Biblioteken kan vara viktiga i övergången till ett kretsloppssamhälle. "Här finns en färdig modell", säger Jonas Söderholm som har forskat på bibliotek som lånar ut verktyg.

När biblioteksforskaren Jonas Söderholm, lektor vid Högskolan i Borås, hörde talas om bibliotek i USA som lånade ut verktyg och trädgårdsredskap, väcktes ett intresse att få veta mer. Att någon redan för 20 år sedan kopplade ihop bibliotek med hållbarhetsarbete och cirkulär ekonomi var ovanligt.
– Då fanns det inget liknande i Sverige, det var först för runt tio år sedan som det började hända liknande grejer här. Jag var mest nyfiken på att ta reda på vad det var. Att kalla sig bibliotek, men sedan inte ägna sig åt det bibliotek normalt gör – låna ut böcker – det tyckte jag lät kul och intressant.

Läs också ›› Samtal om hållbarhet med hjälp av vattenspridarmodellen

Jonas Söderholm skrev sin avhandling på ämnet och intervjuade personal, chefer och låntagare. Många berättade att verktygsbiblioteken på ett omedelbart sätt hjälpte medborgarna, att det gjorde direkt nytta och hade långsiktiga effekter som bidrog till att stärka lokalsamhället.
– De pratade inte alls om miljö- eller hållbarhetsperspektiv, men det var ju precis det som verktygs­biblioteken bidrog till. Låntagarna kunde underhålla sina hem och trädgårdar utan att köpa dyra apparater som sedan inte användes mer. Många kunde också försörja sig i och med att de med hjälp av verktygen kunde jobba som hantverkare, vilket bidrog till social hållbarhet. Biblioteken bidrog också till att öka sysselsättnings­graden i området de verkade i. Unga personer som skulle ut i arbetslivet lånade verktyg innan de börjat tjäna pengar och kunde köpa egna.
– Biblioteken löste kanske inte ekvationen, men de var en pusselbit genom att stödja folk i deras yrkesliv.

Här finns en färdig modell som vi kan tillämpa på andra områden, men det kanske inte är helt självklart att det ska läggas på biblioteken

Går det att låna ut vad som helst?
– Ja, det mesta som inte är rena förbrukningsvaror går att låna. Det finns exempel på det mesta, som cyklar, kläder, leksaker, portabla hushållsmaskiner och lite mer udda köksredskap. Kanske att det skulle bli svårt att låna till exempel möbler på kort sikt, men å andra sidan kanske det finns föreningar och organisationer som inte har permanenta lokaler och vill låna under kort tid, säger Jonas Söderholm.

Kan bibliotek underlätta övergången till ett kretsloppssamhälle?
– Det tror jag definitivt att de kan göra. Biblioteksmodellen kan vara viktig i övergången till ett kretsloppssamhälle eftersom de alltid har jobbat på det sättet. Biblioteken har en sådan viktig roll i och med att de stödjer läsfrämjande och läskunnighet hos befolkningen, men eftersom så många i dag kan läsa och behoven då ser annorlunda ut öppnar det upp för biblioteken att stödja inom andra områden.
Han menar dock att det inte behöver vara just biblioteken som lånar ut andra saker.
– Här finns en färdig modell som vi kan tillämpa på andra områden, men det kanske inte är helt självklart att det ska läggas på biblioteken. Läsuppdraget ska inte ta skada bara för att samhället måste bli helt hållbart, det kan också läggas på andra aktörer.

Du bedriver forskning kring något som kallas Välfärdsbibblan. Vad är det?
– Det är en del av kommunens vård- och omsorgsarbete och ett initiativ för att sprida kunskap och användning av digital teknik, med fokus på framför allt seniorer och de med en funktionsvariation.
Vi har ett visningsrum där vi visar upp olika digitala hjälpmedel som kan förskrivas, men också rena konsumtionsprodukter som till exempel tv-spels­konsoler.

Läs också ›› Tidsbrist gjorde att expertnätverket för hållbarhetsfrågor fick läggas ner