Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
”Vi bör tänka över om vi registrerar folk i onödan”
6 feb 2024 • 2 min
De flesta i biblioteksvärlden varnar för en krock mellan bibliotekslagen och en eventuell lag om anmälningsplikt, men inte alla. Kan lösningen finnas i att registrera biblioteksbesökarna i mindre utsträckning?
Marie Sääf, bibliotekschef i Linköping, är inte så säker på att en anmälningsplikt skulle krocka med bibliotekslagen.
Drygt 63 procent av landets bibliotekschefer anser att en lag om anmälningsplikt inte är förenlig med bibliotekens uppdrag enligt bibliotekslagen. Det framkommer i en enkätundersökning som Biblioteksbladet gjort bland landets folkbibliotekschefer. Var tredje svarar att de inte vet och bara drygt 2 procent svarar ja.
En av de som har svarat ja är Marie Sääf, bibliotekschef i Linköping. Hon säger att alla bibliotekstjänster kan användas av personer som saknar uppehållstillstånd. Och hon tror inte att biblioteken skulle behöva hamna i situationer där de blir skyldiga att informera polisen eller Migrationsverket om besökare som saknar tillstånd att befinna sig i Sverige.
– Jag tänker att vi inte behöver hamna i de här situationerna. Vi har väldigt liten anledning att samla in den informationen om människor. Det finns inget som gör att vi måste veta vem som har uppehållstillstånd eller inte.
På Götabiblioteken, alltså folkbiblioteken i Östergötland, är varken legitimation eller personnummer ett krav för att skaffa lånekort.
– De flesta lämnar det, men vi kräver det inte, säger Marie Sääf.
Och visst kan detta vara förenat med vissa risker i form av ökat svinn, medger hon. Men biblioteket har utvärderat riskerna och anser att de inte är särskilt stora.
– För oss känns det bättre att inte behöva veta.
Det kan enligt Marie Sääf finnas flera anledningar till att inte kräva låntagarnas personnummer. Exempelvis kan det komma barn som vill skaffa lånekort och inte kan sitt personnummer.
– Det kan finnas olika anledningar och det är ett ganska praktiskt resonemang. Vi bör tänka efter om det är så att vi registrerar i onödan. Man kan i alla fall fundera på om vi kräver in lite för mycket uppgifter, säger hon.
Den kan också uppstå situationer då det är bättre att bibliotekspersonalen inte känner till låntagarnas personnummer.
– Jag blir lite förvånad ibland att man inte funderar på det här. Det kan komma andra påbud också. Tänk om vi skulle börja anmäla vilka som lånar hbtqi-böcker. Då är det ganska skönt att vi inte har alltför mycket uppgifter.
Enkätundersökning skickades till bibliotekscheferna i landets 290 kommuner i början av januari och 222 svar har kommit in, en svarsfrekvens på 76 procent.
Om jag tolkar artikeln rätt så kan man på Götabiblioteken få ett bibliotekskort, ett konto sätts upp, med vilken mejladress som helst. Så det skulle alltså vara möjligt för vem som helst att även använda min mejladress för det? Även om inga betalningskrav etc kopplas till ett sånt konto (det nämns inte i artikeln) så känns det lite olustigt.
När man har ett system med personuppgifter har man ett juridiskt ansvar att se till att uppgifterna som hanteras är korrekta (GDPR). För övrigt håller jag med om att man inte ska registrera uppgifter i onödan, vilket ju också ingår i GDPR.
För GDPR:n, som ju är väldigt strikt i biblioteksvärlden, känns det viktigt att vi legitimerar våra låntagare. Legitimering är ju faktiskt även ett skydd för låntagaren. Om det däremot blir nya lagar med tvång på anmälningsplikt och, som artikelns hypotes, datainsamling om vad folk läser så kan får man ju se över hur man ska göra för att bäst skydda låntagarna i den situationen. Vi är ju dock inte där än.