Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
22 sep 2022 • 2 min
Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.
Silvia Kakembo ledde samtalet med Anna Troberg, Ola Pilerot och Helene Öberg.
Enligt en undersökning från fackförbundet Dik har hälften av bibliotekarierna bytt eller funderat på att byta jobb under det senaste året. Hur ska det stoppas? Det var frågan för panelen som möttes på Bokmässan på torsdagen där Anna Troberg, ordförande i Dik, Ola Pilerot, professor vid högskolan i Borås, Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening talade med moderator Silvia Kakembo.
Biblioteken har förändrats och därmed arbetsuppgifterna, konstaterade panelen, och det kan vara en orsak till att många inte vill vara kvar i yrket. Men det handlar också om de delar av övriga samhället som inte längre är öppna på samma sätt och som därmed slussar grupper av människor till biblioteket som är den plats som fortfarande är öppen. Det är inte rimligt att bibliotekarierna ska hantera alla de uppgifterna, sade Helene Öberg.
– Det behövs fler yrkesgrupper på biblioteken.
Men det är också viktigt för biblioteken själva att arbeta mer proaktivt, sade Ola Pilerot.
– Kommer man till ett jobb där man inte får göra det man är utbildad att göra? Då är det tufft, men samhället förändras och biblioteken måste också förändras. Och vi kan arbeta mer proaktivt genom att skapa ett attraktivt utbud och intressanta tjänster.
Den dåliga löneutvecklingen lyftes också som en orsak till kompetensflykten och Anna Troberg efterlyste mer resurser.
– Lönenivån står och stampar. Samhället skulle kunna skicka en tydlig signal om att verksamheten uppskattas och att biblioteken har en viktig roll genom att ge mer resurser till biblioteken. Och mer resurser till lokalsamhället runt omkring, till verksamheter som har minskat, något som har lett till att så många nya uppgifter har landat på biblioteken.
Då är det viktigt att förklara för lokala kulturpolitiker att biblioteken behövs och vad mer resurser behövs till.
– Vi har en situation i Sverige när det gäller läsförmågan. Det är en central fråga för vårt samhälle att ta tag i. Det finns någon abstrakt bild hos politikerna, men det är en stor utmaning och det krävs flera insatser för att komma tillrätta med, sade Helene Öberg.
Hon, som själv har en bakgrund i politiken, påpekade också vikten av att förklara för politikerna vad som behövs.
– Ibland vaknar de till och då gäller det att de lägger pengar på rätt saker. Och ingen annan vet bättre vad de behövs till än biblioteken. Det gäller att vara proaktiv och det är inte omöjligt att föra samtal med politiken.
Mer från Bokmässan:
›› Gap mellan personalens och användarnas förväntningar
›› Nationalismens påverkan på kulturen
›› Nioosha Shams ny läsambassadör
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
0 kommentarer