Obalanserad rapportering väcker auktoritära tankar

Mediebilder ledde till att problem möts med repression. Men i verkligheten är läget mest lugnt, visar Biblioteksbladets enkät.

Artikeln är publicerad i Biblioteksbladet 1/2026, Numret om politik

Vad är det som gör människor mer eller mindre mottagliga för auktoritära idéer och auktoritär politik?

Medieforskaren Mats Ekström ställer frågan. Hans svar är att det auktoritära sättet att resonera aktiveras under särskilda omständigheter, och att det leder till konkreta attityder i specifika frågor.

– Det är när det uppstår kris, osäkerhet, sociala störningar, det som människor uppfattar som sociala hot på ett eller annat sätt.

Mats Ekström är professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet. Det är lugnt och eftermiddagsstilla i huset när han tar emot.

Med två kollegor har han studerat hur nyhetsmedier skildrar samhällsstörningar, hur det kan aktivera eller förstärka auktoritära värderingar hos läsarna, tittarna, lyssnarna, och hur deras värderingar och syn på världen påverkar hur de resonerar kring nyheter om samhällsstörningar.

Mats Ekström beskriver en grundläggande värderingskonflikt mellan auktoritära kontra liberala värderingar, och att den har stor betydelse för hur människor förstår och resonerar kring centrala samhällsfrågor.

I en studie var biblioteken ett av de områden som deltagarna fick diskutera. De resonerade kring nyheter om stök och social oro i bibliotek, om ungdomar som beskrevs som helt vilda, och om den nya portningslagen.

– Vi gjorde först en översikt av nyhetsartiklar under en viss period och särskilt när det gäller vissa händelser såg vi, om man hårdrar det lite, två sätt att vinkla nyheter. När det var vinklat mot ett mer liberalt, progressivt håll intervjuades vanligtvis bibliotekarier eller chefer på biblioteken. De betonade att biblioteken skulle vara öppna och att de är en demokratisk institution i samhället, säger Mats Ekström.

Han understryker att dessa talespersoner för biblioteken menar att de kan hantera och lösa problemen själva, att de inte vill se hårdare lagstiftning eller kameror, eller att man ska förbjuda vissa att komma in.

Sedan kommer han in på de nyheter som mer amplifierat, som han uttrycker det, uppmärksammade problemet med personer eller grupper som drev omkring på biblioteken, störde och uppfattades som hotfulla.

Nyhetsinslagen som användes i studierna är inte autentiska, men producerade för att vara så verklighetsnära som möjligt. I det ena ges den amplifierade bilden där bibliotek beskrivs som platser där stök, hot och närvaron av gäng ökar kraftigt. I det andra betonar bibliotekarier att störningarna är begränsade och att portningslagen är problematisk.

– Vi vet egentligen bara hur de olika vinklingarna påverkar respondenternas attityder till vad man borde göra för att lösa problemen, säger Mats Ekström.

I kombination med bilden av bibliotek som offentliga platser och demokratiska institutioner där alla är välkomna, ställs allt på sin spets. När människor exponeras för den amplifierade versionen ökar deras stöd för hårdare straff, viljan att porta besökare och stöd för ordningsvakter och övervakning.

Studierna visar att ensidig rapportering om hot och oordning aktiverar ett auktoritärt sätt att resonera, menar Mats Ekström.

Han säger sig inte ha något stöd för att opinionsbildare strategiskt väljer ut just bibliotek för att mana fram känslor, även om värderingskonflikter aktualiseras tydligt just där.

– Det är offentliga platser, en demokratisk institution och mycket kulturaktiviteter.

Forskarna har även tittat på rapporteringen om skolan och Mats Ekström konstaterar att det verkar vara renässans för auktoritära idéer där. Han refererar till ledarkrönikor i Göteborgs-Posten där han menar att debattörerna oftare utgår från att det huvudsakliga problemet är att lärarna inte får ta i tillräckligt mycket, att hårdhandskarna får vara kvar på hyllan.

– Jag tycker att journalistiken har ett stort ansvar. Det handlar inte om att man ska vara politiskt vinklad åt det ena eller det andra hållet, utan det är en fråga om vad som är ett rimligt och balanserat sätt att beskriva händelser
i samhället.

Vi befinner oss snart i en valrörelse som kommer att bli alltmer intensiv fram till och med valdagen i september. Mats Ekström poängterar att amplifiering när det gäller vissa frågor kommer att gynna, inte nödvändigtvis ett visst parti, men en viss typ av politiska attityder.

– I fokusgrupperna hade vi några grupper som vi visste var mer konservativa i sina värderingar, andra som var blandade och några med mer entydigt vänsterliberala värderingar. Men i de grupper som var konservativt orienterade, där såg vi att det var en högre benägenhet att koppla på stereotyper relaterade till etnicitet och invandrare, även om nyheten inte alls innehöll någonting om etnicitet.

Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum pratar om att när vi får en kultivering, en stor mängd, av rädsla och ilska, då undermineras det liberala samhället.

– Just nu tycker jag att vi har ganska mycket av det, både i nyhetsmedierna och i politiken. Det präglar mycket av samhällsdebatten och journalistiken och det är en utveckling som borde diskutera mer, inte bara på vissa tidningars ledarsidor, säger Mats Ekström.

Den 1 juli 2022 infördes lagen om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek efter flera år av diskussion om stök och bök. Ett av de bibliotek som nämndes flitigt i den debatten var Stockholms stadsbiblioteks filial i söderförorten Högdalen. Där var incidentrapporterna många, särskilt under åren 2016–2018. Sedan dess har mycket gjorts – med lokalen, med utbildning av personalen kring lågaffektivt bemötande och med nätverkande i närområdet. När medierna rapporterade om renoveringsarbetet och om anpassningen av verksamheten gick dåvarande ledarskribenten i Svenska Dagbladet, numera politikern, Alice Teodorescu (KD), till attack.

Hon menade att det var det dummaste hon hört, borde man inte bara slänga ut stöket?

Bibliotekarien Olle Ohlsson har jobbat länge i Högdalen och säger att det inte har blivit perfekt, och att det aldrig kommer att bli det.

– Biblioteket speglar samhället utanför. Vi kan inte bygga bort problem som finns i samhället.

Han menar att portningslagen, om vi kallar den så, inte löser problemet med stök. Bland annat för att det i stadsdelen och i områdena kring Högdalen finns missbruksproblem och hemlöshet.

– Vi har problem med ungdomar som inte har en meningsfull sysselsättning på sin fritid och använder biblioteket som en sorts arena för att ställa till bråk som en typ av provokation eller maktspråk. Det blir svårt att bevisa i domstol vem i en grupp ungdomar som har kastat en smällare.

Olle Ohlsson understryker att arbetsmiljön ändå är mycket bättre nu än för åtta–nio år sedan.

Nyligen förlängdes öppettiderna och bland annat är det öppet mellan sju och åtta på kvällarna, när centrumet har stängt och deras vakter har gått hem. Istället har biblioteket en stationerad ordningsvakt den tiden.

Olle Ohlsson säger att förutsättningarna kan ändras snabbt. Mycket handlar om det som ännu inte skett eller beslutats, det handlar om pengar, om budgetar och om resultatet i höstens val. Han refererar till debatten som han menar lanserade förbud och repressiva åtgärder som sätt att stävja stöket.

– Om du frågar mig, eller någon annan som jobbar i en öppen kommunal verksamhet, vad som behövs så kommer svaret alltid att vara resurser, resurser, resurser. Hot om tillträdesförbud är inte det som kommer att förändra beteendet till det bättre, menar Olle Ohlsson.