Ny rapport: Akut läge för biblioteken

Fackförbundet Dik:s nya rapport är nattsvart. En försvinnande liten del av Sveriges bibliotekarier känner att de har resurser nog att utföra sitt uppdrag. Samtidigt har nästan en tredjedel av dem upplevt otillbörlig påverkan och det märks på både programutbud och i bokhyllan.

Rapporten Samhällets sista utpost bygger på en enkätundersökning bland cirka 1 800 biblioteksanställda. Diks ordförande Anna Troberg konstaterar att läget är akut.

– Nu måste man agera från politiskt håll och se till att biblioteken och alla som jobbar i biblioteken får en sportslig chans att faktiskt utföra sitt uppdrag.

Bland annat anger bara fjorton procent av de tillfrågade att det bibliotek de arbetar på har tillräckliga resurser för att utföra sitt uppdrag. Anna Troberg menar att det är en skrämmande låg siffra och poängterar att det är mycket som får stå tillbaka. Det handlar till exempel om läsfrämjande insatser, publik verksamhet och inköp.

– Det rimmar illa med att regeringen har gjort frågan om att bekämpa läskrisen till en profilfråga. Se då till att biblioteken kan göra sitt jobb, understryker Anna Troberg.

Ensamarbete förekommer fortfarande, det framgår av rapporten. Anna Troberg påpekar att det är en viktig faktor när det kommer till att trygghetsarbetet brister. Det får konsekvenser båda för användarna och för personalen på biblioteket.

Trettio procent av bibliotekarierna som har svarat på Dik:s frågor har upplevt otillbörlig påverkan och många anger att biblioteket justerat sig i linje med påtryckningarna.

– Vi känner igen det från museerna där samma utveckling sker. I bibliotekslagen står det att biblioteken ska jobba för fri åsiktsbildning och demokrati. Hur ska man kunna jobba med det när man utsätts för otillbörlig påverkan på olika sätt, undrar Anna Troberg.

Sjutton procent av de tillfrågade upplever också att verksamheten redan på förhand undviker ämnen som kan väcka reaktioner eller utgöra en säkerhetsrisk. Det rör sig ofta om hbtqi-frågor, mångfald, nationella minoriteter, jämställdhet och krig och konflikter.

– I en öppen och fri demokrati måste vi kunna ha samtal om frågor som dessa. Det handlar inte om att biblioteken och personalen vill censurera sig själva eller vill justera sig i linje med påtryckningarna. Istället är det en konsekvens av att man känner att man inte har tillräckligt stöd och tillräckliga resurser för att hantera det här på något annat sätt, säger Anna Troberg.

Den resursbristen gör att ämnen som kan skapa problem väljs bort när det egentligen skulle räcka med att ta in mer personal för att förbättra säkerheten för det aktuella arrangemanget. Anna Troberg efterlyser både ett moraliskt stöd och ett resursstöd från politiken, för att biblioteken ska kunna hantera det som kan ses som känsliga frågor.

– Det är viktigt att värna bibliotekens möjligheter att kunna ta i alla ämnen, tycker Anna Troberg.

Rapporten avslutas med fem åtgärder för att stärka biblioteken och arbetsmiljön. Det handlar bland annat om långsiktiga budgetförstärkningar och om att fler aktörer behöver ta ansvar för det digitala utanförskapet. Anna Troberg kräver nu att politikerna går från fina ord till konkret handling och att plånboken öppnas för biblioteken.

– När jag skulle sätta mig och skriva förordet sa jag att orden snart inte räcker till. Jag har redan använt de stora orden för att beskriva utvecklingen. Men vi får inte ge upp. Det är alldeles för mycket som står på spel, säger Anna Troberg och fortsätter:

– Vi ser att biblioteken ute i världen får allt sämre förutsättningar att verka och det kan ske på olika sätt. Det kan göras som i Storbritannien genom fullkomligt förlamande neddragningar under lång tid eller som i USA där det är mer direkta politiska attacker och biblioteken har hamnat i frontlinjen när demokratin utmanas.

Anna Troberg menar att även svenska bibliotek har tvingats ner på knä ekonomiskt och att de också utsätts för politiska attacker. Biblioteken måste värnas, annars kan det snart vara för sent, anser hon.

Samtidigt uppskattar var tredje folkbibliotekarie att mer än hälften av arbetstiden går åt till olika typer av samhällsservice. Det rör sig om till exempel myndighetskontakter och att hjälpa till med utskrifter och bankärenden.

– Det har vi varnat för i rapport efter rapport, att bibliotekarierna får mindre tid till det faktiska bibliotekariearbetet, samtidigt som omfattande nedläggningar av statliga servicecenter görs runt om i landet. Vi vet att när det sker läggs istället den bördan på folkbiblioteken, säger Anna Troberg.

Rapporten presenteras på dagen två veckor efter att kulturkanonen offentliggjordes. Anna Troberg menar att regeringen borde lägga resurserna på olika kulturverksamheter, bland annat biblioteken.

– Där finns kompetensen att möta människor utifrån de förutsättningar som de har. Det är en bibliotekaries expertkompetens och det gör att en kulturkanon känns överflödig och inte alls som rätt verktyg, tycker Anna Troberg.