Nya projekt för ung läsning följs för kunskapsinhämtning

Speaker's Corner, läsambassadörer och läsvisare. Åtta biblioteksprojekt har valts ut som särskilt intressanta för att öka ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.

Totalt 150 projekt i 121 kommuner får dela på 44 miljoner kronor i regeringens satsning på läsfrämjande. De riktar sig till olika målgrupper, men 59 av projekten har särskilt fokus på ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.

I morgon, tisdag, träffas företrädare för åtta av projekten med inriktning på unga för första gången. De ska följas närmare från Kulturrådets sida och ingår i det som Kulturrådet kallar Mer läsning unga.

– Åtta projekt har valts ut som särskilt intressanta att följa närmare, säger Ann Catrine Eriksson, handläggare för läsfrämjande på Kulturrådet och projektledare för Mer läsning unga.

Bildar nytt kunskapsunderlag

– Det är för att vi ska kunna ta del av deras erfarenheter för att kunna sprida vidare. På så sätt får vi ett större kunskapsunderlag för hur man kan arbeta läsfrämjande med olika metoder.

Alla projekt riktar sig till unga mellan 13 och 25 år som bor i socioekonomiskt utsatta områden. Bland de åtta projekten finns Speaker’s Corner i Malmö, som drivs av Dawit Isaak-biblioteket.

– Det är ett intressant projekt som sticker ut lite. De ska jobba med det fokus de har på biblioteket; förbjuden litteratur och yttrandefrihet. Det är läsfrämjande utifrån ett yttrandefrihetsperspektiv.

Delaktighet viktig komponent

I gruppen finns också satsning på läsning bland flickor i Kronogården i Trollhättan, Läsvisare i Uppsala och ett ambassadörsprogram för läsning i Nyköping. Delaktighet bland unga är en viktig komponent i flera av projekten.

Tanken med träffarna för de åtta utvalda projekten är också att skapa ett nätverk där deltagarna kan stötta varandra och dra nytta av varandras erfarenheter. På sikt ska det ge en kunskap om metoder och arbetssätt att jobba läsfrämjande med unga vuxna.

– Vi har haft Bokstart där vi följde ett antal projekt för hur man kan jobba läsfrämjande med familjer och med fokus på barn från noll till tre år. Nu vill vi hitta sätt att jobba kopplat till unga som är lite äldre. Det är ett behov vi har identifierat, att hitta metoder som är hållbara i längden och för hur man fortsätter med läsning hela livet, säger Ann Catrine Eriksson.

Även Bokstart startades som ett pilotprojekt och Kulturrådet följde ett antal kommuner på liknande sätt som nu i satsningen Mer läsning unga. Som modell firar Bokstart tio år i år.

När satsningen på Stärkta bibliotek löpte ut ersatte Tidö-regeringen det med ett nytt stöd riktat till läsfrämjande. Under 2024-2026 har regeringen avsatt cirka 40 miljoner kronor per år för insatser på folkbibliotekens läsfrämjande arbete. Stödet till Bokstart finns fortsatt kvar.

Läs också

›› Kommentar om budgetpropositionen: I år funkar inte ens tomt skryt

›› Kulturministern: ”Folkbiblioteken kommunernas ansvar”