”Vi bör tänka över om vi registrerar folk i onödan”

6 feb 2024 • 2 min

De flesta i biblioteksvärlden varnar för en krock mellan bibliotekslagen och en eventuell lag om anmälningsplikt, men inte alla. Kan lösningen finnas i att registrera biblioteksbesökarna i mindre utsträckning?

Drygt 63 procent av landets bibliotekschefer anser att en lag om anmälningsplikt inte är förenlig med bibliotekens uppdrag enligt bibliotekslagen. Det framkommer i en enkätundersökning som Biblioteksbladet gjort bland landets folkbibliotekschefer. Var tredje svarar att de inte vet och bara drygt 2 procent svarar ja.

En av de som har svarat ja är Marie Sääf, bibliotekschef i Linköping. Hon säger att alla bibliotekstjänster kan användas av personer som saknar uppehållstillstånd. Och hon tror inte att biblioteken skulle behöva hamna i situationer där de blir skyldiga att informera polisen eller Migrationsverket om besökare som saknar tillstånd att befinna sig i Sverige.

– Jag tänker att vi inte behöver hamna i de här situationerna. Vi har väldigt liten anledning att samla in den informationen om människor. Det finns inget som gör att vi måste veta vem som har uppehållstillstånd eller inte.

På Götabiblioteken, alltså folkbiblioteken i Östergötland, är varken legitimation eller personnummer ett krav för att skaffa lånekort.

– De flesta lämnar det, men vi kräver det inte, säger Marie Sääf.

Och visst kan detta vara förenat med vissa risker i form av ökat svinn, medger hon. Men biblioteket har utvärderat riskerna och anser att de inte är särskilt stora.

– För oss känns det bättre att inte behöva veta.

Det kan enligt Marie Sääf finnas flera anledningar till att inte kräva låntagarnas personnummer. Exempelvis kan det komma barn som vill skaffa lånekort och inte kan sitt personnummer.

– Det kan finnas olika anledningar och det är ett ganska praktiskt resonemang. Vi bör tänka efter om det är så att vi registrerar i onödan. Man kan i alla fall fundera på om vi kräver in lite för mycket uppgifter, säger hon.

Den kan också uppstå situationer då det är bättre att bibliotekspersonalen inte känner till låntagarnas personnummer.

– Jag blir lite förvånad ibland att man inte funderar på det här. Det kan komma andra påbud också. Tänk om vi skulle börja anmäla vilka som lånar hbtqi-böcker. Då är det ganska skönt att vi inte har alltför mycket uppgifter.

Enkätundersökning skickades till bibliotekscheferna i landets 290 kommuner i början av januari och 222 svar har kommit in, en svarsfrekvens på 76 procent.

2 kommentarer

  1. Om jag tolkar artikeln rätt så kan man på Götabiblioteken få ett bibliotekskort, ett konto sätts upp, med vilken mejladress som helst. Så det skulle alltså vara möjligt för vem som helst att även använda min mejladress för det? Även om inga betalningskrav etc kopplas till ett sånt konto (det nämns inte i artikeln) så känns det lite olustigt.

    När man har ett system med personuppgifter har man ett juridiskt ansvar att se till att uppgifterna som hanteras är korrekta (GDPR). För övrigt håller jag med om att man inte ska registrera uppgifter i onödan, vilket ju också ingår i GDPR.

  2. För GDPR:n, som ju är väldigt strikt i biblioteksvärlden, känns det viktigt att vi legitimerar våra låntagare. Legitimering är ju faktiskt även ett skydd för låntagaren. Om det däremot blir nya lagar med tvång på anmälningsplikt och, som artikelns hypotes, datainsamling om vad folk läser så kan får man ju se över hur man ska göra för att bäst skydda låntagarna i den situationen. Vi är ju dock inte där än.

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min