkolleger, skolledning, skolbibliotekskolleger i din kommun m m. Allt för att tillgodose och sträva efter elevernas rättighet till en mångsidig skolbiblioteksverksamhet med hög kvalitet. En skolbiblioteksverksamhet som ska ge de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande.
Vi behöver sätta fingret på vilken roll skolbibliotekarien har i den svenska skolan. Vem utformar och säkerställer kvalitetsnivån? Det talas om behöriga och obehöriga lärare. Vem talar om behöriga skolbibliotekarier? Om inte en kravspecificering på vad skolbiblioteksverksamhet innebär snart kommer till stånd är frågan om skolbibliotekarien ens kommer att finnas i framtidens skola.
Jag håller med Lotta Davidson-Bask om självklarheten av strukturer och samordning för skolbiblioteken. Ansvaret för skolbiblioteksverksamheten i Sverige kastas mellan olika bord – och hamnar därmed i ett ingenmansland där ingen myndighet tar på sig ansvaret att leda skolbiblioteksverksamheten, varken på nationell eller på lokal nivå. Yrkesrollen blir diffus och tyvärr ofta också kravlös. Ingen formell utbildning krävs för att “ta hand om” ett skolbibliotek. Måldokument för verksamheten saknas, så också utvärdering och analys av verksamheten. Verksamheten befinner sig i de flesta fall i periferin – om den ens existerar!
Ingen skolbibliotekarie ska behöva gå på knäna för att kunna uppnå verksamhetsmålen! Självklart ska DIK arbeta för bra arbetsvillkor för sina bibliotekarier. Men kanske utesluter inte detta att de har flera bollar i luften.
Jag stödjer DIK:s initiativ att gå i spetsen med fanan för en skolbiblioteksverksamhet värd namnet. Det behövs en tydlig styrning och ansvar när det gäller ramarna för de svenska skolbiblioteken. Jag förutsätter att DIK har förmågan att ha flera bollar i luften samtidigt – i olika färger och storlekar.