Höj rösten och stötta varandra. Det är Nadine Farid Johnsons uppmaning till världens bibliotekarier i tider när utrensningen av böcker pågår på bibliotek och i skolor. Men, som vd för Amerikanska Pen i Washington, varnar hon också för att plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna.

– Vi ser en nedgång i rätten till yttrandefrihet, säger Nadine Farid Johnson, och konstaterar att frågan redan är uppe för diskussion på högsta politiska nivå i USA.

På sitt besök på Biblioteksdagarna i Linköping talar hon om en explosion av utrensade böcker och inskränkningar i läroplanen på flera håll i USA. Under senaste läsåret har 138 skoldistrikt i 32 delstater plockat bort mer än 2 500 böcker efter klagomål från föräldrar och andra privatpersoner. Det berör över 5 000 skolor och nästan 4 miljoner elever, enligt Amerikanska Pen.

Utrensning av böcker som anses obekväma kan mycket väl bli en fråga i presidentvalskampanjen, säger hon till Biblioteksbladet. Inte minst sedan Ron DeSantis, republikansk guvernör i Florida som har frihet från indoktrinering som ett av sina slagord, i veckan har meddelat att han ställer upp och utmanar Donald Trump som Republikanernas presidentkandidat.

– Det är sanslöst att vi pratar om detta i en presidentvalskampanj 2023, säger hon och lägger till att läget är bekymmersamt.

Amerikanska Pen är opolitisk organisation och tar bara ställning för det fria ordet. Det spelar ingen roll om censurförsöken kommer från höger eller vänster, det är lika odemokratiskt. Därför tycker hon att det är viktigt att inte heller ändra i böcker som har ett daterat eller exempelvis rasistiskt språk. Som av en tillfällighet översköljs, samtidigt som vi pratar, sociala medier av kommentarer kring det inlägg som Högsbo bibliotek gjorde om Lena Anderssons böcker.

Som exempel nämner hon de ändringar som nyligen gjordes i Roald Dahls böcker. I stället för att ändra i böcker eller plocka bort dem, bör biblioteken sätta in dem i ett sammanhang och erbjuda kompletterande litteratur, säger Nadine Farid Johnson.

– Man bör förklara varför det är skadligt och lära från det. Om vi raderar det kommer det inte att försvinna från vår historia, men vi kommer inte att kunna lära något av den. Det här handlar inte om politik, utan om principer och konstitutionella rättigheter.

Och det är här bibliotekariens viktiga roll kommer in. I samband med sitt tal på Biblioteksdagarna får hon massiva applåder när hon kliver upp på scenen. Och kärleken är ömsesidig.

– Ni är de tysta hjältarna i centrum av den här galenskapen, säger hon och pekar ut över åhörarsalen.

– Jag vill slå fast, otvetydigt och ärligt, att ni är sedda, stöttade och djupt uppskattade.

Hon konstaterar att den ändrade lagstiftningen och besluten att plocka bort böcker från hyllorna efter enskilda påstötningar innebär att bibliotekariernas kunskap och professionalism bortses från. Biblioteken som förser invånare med information och förklarar sammanhangen ”kunde inte vara viktigare” förklarar hon senare för Biblioteksbladet.

Det som gör det så allvarligt, menar Nadine Farid Johnson, är att barn fråntas rätten att ta del av beskrivningar av verkligheten när böcker plockas bort från bibliotek och skolbibliotek. Men det handlar också om att läroplanen ändras i skolor och att universitetsutbildningen ändras, för att elever och studenter inte ska ta del av det som anses skadligt eller problematiskt. Exempelvis kan allt sexuellt innehåll i böcker nu klassas som pornografiskt.

Det räcker ofta med att en individ anmäler en bok som olämplig för att den ska plockas bort. Och det har visat sig att ett fåtal individer står för en mycket stor andel av kraven på att plocka bort böcker från bibliotekshyllor. En av de böcker som  har rensats bort hade anmälts av en enskild förälder för att vara ”kontroversiell”, en annan för att den var ”deprimerande” och ytterligare en plockades bort för att den nämnde Black lives matter-rörelsen.

Visserligen har vi sett attacker mot det fria ordet vid flera tillfällen genom historien, men dagens utrensning av böcker från skolbibliotek och folkbibliotek i flera av USA:s delstater skiljer sig. Dels för att internet finns och dels för att politikerna använder frågan som ett populärt grepp att nå fler väljare och nya lagar har stiftats på delstatsnivå.

Men hur kommer det sig då att politiker vinner röster på att rensa ut böcker?

– Det är en bra fråga. Jag tror att det handlar om kontrollen över barnens utbildning. En skillnad nu jämfört med tidigare är att det har vuxit fram en ny kategori böcker som riktar sig till ungdomar, för att få dem att läsa mer, och det är ofta dessa som plockas bort, för att barn inte ska utsättas för vissa idéer och erfarenheter. Men grunden är att, oavsett vad en förälder vill, ska den inte kunna använda sig av regeringen eller myndigheterna för att förbjuda vissa böcker. Det är odemokratiskt.

Fenomenet sprider sig. De svenska protesterna mot dragartister som läser sagor på bibliotek är som hämtade från USA. I dagarna meddelades att delstaten Montana har infört ett generellt förbud mot att låta personer utklädda i drag läsa sagor för barn på bibliotek och i skolor.

Och liknande rop på utrensning av böcker har setts i såväl Kanada som Storbritannien och Australien, säger Nadine Farid Johnson.

– Det är det sista vi borde exportera, säger hon, men lägger till att USA även har importerat problem från andra håll.

Ett exempel New College i Florida, där ledning och lärare har bytts ut, på liknande sätt som har skett i Ungern.

Exemplen på böcker som rensas bort är otaliga och det kan alltså räcka med att en enda person klagar och tycker att boken är olämplig för att den ska tas ner. Ett av de senare exemplen är talet av Amanda Gorman. Någon kanske minns hennes poetiska tal när Joe Biden svors in som president? Hennes läsning av The Hill We Climb fick spridning över hela världen. Nu är boken med dikten alltså borttagen från skolbibliotek i Miami-Dade i Florida efter att en person anmälde en del i boken som ”inte undervisande och indirekt hatisk”.

Fallet har fått stor spridning på sociala medier och Amanda Gorman har startat en insamling till Amerikanska Pen. Och det finns en möjlighet att uppmärksamheten leder till något bra, säger Nadine Farid Johnson. Men, som så ofta, det beror på vem som tar del av informationen.

Trots att utrensningen eskalerar är Nadine Farid Johnson hoppfull för att de demokratiska rättigheterna i slutändan ska vinna mark.

– Uppmärksamhet är bra och det kan hjälpa. Det här har hänt flera gånger i historien, emellanåt bubblar det upp önskemål på att förbjuda böcker. Men till sist har alltid våra demokratiska rättigheter vunnit och jag är hoppfull om att utrensningen ska avta igen. Och jag hoppas att de elever som har blivit fråntagna rätten till viss information inser det och kommer se till att det inte händer igen.

Men det är viktigt att höja rösten. Inte bara för bibliotekarier och lärare som råkar ut för inskränkningar i sitt arbete, utan för alla.

– Det är upp till oss andra att höja rösten och visa att vi stödjer dem. Just nu är de högsta rösterna de som vill orsaka skada, säger hon.

Hon tipsar bibliotekspersonal att ta stöd från varandra i olika nätverk.

– Jag vill påminna alla bibliotekarier om att vi är många som stödjer dem, fler än dem som inte göra det.

– Jag vill också säga att det är viktigt att komma ihåg den unika roll som bibliotekarier spelar. Det måste fortsätta.