Biblioteksutveckling Sörmland använder sig av vattenspridarmodellen för att låta deltagare arbeta kreativt med frågor om bibliotek och hållbarhet. "Biblioteken kan vara en plats för folk att utforska", säger Victoria Lagerkvist.

Victoria Lagerkvist är biblioteksutvecklare på Biblioteksutveckling Sörmland och säger att hon ofta tänker på vilken stor roll biblioteken kan spela när samhället ställer om mot högre grad av hållbarhet.
– Det finns många ingångar för biblioteken eftersom det är ett komplext område, både gällande det lilla och stora. Biblioteken kan vara en plats för folk att utforska de här frågorna. Vi kan behöva känna något inom oss för att kunna ta till oss information kring svåra eller nya ämnen och då kan skönlitteraturen vara till hjälp.
Hon berättar att när Biblioteksutveckling Sörmland skulle göra en ny biblioteksplan, så tittade de på vilka mål som var relevanta, men också om det gick att ha ett större perspektiv på hållbarhetsfrågor.
– I början av pandemin när Pride blev inställt på många ställen, drog vi till exempel i gång Projekt hbtqi där vi bland annat försöker förbättra Wikipedia utifrån ett queerperspektiv. Det handlade till exempel om att lägga till information samt att få fler – både de som arbetar på bibliotek och de som själva identifierar sig som hbtqi-personer – att lägga till information.

Victoria Lagerkvist var också delaktig i ett tidigare kommunikationsprojekt om Agenda 2030 som kallades Vattenspridaren och var finansierat av Sida. De valde då att bland annat fokusera på jämlikhet och vatten.
– Vi bjöd in till ett »Vattenlabb« och tog fram en metod som gick ut på att de som deltog skulle göra tillsammans och lära tillsammans. Vi bjöd in personer med olika bakgrunder så att olika perspektiv möttes för diskussioner. De samtalade om vad bibliotekens roll skulle vara gällande hållbar utveckling. Samtalet om utveckling var alltså själva Vattenspridaren.

Läs mer: Tidsbrist gjorde att expertnätverket för hållbarhetsfrågor fick läggas ner

Vattenlabben ledde fram till en prototyp för hur samtalen skulle genomföras och tanken var att arbetet med denna skulle på turné runt om i Sörmland, men det blev inställt på grund av pandemin.
– Nu är biblioteken inte bara en fysisk plats och givetvis går det att göra digitalt, vilket också gäller för prototypen som togs fram. Men det hade varit intressant att se vad som händer när hållbarhet diskuteras ansikte mot ansikte. Vi tror också att det är nyttigt om inte bara bibliotekspersonal får vara en del av denna typ av samtal och att besökare får säga sitt kring vad biblioteken ska ha för roll i detta arbete.
Biblioteksutveckling Sörmland har fått i uppdrag från Kungliga biblioteket att utforska arbetssätt kring Agenda 2030, och att hållbarhet inom biblioteksverksamhet inte bara måste handla om klimat. Victoria Lagerkvist berättar att de arbetat vidare med Vattenspridarmodellen och nu jobbar med ett projekt som fokuserar på medie- och informationskunnighet. Det arbetet är en del av uppdraget från KB.
– Ett så kallat mik-jam som vi nu gör kring Agenda 2030 bygger på samma principer som det vi gjorde med Vattenspridaren. Deltagarna träffas och arbetar kreativt i grupper för att spåna idéer, metoder och arbetssätt kring hållbarhetsfrågor på bibliotek.
Vad kan det vara för idéer?
– Det kan handla om att designa spel om klimat­utvecklingen, som kan användas på bibliotek. Det kan vara aktiviteter eller utformningen av samtal som utgår från klimatkrisen, det beror helt enkelt på vilka som väljer att delta. Mitt uppdrag här är att hjälpa till och möjliggöra utveckling, men hur det sedan konkret kan göras, det får deltagarna vara med och bestämma, säger Victoria Lagerkvist.

Artikeln är en del av ett reportage som publicerades i Biblioteksbladet nummer 4, 2021. Hela numret finns att läsa här.