Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
23 aug 2023 • 3 min
På tio år har antalet sökande till bibliotekarieutbildningarna nästan fördubblats. Trots det utexamineras inte fler från lärosätenas kandidatprogram.
Allt fler söker sig till biblioteksutbildningarna, men antalet som examineras är nästan oförändrat.
Förra året firade Bibliotekshögskolan i Borås 50-årsjubileum. Högskolan fortsätter att attrahera studenter men de senaste åren har söktrycket till campusutbildningarna minskat något:
– Borås är ingen traditionell universitetsstad. Många gånger är det studentlivet som drar studenterna till Lund och Uppsala, säger Karen Nowé Hedvall som är lektor och proprefekt för bibliotekarieutbildningen.
Samtidigt är bibliotekarieprogrammet mer populärt än någonsin – inte bara i Borås. På tio år har det totala antalet ansökningar nästan fördubblats.
En skillnad mot tidigare är dock att allt fler studenter vill läsa kandidatprogrammet på distans. I Borås är det nästan fyra gånger så många sökande till högskolans digitala utbildning som till campusprogrammet.
– Vi har konkurrerat med oss själva. Vi har i några år erbjudit ett kandidatprogram digitalt på hösten. Vi har under några år sett att vi har ett högre intag till distansutbildningen och lägre på campus. Nu har vi flyttat intagningen till distansutbildningen till våren i stället, säger Karen Nowé Hedvall.
Utmaningen med distansprogrammen är att alla som antagits inte alltid påbörjar sina studier och att många dessutom hoppar av.
Även på Linnéuniversitet konkurrerar distansutbildningen, som har drygt 1 000 sökande per år, med campusutbildningen.
– De mest populära digitala utbildningarna är de utan fysiska träffar. Vi har sökande från hela landet. Vi har märkt att de digitala utbildningarna som har fysiska träffar inte är lika attraktiva, säger Sara Ahlryd som är programansvarig för universitetets kandidatprogram.
I år firar kandidatprogrammet vid Linnéuniversitetet 20 år. En satsning på sökordsoptimering som startade 2019 har givit lärosätet fler sökande till kandidatprogrammet.
– Det mönster jag ser i statistiken är att lärosätena följs åt ganska mycket. De välkända utbildningarna lockar till sig många sökande. Högskolan i Borås är välkänd för sin bibliotekarieutbildning. Vi har en viss konkurrens mellan utbildningarna men den är inte så stor som man skulle kunna tro. Upptagningsområdet till campusutbildningarna är ganska lokal. Visst finns det studenter som flyttar långt men de flesta kommer från närområdet, säger Sara Ahlryd.
När Umeå Universitet 2019 gjorde om sitt program så att det gick att söka in direkt från gymnasiet utan några tidigare akademiska meriter, blev utbildningen mycket mer populär bland de sökande.
– På det stora hela har vi ett stabilt söktryck till vårt kandidatprogram, säger Rickard Danell som är programrådsordförande vid Umeå universitet.
– När jag började jobba här 2018 hade vi 25 platser på kandidatprogrammet i biblioteks- och informationsvetenskap. Sedan utökade vi till 30 och nu har vi 35 platser. Vi ser att många av de sökande har jobbat innan de börjar studera hos oss. Till exempel kan de vara lärare eller förskollärare som väljer att utbilda sig till bibliotekarie efter några år i arbetslivet, säger Helen Andersson som är studievägledare vid Umeå Universitet.

För nykomlingen Södertörns högskola går det riktigt bra. När kandidatprogrammet startade 2019 kom det in 431 ansökningar. Det var fler än de etablerade campusutbildningarna i Umeå, Borås och Växjö fick samma år. Södertörns högskola har behållit sitt höga söktryck, något som kan ses som en stor bedrift.
– Södertörns kandidatprogram är den enda grundutbildningen i närheten av Stockholm, utbildningen i Uppsala är på mastersnivå. Det kan vara så att det fanns ett uppdämt behov av en utbildning i Stockholm och att det är det vi ser i det höga antalet sökande, säger Sara Ahlryd.
På Södertörns högskola instämmer de i den bilden.
– Vår utbildning växte fram ur ett regionalt behov. Botkyrka kommun tipsade oss om att starta en bibliotekarieutbildning. Våra studenter kommer inte bara från Storstockholm utan från hela Mälardalen. Det finns en stor befolkning och många bibliotek i vårt område och det är viktiga faktorer som förklarar vårt söktryck, säger Pamela Schultz Nybacka som är programsamordnare och grundade bibliotekarieutbildningen på Södertörns högskola.
Hur ser då framtiden ut förlärosätena?
– Jag tror att söktrycket kommer att påverkas av vad samhället gör med sina bibliotek. Om politikerna ser biblioteken som ett mysigt ställe att läsa skönlitteratur på eller om de förstår att biblioteken har en roll att spela när till exempel fake news blir vanligare, säger Karen Nowé Hedvall vid Högskolan i Borås.
Att spegla samhället kommer att bli allt viktigare i framtiden understryker även Sara Ahlryd vid Linnéuniversitetet:
– Jag tror att det är viktigt att bredda rekryteringen till studenter med olika bakgrunder. Jag tror att vi skulle kunna göra mycket mer. Det är viktigt att det finns en blandning av människor som jobbar på våra bibliotek och samtidigt måste arbetsgivarna anställa personer som har olika bakgrunder. En stor majoritet av studenterna är kvinnor och även där finns det mycket att göra.
Text: Anahita Arai
Artikeln publicerades först i Biblioteksbladet nummer 2, 2023, Numret om utbildning.
Skolor erbjuds köpa bibliotekstjänster. Jag har en budget för mitt bibliotek, skriver skolbibliotekarien Viktoria Reuterskiöld. "Den ska förstås, så långt som möjligt, gå till litteratur och inte till utomstående företag."
28 nov 2025 • 2 min
KB bjuder in till dialog. Initiativet är ett led i regeringsuppdraget att ta fram en gemensam standard för digitala böcker.
27 nov 2025 • 2 min
Bodleian library i Oxford är ett av världens mest ansedda bibliotek. Namnet har nu lånats ut till en tillverkare av gin – som också vill skapa ”skräddarsydda ginsorter för bibliotek i Sverige”.
26 nov 2025 • 2 min
Sverige rustar och det gäller även Försvarsmaktens biblioteksverksamhet. Sedan i augusti är informationsspecialisten Ann-Christin Karlén Gramming bibliotekssamordnare.
25 nov 2025 • 2 min
Att transportera föremål i skydd är den lösningen regeringen framhåller för att skydda kulturarv i krig. Det utgår från förlegade erfarenheter, anser Lars Ilshammar. Lösningen finns istället i två utredningar om digitalisering som sedan länge bereds på kulturdepartementet, anser han.
24 nov 2025 • 4 min
Utbildningen Mediemedveten har tagits fram av Mediemyndigheten med hjälp av bland andra KB och Svensk biblioteksförening. "Vi brukar säga att det här är vår tids läs- och skrivkunnighet."
21 nov 2025 • 2 min
Ordet är fritt, så heter den kampanj som biblioteken i Jämtland/Härjedalen, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland nu har lanserat. Tanken är att uppmärksamma bibliotekens demokratiska uppdrag.
20 nov 2025 • 2 min
Biblioteksbladets temanummer om Ukraina får internationell uppmärksamhet. I början av december öppnar en fotoutställning i den schweiziska huvudstaden Bern med tidningens bilder, tagna av Åke Ericson. Samtidigt arrangeras en konferens om hur ukrainska bibliotek och författare påverkas av Rysslands anfallskrig.
19 nov 2025 • 2 min
Svensk biblioteksförenings utmärkelser delades ut förra veckan. Ceremonin i Stockholm leddes av Eva Gustafsson från Umeå stadsbibliotek. Här är pristagarna.
18 nov 2025 • 2 min
Från 2029 blir Biblioteksdagarna digitala vartannat år. Ett skäl är möjligheten till större delaktighet.
14 nov 2025 • < 1 min
Raymundo Vázquez och Jonna Jonsson har tagits in för att höja AI-kompetensen i Jämtland-Härjedalen. "De som är kritiska till AI tjänar på att utbildas i ämnet för att de får hjälp att kunna känna sig mer skyddade eller säkrare i den här digitala eran."
13 nov 2025 • 2 min
Svensk biblioteksförenings utmärkelser har delats ut. I år var det dock bara åtta pristagare eftersom Collijnpriset är under utvärdering.
12 nov 2025 • 2 min
0 kommentarer