Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

Enligt en undersökning från fackförbundet Dik har hälften av bibliotekarierna bytt eller funderat på att byta jobb under det senaste året. Hur ska det stoppas? Det var frågan för panelen som möttes på Bokmässan på torsdagen där Anna Troberg, ordförande i Dik, Ola Pilerot, professor vid högskolan i Borås, Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening talade med moderator Silvia Kakembo.

Biblioteken har förändrats och därmed arbetsuppgifterna, konstaterade panelen, och det kan vara en orsak till att många inte vill vara kvar i yrket. Men det handlar också om de delar av övriga samhället som inte längre är öppna på samma sätt och som därmed slussar grupper av människor till biblioteket som är den plats som fortfarande är öppen. Det är inte rimligt att bibliotekarierna ska hantera alla de uppgifterna, sade Helene Öberg.

– Det behövs fler yrkesgrupper på biblioteken.

Men det är också viktigt för biblioteken själva att arbeta mer proaktivt, sade Ola Pilerot.

– Kommer man till ett jobb där man inte får göra det man är utbildad att göra? Då är det tufft, men samhället förändras och biblioteken måste också förändras. Och vi kan arbeta mer proaktivt genom att skapa ett attraktivt utbud och intressanta tjänster.

Den dåliga löneutvecklingen lyftes också som en orsak till kompetensflykten och Anna Troberg efterlyste mer resurser.

– Lönenivån står och stampar. Samhället skulle kunna skicka en tydlig signal om att verksamheten uppskattas och att biblioteken har en viktig roll genom att ge mer resurser till biblioteken. Och mer resurser till lokalsamhället runt omkring, till verksamheter som har minskat, något som har lett till att så många nya uppgifter har landat på biblioteken.

Då är det viktigt att förklara för lokala kulturpolitiker att biblioteken behövs och vad mer resurser behövs till.

– Vi har en situation i Sverige när det gäller läsförmågan. Det är en central fråga för vårt samhälle att ta tag i. Det finns någon abstrakt bild hos politikerna, men det är en stor utmaning och det krävs flera insatser för att komma tillrätta med, sade Helene Öberg.

Hon, som själv har en bakgrund i politiken, påpekade också vikten av att förklara för politikerna vad som behövs.

– Ibland vaknar de till och då gäller det att de lägger pengar på rätt saker. Och ingen annan vet bättre vad de behövs till än biblioteken. Det gäller att vara proaktiv och det är inte omöjligt att föra samtal med politiken.

Mer från Bokmässan:
›› Gap mellan personalens och användarnas förväntningar
›› Nationalismens påverkan på kulturen
›› Nioosha Shams ny läsambassadör