Dark Academia – en genre växer fram på Booktok

Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknads­kunskap vid Lunds universitet.

Essän är publicerad i Biblioteksbladet 4/2025, ”Numret om Booktok”.

Hösten är den tid då fenomenet Dark Academia framhävs särskilt på Booktok, Tiktoks community för litteratur och läsning. Booktoks popularitet framgår bland annat av att hashtagen använts i över 35 miljoner inlägg och även fått stor räckvidd utanför Tiktok. Inläggen om Dark Academia utmärks av höstliga färgval, mysiga biblioteksinteriörer, blandat med gotiska bilder av korpar, hotfulla mörka moln och stora, akademiska byggnader. Ibland definieras fenomenet som i första hand en estetisk stilriktning, andra gånger framhävs det istället som en subkultur bland ungdomar, där denna estetik ingår. Gemensamt för båda är ett starkt fokus på litteratur.

Dark Academia på Booktok – estetik och subkultur

Dark Academia anger även den tematiska och estetiska inriktningen på ett visst slags böcker som betonar mörka motiv i en akademisk miljö. 

Estetiken omfattar inte bara böcker utan även mode, inredning, film, musik och konst, och det som betonas är litteratur, akademi, klassisk kultur och gotiska miljöer och motiv. Forskaren Simone Murray har visat att fenomenet har funnits på sociala plattformar sedan runt 2014, även om det blivit som mest omtalat under och efter pandemin. Det uppstod på Tumblr, migrerade sedan till Twitter runt 2017, och därpå till de bildcentrerade plattformarna Pinterest och Instagram. Det är dock på Tiktok som det fått störst genomslag. 

Dark Academia har tydliga samband med det fenomen som beskrivits som ”bookishness”, alltså ett vurmande för bokkultur och läsning av i första hand fysiska böcker (Pressman). Bookishness uppstår ofta i relation till digitala medier och kan även ses som en effekt av att de får allt större dominans i våra liv. Intresset för fysiska böcker blir en motreaktion mot det digitala, trots att det i hög utsträckning är i sociala medier som fenomenet florerar.

Från fankultur till bokmarknad

I Booktok-communityn visas böckerna oftast fram och kommenteras en efter en med kreatören i bild, alternativt i olika former av arrangemang. Ett av de vanligaste är en hög med böcker som ”bläddras” igenom som en kortlek där man bara får se omslag, författarnamn och titlar. Detta kan ske med eller utan muntlig kommentar och ofta med en musikslinga som ackompanjemang.

Deltagare på Tiktok överlag tar ofta på sig en roll som skapare av inlägg som andra kan reagera på och kommentera. Det rör sig om bildcollage eller kortare videoklipp med eller utan pålagt ljud. Gemensamt för de flesta inlägg är att de är bearbetningar av andra verk, till exempel från litteratur, film, fotokonst, musik etcetera.

Det finns därför en tydlig koppling till fankultur, där fans inspireras till att skapa egna kreationer av ett existerande verk eller ett fiktivt universum. Efterhand som fenomenet blivit alltmer uppmärksammat har även bokhandeln och biblioteken influerats till att använda Booktok-kategorier som marknadsföring av litteratur för unga läsare. Det är till till exempel inte ovanligt med en egen hylla för böcker som rekommenderas på Booktok. Många av de författare och böcker som framhävs har blivit populära bästsäljare. 

De som diskuterar litteratur och läsning på Booktok har med andra ord kommit att få synlighet och makt på bokmarknaden när det gäller såväl kommersiell framgång som litterära kategoriseringar.

Det går att se ett samband mellan fenomenet Dark Academia och ungdomars situation under pandemin då det på grund av påtvingad off-campus-undervisning uppstod behov att få uppleva den akademiska kulturen och miljön på andra sätt. En annan förklaring är att det är en nostalgisk motreaktion mot hur dagens universitet vänder sig alltmer bort från äldre ideal, när akademisk och särskilt humanistisk bildning sågs som värdefullt i sig (Murray).

I en amerikansk kontext (där fenomenet är som mest utbrett) är det även värt att notera att universitetskulturen kan betraktas som något oåtkomligt och därför exotiskt för ungdomar vars föräldrar inte är ekonomiskt välbärgade och inte kan betala höga terminsavgifter.

Läs också: Hon ifrågasätter Booktok-kritiken: ”Vi befinner oss i en läskris”

Den hemliga historien och kanonbildningen

Som ett litterärt fenomen kretsar Dark Academia runt en tematik hämtad ur Donna Tartts kända roman Den hemliga historien från 1992. Det skulle till och med kunna betraktas som en fankultur som uppstått kring romanen. Det har sedan kommit att inbegripa en hel räcka med andra berättelser. I ett inlägg tar kreatören Arabella till exempel upp Tartts bok som den första i sin rad av tio bokrekommendationer med kommentaren: ”First and most importantly, you can’t talk about dark academia without mentioning this book” (@arab3l1a, 2023). Kommentaren, liksom de många förekomsterna av The Secret History i videor om Dark Academia på Booktok, vittnar om bokens centrala ställning.

Romanen handlar om en grupp studenter som läser klassisk grekiska under den inspirerande och hemlighetsfulle professorn Julian Morrow vid Hampton College. Gruppen isolerar sig från övriga studenter och utövar i hemlighet dionysiska orgier och experiment som resulterar i två mord. Berättelsens huvudpersoner beskrivs på ett tvetydigt sätt, eftersom deras gemenskap skildras inifrån som betonad av stark vänskap och till och med kärlek, medan deras handlingar och personliga egenskaper är högst problematiska, om inte direkt onda. Samtidigt problematiseras ekonomiska och sociala skillnader i romanen. Andra inslag ur romanen som inspirerar Dark Academia är bland annat de skräckbetonade inslagen, mörka krafter och mörka miljöer, gamla akademiska byggnader och högkulturell estetik.

Förutom Den hemliga historien kan fyra böcker sägas representera kärnan för Dark Academia på Booktok: M. L. Rios If We Were Villains från 2017, Oscar Wildes klassiska bok Dorian Grays porträtt från 1891 och Babel av R. F. Kuang från 2022. Redan i detta urval framträder att spännvidden i ålder mellan verken är kännetecknande för Dark Academia. Enskilda Booktokare lyfter bland annat fram titlar som Shakespeares Macbeth från tidigt 1600-tal, Mary Shelleys Frankenstein från 1818 och Evelyn Waughs En förlorad värld från 1945, tillsammans med en mängd titlar från andra årtal – såväl nya som äldre. De äldre titlarna överraskar när de ställs vid sidan av nyskrivna verk i en genre som fortfarande – som det verkar – håller på att definieras.

Booktok-kreatörerna tycks i flera sammanhang osäkra på vad som kan kallas Dark Academia och inte, och påpekar detta själva. Det blir samtidigt tydligt att deras rekommendationer syftar till att definiera och avgränsa Dark Academia. Många använder också begreppet ”genre”, andra problematiserar om det ska betraktas som en genre eller inte. De förslag som ges i rekommendationsinläggen kan i själva verket ses som ett slags lekfull förhandling om vilka särdrag som kännetecknar en Dark Academia-bok och vilka böcker som ska ingå. Det blir en balansgång mellan att visa att man är väl underrättad om genrens kärna och att ge nya och originella förslag på andra titlar som kan betraktas på ett nytt sätt genom att tolkas genom Dark Academia som lins. 

Trots den stora spännvidden i böckernas utgivningsår är merparten av de som nämns skrivna under de senaste fem åren. Man skulle därmed kunna beskriva Dark Academia som en ny genre med ingredienser och centrala troper inspirerade från äldre litteratur. Tartts bok är skriven 1992 och är därmed betydligt äldre än Dark Academia som fenomen. Tack vare dess centrala roll har den fått förnyad aktualitet på bokmarknaden. Nytt ljus kastas över såväl Tartts roman som äldre verk. De många nyskrivna böcker som läsarna också lyfter fram, marknadsförs som Dark Academia av förlag och bokhandlare. De tycks också hämta inspiration av de litterära konventioner som diskuteras av Booktokers. 

Det går alltså att se att det idag växer fram en litterär genre med nya titlar på bokmarknaden som blandar gammalt och nytt.

Genre i förändring: marknad och makt

En annan central aspekt är hur gränserna dras mellan den och andra litterära (och filmiska) genrebeteckningar. Många av böckerna hämtar gotiska stildrag, stämningar, motiv och miljöer från skräckromantik. Flera beskrivs som ”mysteries”, några som fantasy, thrillers och ibland även romance. Erotiska inslag är vanligt och det förekommer även många relationer med queer inriktning. Detta innebär att Dark Academia på sätt och vis går på tvärs med andra genrer. 

Dark Academia fungerar också på ett sätt som tycks utmärkande för genrer i en tid då berättelser rör sig mellan flera olika mediala sammanhang, och därmed blir mer diffust tecknade. En jämförelse kan göras med fenomenet Nordic Noir, som också framstår som otydligt eftersom det innehåller såväl litteratur som film och tv-serier i olika genrer, som deckare, politiska thrillers och skräck. Samtidigt har de verk som räknas dit gemensamma stildrag, som valet av miljöer och stämningar. Precis som Dark Academia skulle Nordic Noir kunna beskrivas som en estetisk stilriktning, som ofta används som en genrebeteckning när man talar om dess litterära alster och har en genreliknande funktion på bokmarknaden. 

Inläggen på Booktok uttrycker för det mesta en personlig hållning och rekommendationerna utgår ifrån personlig smak och egna associationsvägar. Som nämnts har de en karaktär av förslag i kombination med en försäkran om att man känner till genren (genom att till exempel nämna Tartts eller Rios böcker). Detta innebär att den bestäms utifrån läsarnas personliga preferenser. Samtidigt innebär de enskilda videorna att varje skapares status som kuratorer av genren stärks. Ju fler videor med rekommendationer och ju fler visningar dessa får, desto mer inflytande och förtroende får den enskilde Booktok-skaparen. För att uppnå detta tycks det finnas ett starkt incitament att hitta nya och delvis oväntade titlar att inlemma i genren.

På bokmarknaden är genrer betydande i ett verks marknadsföring för att hitta fram till dess läsare. Genrer fungerar ofta som vägledande för exempelvis hur böcker placeras i bokhandeln och på bibliotek. På den amerikanska bokmarknaden har Dark Academia blivit en viktig litterär kategori som är jämförbar med deckare, romance etcetera. Detta är uppenbart genom de många boktitlar och tillhörande ”bookish”-produkter som säljs med hjälp av epitetet. Dessutom används det för att sälja mode, inredning och prylar. Boktitlarna är ofta utformade med likartade omslag och formgivning av titlar, författarnamn mm. Flera böcker beskrivs i säljtexter som ”a dark academia romance”, ”a perfect read for fans of dark academia” och liknande. Det visar hur angelägna marknadsförarna är om att verken ska hitta fram till en publik som vurmar för fenomenet.

Läs också: Booktok kommer med ett pris. Hur mycket får det kosta?

Kulturen runt Dark Academia växer och frodas på Booktok. Läsarna finner nöje och utmaning i att vaska fram klassiker och andra titlar som kan ge perspektiv åt fenomenet som litterär genre och vice versa: definitionen av Dark Academia kastar nytt ljus över äldre titlar. Än så länge är det inte självklart en litterär genre, men läsarna deltar i en process kring fenomenet som kan leda till att en genre verkligen formas. Möjligen kan skaparnas sätt att prata om och behandla denna litteratur tolkas som att litterära genrer spelat ut sin roll i dagens digitala bokkultur, där det snarare är estetiska principer som står i centrum. Dessa principer får samtidigt funktioner som litterära genrer tidigare haft på bokmarknaden. 

Trots att Booktok-skaparna inte betonar kommersiella värden i sina videor har deras åsikter och värderingar ett relativt sett stort utrymme på den kommersiella marknaden. Där har ”trendande på Tiktok” börjat användas som säljargument. Därtill får det konsekvenser för bokkulturen att äldre titlar får förnyad aktualitet och till och med ingår i ett trendande fenomen med stor räckvidd. Tiktok blir på så vis – genom Booktok – en aktör med potential att förändra det litterära fältet. En förändring kan ses i hur klassisk litteratur blandas med nyskrivna och, i många fall, mer populärlitterära verk. Denna trend skulle kunna leda till en uppluckring av högt och lågt på bokmarknaden, eller åtminstone att dessa kategorier närmar sig varandra alltmer. 

Blandningen av högt och lågt kan även ses i böckernas tematik – där klassisk bildning ofta framhävs i berättelser som är skrivna med inslag av fantasy, thrillers eller romantik. Booktokers kan redan nu ses som nya aktörer med makt på det litterära fältet, på grund av den kommersiella potentialen i deras rekommendationer. Med intresset för den höglitterära bok-kulturen kan dessa aktörer komma att förknippas med litterär bildning, något som utmanar dagens rådande föreställningar om unga läsare i sociala medier.

Sara Kärrholm
Docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknads­kunskap vid Lunds universitet.