Hon vill se fler bibliotekarier på barrikaderna
5 okt 2021 • 6 min
Ett mål för Dik:s ordförande Anna Troberg är att medlemmarna ska se att fackförbundet tycker och agerar i frågor som berör dem. Men hon efterlyser också deras stöd: ”Jag skulle vilja se lite mer arga bibliotekarier som ställer krav gentemot arbetsgivare och politiken.”

Samtiden hetsar oss alla till åsikter, till att ”tycka mer, snabbare och hårdare som om alltihop vore en dålig tysk porrfilm”. Det skrev Anna Troberg i en krönika 2016. Hon liknade tvångstyckandet vid ”We Are the Champions på full volym dygnet runt i månader i Guantanamo”.
När jag citerar henne ler hon. Vi sitter på Dik:s alltjämt covid-ödsliga kontor i Stockholm.
– Jag står för vartenda ord! Åsikter har blivit ett sätt att flexa musklerna.
Okej. Det kommer alltså från en person som har blogg, podd och, enligt sin egen hemsida, ”ett par hundra debattartiklar i ryggsäcken”.
Som har varit partiledare för kontroversiella Piratpartiet.
Som nu är stridbar ordförande för Dik, och mycket aktiv i samhällsdebatten.
– Visst, men jag har aldrig menat att man inte ska tycka saker. Det handlar snarare om att tänka efter: Finns det en grund i det jag tycker? Eller är det bara magreflex?
Som exempel tar hon upp den aktuella diskussionen om social oro på biblioteken. Dik har varit kritiskt mot idén om portning av stökiga individer som en lösning, och Anna Troberg gick ut hårt mot motståndare som hon menar drömmer sig tillbaka till ett ”tyst bibliotek från mellankrigstiden”.
Jag brukar försöka föra in något lite Twittervänligt för att texten ska få vingar.
– Det är många i den debatten som uttrycker sig på ett sätt som gör att jag undrar om de ens har varit på ett modernt folkbibliotek de senaste tjugo åren.
Det går inte att missa formuleringsglädjen i Anna Trobergs debattartiklar. Som när hon om SvD:s ledarskribent Paulina Neuding nyligen skrev att ”lösa tyckare” med preferenser för att stänga människor ute skulle ”kunna gräva fram sina gamla ledare, debattartiklar och krönikor om denna fråga, snabbt byta ut ordet bibliotek till ’vårdcentralen’ eller ’matbutiken’ och återpublicera dem med friskt mod”.
Paulina Neuding svarade med att anmärka på Anna Trobergs ”ociviliserade” debattstil, men gav henne i alla fall att hon var ”raffinerat dräpande”.
– Det gör mig glad när du säger att det märks att jag har roligt, för det har jag verkligen. Det känns bra när man kan koppla underfundiga formuleringar till ett viktigt budskap. Jag brukar försöka föra in något lite Twittervänligt för att texten ska få vingar och färdas längre.
Finns det risker med att uttrycka sig slagkraftigt?
– Ja, när man tar i ordentligt blir också snedträffarna hårdare.
Hittills upplever hon inte att det har hänt. Men hon försöker känna av medlemmarna, säger hon. Om man gick igenom hennes debattartiklar i tidsordning tror hon att man skulle upptäcka att de var mer försiktiga i början av hennes ordförandeskap, för att sedan bli skarpare.
– Jag har gjort bedömningen att Dik:s medlemmar är ett tufft släkte. När jag har varit ute och vevat får jag nästan alltid positiv respons.
Det är dock inte bara medlemmarna som hon tar hänsyn till, berättar hon.
– De brukar skratta här på Dik: Å nej, nu ska Anna ladda kanonen igen. Det är sant, men man laddar den olika beroende på vem man debatterar mot. Har det trillat in en lokal insändare kanske man väljer att inte svara alls. Om det däremot är en ledarskribent på SvD som tar i rejält behöver man inte själv hålla igen.
För att återvända till själva sakfrågan om social oro på biblioteken: Nyligen kom en medlemsundersökning från Dik som visade att 65 procent av bibliotekarierna faktiskt vill kunna porta besökare. Åtminstone tillfälligt. Och även Dik menar numera att tillträdesförbud kan vara en yttersta åtgärd när inget annat återstår.
Hittar vi inte sätt att lösa samhällsproblemen på så kommer vi heller inte att kunna åtgärda problemen på biblioteken.
Så, med facit i hand – gick du inte ut lite för hårt i den här debatten?
– Jag tycker inte det. Portning kommer fortfarande inte att lösa de verkliga problemen. Alla andra saker som vi sagt behöver göras, måste fortfarande göras. Det krävs mer resurser, bättre arbetsmiljöarbete, och, inte minst viktigt, ett stärkt lokalsamhälle.
Det här är något som Anna Troberg återkommer till: Det är när centrala samhällsinstitutioner brister som problemen kommer till biblioteket. Att för lång tid stänga våldsamma eller hotfulla individer ute skulle omvänt bara innebära att de i stället dyker upp på vårdcentralen eller socialkontoret.
Men ditt ansvar är väl att företräda Dik:s medlemmar, inte andra samhällsinstitutioner. Blir du inte här mer av en allmän samhällsdebattör?
– Jag tänker så här: hittar vi inte sätt att lösa samhällsproblemen på så kommer vi heller inte att kunna åtgärda problemen på biblioteken. Att förvänta sig att biblioteken ensamma ska bli den här lilla ön där man har löst allting, det tror inte jag är realistiskt.
Hur tänker ni på Dik generellt kring er mediala närvaro?
– Redan innan jag blev vald till ordförande sade jag till valberedningen att jag hade ett mål: när våra medlemmar på morgonen klickar igång telefonen eller slår upp tidningen ska de så ofta som möjligt se att deras fackförbund har varit ute och gjort något eller tyckt något i frågor som är viktiga för dem.
Medlemmarna lär inte få se mindre av Dik framöver. Ett riksdagsval väntar, och Anna Troberg tror att kulturfrågorna för en gångs skull kan komma upp till politisk diskussion. Numera finns det ju nämligen ”ett parti”, som hon uttrycker det (läs: SD), som vill profilera sig på dessa frågor. Och då måste de med andra drivkrafter upp i ringen. Där hittar man underförstått Dik – och Anna Troberg.
Så vad är egentligen hennes drivkraft? Om man ser tillbaka på de där tvåhundra debattinläggen – vilken är den röda tråden?
– Det är nog frågan om tillgång till kultur och information, ur ett demokratiskt perspektiv. För har man tillgång det kan man alltid förkovra sig själv, oavsett vilka möjligheter man har till utbildning.
Själv förändrades hon av en roman som hon hittade på stadsbiblioteket i Borlänge, där hon växte upp: Jeanette Wintersons Oranges Are Not the Only Fruit (svensk titel: Det finns annan frukt än apelsiner). Hon blev uppslukad av den. Skolkade och läste. Det var något i kombinationen av å ena sidan det intellektuella, höglitterära och å andra sidan det avväpnande komiska – hon skrattade rätt ut.
Anna Troberg kom sedan att ägna många år åt litteraturen. Hon påbörjade doktorandstudier i engelsk skönlitteratur, men hoppade av och jobbade som förläggare och översättare. Parallellt anslöt hon sig till Piratpartiet, och var mellan 2011 och 2014 partiledare.
Också det engagemanget handlade om tillgång till kultur och information. Och det har gjort henne ifrågasatt. ”Att ett förbund vars medlemmar är beroende av en fungerande och reglerad upphovsrätt väljer en ordförande från ett parti vars idé är just att vända sig mot upphovsrätten kan te sig som något motsägelsefull”, skrev till exempel en ledarskribent på Barometern.
Låg det något i det?
– Nej. Det tyder på en okunskap om problemen med upphovsrätten. Jag är inte emot den per se, men vissa delar är ett problem för våra yrkesgrupper. För biblioteken handlar det till exempel om avtalen för e-böcker och ljudböcker, som ruinerar biblioteken.
Finns det någon punkt där dina privata åsikter om upphovsrätten har krockat med din roll på Dik?
– Nej, jag tycker inte det. Jag vet att det ibland ser ut om att upphovsrättsfrågorna kom in i Dik med mig, men det stämmer inte. Dik har hållit på med dem i 20–25 år, och var väldigt långt framme med dem redan innan.
Vad gäller den rädsla som hon menar i dag präglar upphovsrättsfrågorna, tar Anna Troberg själv på sig en del av ansvaret. Debatten om dem var blodig under Piratpartiets tid i rampljuset, och det lever kvar en beröringsskräck sedan dess.
Bibliotekarier är världens trevligaste folk.
Också för henne personligen var det en påfrestande tid. Hon sade saker hon ångrar och fick själv ta emot mycket kritik, både från politiska motståndare och grabbiga partikamrater med skepsis inför hennes kön.
– Även om debatten kan vara hård om biblioteksfrågor också, så fanns det otrevligare svansar i partipolitiken. Om jag är med i tv nu får jag glada tummar upp från medlemmar. Var jag med i tv då var det mer: Du är dum i huvudet, och du är dessutom fet och ful.
Efter tiden som partiledare för Piratpartiet kände hon sig less på tyckandet, andras och sitt eget. Trött på sig själv. Det var i efterdyningarna av de erfarenheterna som hon skrev krönikan som citerades ovan.
Nu är situationen en annan. Hon går aldrig på magreflexen längre. Och – hon upplever att hon har medlemmarna med sig. Inte minst bibliotekarierna, som tar emot henne väl, menar hon, trots att hon inte har någon bakgrund i biblioteksvärlden.
– Bibliotekarier är världens trevligaste folk.
Kanske väl trevliga, ibland. Anna Troberg önskar att de lite oftare ställde sig på barrikaderna. De gör så mycket bra och viktiga saker, säger hon – de borde kräva mer resurser.
– Jag skulle vilja se lite mer arga bibliotekarier som ställer krav gentemot arbetsgivare och politiken. Vi på Dik är gärna där och gör det, men ju fler vi är desto bättre.
1 kommentarer
Senaste nytt

Dik: Varför är ministern så tyst?
Mer än hälften av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotekarier, enligt en färsk rapport. Nu vill Anna Troberg, förbundsordförande på Dik, ha svar: När får alla elever tillgång till bemannade bibliotek?
28 jun 2022 • 2 min

Inga svar om bemannade skolbibliotek – än
Inga utfästelser, men gärna samma debatt i riksdagens kammare efter höstens val. Det var skolminister Lina Axelsson Kihlbloms svar på Annika Hirvonens fråga om bemannade skolbibliotek.
27 jun 2022 • 2 min

Personal kräver utökade öppettider – för säkerheten
Utökade öppettider på bibliotek i Philadelphia skulle skapa ett säkrare samhälle, anser bibliotekspersonal som protesterar mot underbemanningen.
27 jun 2022 • < 1 min

Kritik mot utebliven satsning på digitalisering
Företrädare för sex akademier är kritiska till bristen på handling och medel för en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet. ”Om inte Sverige ska hamna alldeles efter krävs digitalisering i en helt annan skala.”
23 jun 2022 • < 1 min
Digital programscen lanseras på biblioteket
Stockholms stadsbibliotek lanserar nu Biblioteket Play, en digital programscen. Planen är att nästa år bredda plattformen för samarbete med andra bibliotek runt om i landet.
23 jun 2022 • < 1 min

Internet archive till rättegång i oktober
Internet archive, det digitala nödlägesbiblioteket som erbjöd fri tillgång till miljoner böcker under pandemin, fick fyra stora amerikanska förlag att inleda en stämningsprocess. I oktober avgörs fallet i en federal domstol i New York.
22 jun 2022 • < 1 min

Avtalen som hotar öppen vetenskap
De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
21 jun 2022 • 5 min

KB ska ta fram nationell policy för öppen vetenskap
Regeringen ger Kungliga biblioteket ett nytt uppdrag i arbetet med att göra vetenskapen mer tillgänglig. Nästa höst ska en nationell policy presenteras för regeringen.
17 jun 2022 • < 1 min

Stort intresse för stärkt läsfrämjande
Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.
17 jun 2022 • 2 min

Kunskapen bör styra biblioteksverksamheten
Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folkbiblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksamheter.
17 jun 2022 • 7 min

Förslag: ökad möjlighet till digital forskning vid biblioteken
Regeringens förslag på ändringar i upphovsrätten är ett steg i rätt riktning, enligt Svensk biblioteksförening. ”En möjlighet för alla som vill forska på digitaliserat material.”
16 jun 2022 • 2 min

Skolbibliotekarie får pris av Svenska Akademien
Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.
15 jun 2022 • 2 min
Självklart ska DIK stödja allt som ger bättre arbetsmiljö med mindre hot och våld mot personal på biblioteken. Att svepande säga att det är en del av ett större samhällsproblem är att inte ta sitt uppdrag som facklig organisation på allvar.