I en enkätundersökning som fackförbundet Dik har gjort svarar en majoritet, 64 procent, att det bör vara möjligt att porta bråkiga individer. Detta är något som Dik tidigare har vänt sig emot, men fackförbundet har nu justerat sin position och förespråkar att det ska vara möjligt som en sista utväg.

– Vi har lyssnat på medlemmarna och det är så många som känner en uppgivenhet. Även om det är en absolut sista utväg och inte är en lösning på problemet kan det vara en trygghet för personalen att ta till detta i särskilt allvarliga fall, säger Johanna Alm Dalin, utredare på Dik.

Men hon betonar att portning inte löser det egentliga problemet och att det inte får missbrukas eller användas som ett enkelt sätt för politikerna att hantera stök och social oro. För att detta ska lösas behövs mer resurser till andra verksamheter som psykiatri, socialtjänst och ungdomsverksamhet, anser Dik.

Läs mer ›› Anna Troberg: Biblioteken bör ingå i totalförsvaret

Det är alarmerande att så pass många säger att de har bytt eller funderat på att byta jobb

Johanna Alm Dalin

Det är fjärde gången fackförbundet Dik gör en undersökning bland sina biblioteksmedlemmar och i dag, torsdag, släpps rapporten Bibliotek i kristid. Tidigare undersökningar har visat att många upplever problem med stök och bråk på biblioteken. Svaren i årets undersökning gäller arbetsmiljön från maj 2020 till maj 2021, alltså en period som i stort sett helt präglades av pandemin. Detta visar sig också i svaren.

Men trots att färre vittnar om stök och bråk på biblioteken än i undersökningen 2019, uppger så många som fyra av fem folkbibliotekarier att de har upplevt social oro på biblioteket under året och nästan var tredje att det har förekommit våld på biblioteken.

– Det är fortfarande väldigt höga siffror med tanke på att många bibliotek har haft så begränsad verksamhet, säger Johanna Alm Dalin.

– Men på vissa håll har det varit värre än vanligt eftersom besökare har varit utestängda från andra verksamheter. Men generellt har det minskat. Det visar att andra verksamheter som ansvarar för samhällets utsatta måste få mer resurser så att inte folkbiblioteken är den enda tillgängliga platsen för dem.

Brist på krisberedskap

Enligt rapporten brast beredskapen på biblioteken under pandemin. Förbundsordförande Anna Troberg noterar en ”galopperande brist” på krisberedskap.

Vissa arbetsgivare agerade för sent på pandemin och många gånger var bibliotekspersonalen själv tvungen att ta fram egna lösningar. Dik efterlyser en nationell samordning.

– Det har också påverkat medborgarnas tillgång till bibliotek olika runt om i landet, när vissa har haft öppet och andra haft stängt, säger Johanna Alm Dalin.

Sju av tio folkbibliotek stängde i perioder under pandemin och smittskyddsåtgärderna har varierat.

Under pandemin blev det tydligt att många människor är beroende av biblioteken för tillgång till dator och skrivare och även här efterlyser Dik att andra verksamheter tar sitt ansvar så att inte folkbiblioteken lämnas att hantera det digitala utanförskapet på egen hand.

I rapporten framkommer också att ungefär hälften av de svarande bibliotekarierna har bytt eller funderat på att byta jobb det senaste året. Färre uppger att de vill byta på grund av social oro än tidigare (8 procent, jämfört med cirka 20 procent för två år sedan). Men var fjärde bibliotekarie uppger att de ser sig om efter andra jobb på grund av dåligt ledarskap. Många anser också att arbetsbelastningen är hög samt att de saknar utvecklingsmöjligheter.

– Det är alarmerande att så pass många säger att de har bytt eller funderat på att byta jobb. Det måste man verkligen ta på allvar, säger Johanna Alm Dalin.

Svarsfrekvensen är 42 procent och totalt 1707 personer har svarat på enkätfrågorna. Och enligt Johanna Alm Dalin är undersökningen representativ för biblioteksanställda.
– Den är väldigt representativ när det gäller ålder, kön och vilken typ av bibliotek de arbetar på. Vi gör rapporterna återkommande och ser samma tendens så jag tror att det speglar verkligheten bra.